Kategorier
2014 Nyhetsbrev 39/2014

Bybutiksägare i Äkäslompolo fick pris för sin närvaro på sociala medier

Email abstractGemenskapen som uppstått på de sociala medierna kring bybutiken Jounin kauppa i Äkäslompolo, uppmärksammades 11.11 på Some Awards i Helsingfors. Över 100 000 personer har gillat Sampo Kaulanens butik på Facebook. I den lilla byn Äkäslompolo bor bara 500 personer, men byn ligger precis invid Ylläs skidcentrum. Bybutiken fick även pris i kategorin årets överraskning på sociala medier. Kaulanen säger till FNB att han delat med sig av det egna privatlivet i reklamen för butiken på de sociala medierna, bl.a. om sina försök att gå ned i vikt. Ser man ur företagarens synvinkel, så fungerar den typ av kommunikation på sociala medier som det är lätt att identifiera sig med och som inte väcker några väldigt negativa tankar.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 27/2014

