Kategorier
2014 Nyhetsbrev 27/2014

”Regionalpolitik har blivit ett ofint ord” – professor Katajamäki om regionalpolitikens tillbakagång och stora reformer

Illby, Borgå
Postbacken i Illby, Borgå
Bildkälla: Wikimedia Commons

”Regionalpolitik kan definieras som ett medvetet beslutsfattande för att påverka hur samhället är organiserat i regioner. I Finland var den klassiska regionalpolitikens idé att garantera utvecklingsmöjligheter för medborgare, företag och lokalsamhällen i alla delar av landet. En av regionalpolitikens prestationer var en decentraliserad välfärdsstat med livskraftiga lokala samhällen. Man bedömde att en stark regionalpolitik bäst kunde säkra rättvisa, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft.”

Men efter det sista stora regionalpolitiska decenniet, 1980-talet, har regionalpolitiken rasat. Det fattas beslut som djupgående påverkar samhället, men man ser inte längre sammanhanget mellan beslut och regional utveckling. Ordet regionalpolitik har blivit ofint. Förvaltningsgrenar gör reformer som inte baserar sig på medborgarnas geografi och intresse, utan på egen bekvämlighet, samt blind tro på storhetens och centraliseringens logik, och så tär man på lokalsamhället och ökar otrygghet. Ett paradexempel är polisförvaltningens utveckling till ett vidunder med jättestora förvaltningsområden, vilket medfört att säkerhetstjänsterna har försämrats drastiskt, särskilt på landsbygden.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 25/2014

Statsrådet utnyttjade sin behörighet – beslöt om tvångsfusioner för kriskommuner

Kommunvapen - Lavia
Lavia
Bildkälla: Wikipedia

Statsrådet har för första gången utnyttjat sin behörighet att slå samman en kriskommun med en annan kommun mot någondera kommunens vilja, då man 12.6 beslöt att Lavia slås samman med Björneborg och att Tarvasjoki slås samman med Lundo. Besluten baserar sig på kommunstrukturlagen som trädde i kraft år 2013. Statsrådet beslöt dessutom om frivilligt anslutande av Jalasjärvi, som varit föremål för kriskommunförfarande, till Kurikka. ”Besluten är nödvändiga i syfte att trygga kommuninvånarnas service. Såväl Lavia som Tarvasjoki har i åratal befunnit sig i en ekonomisk kris som de inte klarat av åtgärda på egen hand. För Jalasjärvis del behövdes inte någon tvångssammanslagning, eftersom kommunen själv hittade en sammanslagningspartner, och eftersom fullmäktige i båda kommunerna understödde sammanslagningen”, säger trafik- och kommunikationsministern Henna Virkkunen. Lavia kommun har gått med underskott de senaste 11 åren och har uppfyllt kriskommunkriterierna sedan 2007, medan Tarvasjoki kommun har genomgått ett utvärderingsförfarande två gånger.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 16/2014

Inga tvångsfusioner av kommuner i stadsregioner

Wooden mannequins pushing puzzle pieces into the right placeDet blir inga framtvingade tvångsfusioner av kommunerna i stadsregionerna, för ordförandena för regeringspartiernas riksdagsgrupper har beslutat dra tillbaka den omtvistade paragrafen om tvångsfusioner i den nya kommunstrukturlagen. Oberoende av kommunernas åsikt, hade paragrafen gett regeringen möjlighet att besluta om kommunsammanslagningar i stadsregioner. Paragrafen hade dock inte gällt metropolområdet kring huvudstaden. Paragrafen om tvångsfusioner har väckt starkt motstånd under remissrundan i kommunerna. Den hade också möjligen stridit mot grundlagen. Bland partierna har Socialdemokraterna och Svenska folkpartiet protesterat mot paragrafen om tvångsfusioner. Överenskommelsen om vårdreformen nyligen bidrog även till att tvångsparagrafen stryks.

Uppgifterna är från (11.4) webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 11/2014

Norges nya regering sätter fart på kommunreform i landet

Norges flagga
Bildkälla: Wikimedia Commons

I norska regeringsprogrammet utlovas att en kommunreform ska inledas och att de viktiga reformbesluten ska fattas under regeringsperioden. Det tycks vara bråttom med projektet, och den norska kommunministern har tillsatt en arbetsgrupp bestående av erfarna forskare och praktiskt inriktade aktörer som ska lägga fram kriterier för en ny kommunindelning. Kriterierna borde vara färdiga redan den 24 mars. I maj har regeringen sedan för avsikt att presentera riktlinjerna för kommunreformen, ge bakgrundsfakta till ändringsbehovet, ange målen för reformen och presentera verkställighetsplanen. Enligt regeringen bör alla kommuner klara av att själva sköta de nuvarande lagstadgade uppgifterna, och man hänvisar direkt till de kriterier som tagits fram i Danmark och Finland. Arbetsgruppen väntas ha sin slutrapport färdig den 1 december, i vilken det är meningen att det ska innehålla kriterier för en kommun som kan ta på sig flera uppgifter.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 06/2014

Kan Tammerforsmodellen visa vägen för Vasaregionen?

Rapporten Elinvoimainen Tampereen kaupunkiseutu – tulevaisuuden vaihtoehdot vaikutuksineenI en utredning, Elinvoimainen Tampereen kaupunkiseutu – tulevaisuuden vaihtoehdot vaikutuksineen, föreslås att Tammerfors spjälkas upp och tillsammans med sina grannar bildar en regionstad och 12-13 servicekommuner. Fullmäktigeordföranden i Korsholm Carola Lithén (Sfp) är entusiastisk och menar att de borde få utredningspersonerna att kasta sig över Tammerforsmodellen som första uppgift. En fusion mellan Vasa och omkringliggande Korsholm, samt andra kommuner i regionen har diskuterats i åratal. Korsholm och de övriga tvåspråkiga grannarna har emellertid sagt nej, varav språkkonstellationerna har angetts som en orsak till motståndet. Vasa har finskspråkig majortet, medan Korsholm, Vörå och Malax har svenskspråkig majoritet med Korsnäs som enspråkigt svenskt. Till ekvationen hör dessutom finskspråkiga Laihela och Storkyro. Enligt Lithén kunde Tammerforsmodellen vara en lösning för språkfrågan i Vasaregionen, men modellen löser också frågor kring närdemokrati och landsbygdstänkande.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Vad händer med avståndet mellan kommuninvånare och beslutsfattare vid kommunsammanslagning?

KlockaDen finländska kommunkartan ritas sakta men säkert om. Många kommuner ska bli större, antingen frivilligt eller genom tvång. Men vad händer med avståndet mellan kommuninvånare och beslutsfattare, och hur utvecklas lokalpolitiken? Vad kommer att krävas för att vi ska känna oss delaktiga framöver? Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (16.1) på Radio Vega. De som debatterade var fullmäktigeledamoten i Malax Folke Storbacka, kommundirektören i Korsholm Rurik Ahlberg, samt landsbygdsutvecklaren och experten på närdemokrati Peter Backa. Moa Mattfolk ledde debatten.

Programmet kan höras på webbplatsen http://arenan.yle.fi/radio/2118824.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 44/2013

Förenhetligande planering kan stärka kyrkbyarnas ställning visar forskning

Forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnitteluI forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu (Kyrkbyarnas möjligheter och förenhetligande samhällsplanering) studeras förenhetligande samhällsplanering och de möjligheter den erbjuder i planeringen av kyrkbyar i samband med att kommunernas situation förändras. De centrala frågorna i undersökningen är: 1) Vad innebär förenhetligande samhällsplanering i kyrkbyar, och mer allmänt på landsbygden?, 2) Med vilka mål och medel kan förenhetligande samhällsplanering genomföras i kyrkbyar och i större byar på landsbygden?, samt 3) Vilka är förutsättningarna för förenhetligande om man ser till de varierande förhållandena i kyrkbyarna?

Förenhetligande samhällsplanering har traditionellt varit ett redskap som använts i stadsplaneringen, men det finns knappt några erfarenheter alls av att tillämpa sådan planering i landsbygdssammanhang, så dess betydelse är därför oklar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 40/2013

”Vi måste se samhället på ett nytt sätt” – forskare Ritva Pihlaja om storkommuner och närdemokrati

Ordet närdemokratiSpecialsakkunnig forskaren på Landsbygds-politiska samarbetsgruppen (YTR) Ritva Pihlaja vill skapa blomstrande civilsam-hällen i framtiden. Men till det behövs nya tankesätt och en stor dos talkokraft. Pihlaja, som senaste vecka(5.11) besökte Kristinestad och talade på stadens medborgarforum, talar om att närdemokratin måste stärkas i framtidens kommuner. Med närdemokrati menar man att invånarna skall vara delaktiga i beslutsfattandet och kunna påverka frågor som berör dem själva. Risken är stor att det i framtidens storkommuner bara tas stora riktgivande beslut på fullmäktigenivå.

Pihlaja påpekar att även om man bor ute på landet, så skall man känna att man även i framtiden har lika stor påverkningsmöjlighet som om man bor i centrum. Därför vill hon nu att beslutsfattare och invånare sätter sig ner vid samma bord och tillsammans lägger upp en strategi för framtiden, för det är bråttom. Frågan är akut och måste vara klar innan man går samman med någon annan. Enligt Pihlaja finns det två olika tankesätt för demokratin – det gamla och nya paradigmet. I det gamla tankesättet ser man invånarna som skattebetalare eller kunder som behöver service i samhället, och här saknas närdemokratin. Enligt det nya tankesättet är invånarna aktiva aktörer i samhället och där flödar delaktighet på alla nivåer i samhället.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 38/2013

”Åländska skärgårdskommunerna kommer inte att växa och frodas som förut”

Åland-karta Wikipedia
Källa: Wikipedia

Nina Fellman skriver i ledaren (29.10) för tidningen Nya Åland om ett livskraftigt Åland i det långa per-spektivet. Om man då från ovan betraktar Åland som en organisk helhet med en kropp vars yttersta lemmar är skärgårdskommunerna, och vars bultande hjärta är Mariehamn, så vad ser man? Jo, fingrarna och tårna börjar vitna på de delar som ligger ytterst – kraften att leva det liv som man tidigare levt ute på öarna, självförsörjande, mångsysslande och nära naturen, ersätts och trängs undan av andra saker och andra drömmar. Lyfter man blicken och tänker sig Åland som en del av Östersjöregionen, så ser man en gradvis förskjutning av tyngdpunkten i trafiken och i ekonomierna söderut. Hela Åland, som tidigare var navet i trafiken mellan Finland och Sverige, blir allt mer periferi, då centrum i politik och ekonomi flyttar till Bryssel, till de nya baltiska ekonomierna, Polen och Tyskland.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 38/2013

Vettigt slå ihop flera kriskommuner till en?

Wooden mannequins pushing puzzle pieces into the right placeIngås kommundirektör Jarl Boström tror inte på en storkommun med Hangö, Ingå och Raseborg. Boström menar att utgångsläget inte alls är bra i Västra Nyland. Krisbarometern visar att en potentiell ny kommun är en kriskommun redan från start, så det räcker inte med nya utredningar, man måste bygga helt nytt. Man måste se över den kommunala strukturen, och det finns mycket känslor med i bilden. Politik är känslor, men politiken måste basera sig på en ekonomi som är i balans. Barbro Wikberg från Sfp i Hangö menar att man gick in för den lättare lösningen då Hangö sade ja till en utredning med Raseborg och Ingå, men att man helst vill förbli självständiga.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 38/2013

Gränserna har inte försvunnit – pro gradu-avhandling om kommunidentitet i kommunsammanslagningsområden

????????????????I förvaltningsmagister Anni Kyöstis avhandling Rajat eivät kadonneet – puhetta ja tarinoita kuntaidentiteetin merkityksestä kuntaliitosalueilta (Gränserna har inte försvunnit – kommentarer och berättelser om betydelsen av kommunidentiteten i kommunsammanslagningsområden) granskas olika uttryck för kommunidentitet och olika kommunidentiteter på områden för kommunsammanslagningar. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med ett tjugotal kommunala beslutsfattare i Salo, Kouvola, Joensuu och Jyväskylä. I den aktuella undersökningen söker man svar på frågor om hurdana erfarenheter av kommunidentitet som förekommer i frivilliga kommunsammanslagningar och vilka olika former kommunidentiteten fått under sammanslagningarna, samt efter dem. Enligt avhandlingen har kommunreformen stärkt de lokala identiteterna, då dessa har varit hotade i sammanslagningsprocesserna.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 35/2013

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner

Kylätoiminta ry-namnetSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har kommit med ett ställningstagande (25.9), där man vädjar för att landsbygdssäkring gör vid kommunfusioner. Landsbygdssäkringen behövs för att få regionalt, jämbördigt förverkligande och bevarande av landsbygdens service. Här under följer den (av Svensk Byaservice) översatta texten till svenska i sin helhet:

Byaverksamhet i Finland rf:s ställningstagande 25.9.2013

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner
Hur påverkar kommunreformen landsbygdens utveckling? Genom kommun- och servicestrukturreformen försöker man få till stånd en bättre tillgänglighet av service. Reformen för med sig synnerligen stora strukturella och principiella förändringar, t.ex. tillgången till närservice. Den här förändringen upplever man, förståeligt nog, som delvis ett hot bland Finlands byar. Erfarenheten har visat, att kommunsammanslagningar centraliserar servicen och att medborgarna måste företa längre resor för att sköta sina ärenden. Under sådana här omständigheter bör invånarna höras och behandlas lika.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 34/2013

Elektroniska kanaler för invånarrespons inte nog vid kommunfusioner – tjänstemännen borde röra sig ute i byarna

Forskningsrapport - Lähidemokratiaa etsimässä – Korpilahtelaisten, lammilaisten ja alastarolaisten vaikutusmahollisuudet kuntaliitoksen jälkeenTjänstemän och förtroendevalda borde speciellt efter kommunfusioner röra sig ute i byarna, för i annat fall blir den nya hemkommunen främmande för invånarna, fastslår forskningsrapport. Enligt forskaren Kari Leinamo på Levón-institutet vid Vasa universitet vill kommuninvånarna ha tillfälle att diskutera med kommunens tjänstemän och beslutsfattare. Många fusionskommuner har satsat på t.ex. elektroniska kanaler för att få respons från medborgarna, men problemet är att det inte räcker.

”Ett genuint intresse för de olika kommundelarna i den nya storkommunen från tjänstemännens sida betyder mycket för att närdemokratin skall fungera.”

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 32/2013

Tvångsfusioner – regeringen föreslår folkomröstningsmodell för planerad storkommun

KommunreformenRegeringen skissar på en komplettering till kommunstrukturlagen som godkändes i juni; tvångsfusioner skall vara möjliga, ifall majoriteten av den planerade storkommunens röstberättigade understöder samgången. Resultatet av folkomröstningen skulle vid behov vara mera avgörande än vad fullmäktiges vilja är i en baskommun. Hittills har grunden i vårt land varit representativ demokrati, medan folkomröstningarna har haft en rådgivande roll. I de största städerna skulle situationen enligt regeringens skiss i framtiden vara annorlunda, så att under vissa villkor skulle den direkta demokratin väga tyngre än den representativa demokratin. Principiellt skulle detta vara mycket betydande, då folkomröstningen skulle gälla hela den planerade storkommunen och majoritetens röster avgöra. I de flesta städerna är en klar majoritet av väljarna för fusion, och kritiska väljare i randkommunerna kan inte förändra folkomröstningens resultat, därför att deras antal inte räcker till.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 26/2013

Platsbaserad landsbygdspolitik behövs i nya indelningen av städer och landsbygd – professor Katajamäki

Arbets- och näringsministeriets broschyr Kaupunki-maaseutu-luokitusArbets- och näringsministeriet, samt jord- och skogsbruksministeriet offentliggjorde nyligen en ny klassificering som beskriver indelningen av landet i städer och landsbygd. Man har använt detaljerad platsbaserad information, vilket gör att olika slags landsbygd kan identifieras på mycket noggrannare sätt än med traditionella kommunbaserade kartor. Städer som Seinäjoki och Karleby, vilka har utvidgats i samband med kommunsammanslagningar, kan inte längre vägra sin sanna karaktär, alltså att de är landsbygdsstäder som måste ta hänsyn till sin landsbygd, särpräglad av bonings- och företagsmiljöer. Men allt fler städer behöver en intern landsbygdspolitik. Även i det nationella sammanhanget har den nya klassificeringen en synlig roll.

”Den visar att glesbygden omfattar nästan 70 procent av Finlands areal. De stora arealerna är en viktig resurs för Finland.”

Kring de största städerna är också den stadsnära landsbygden mycket vanlig.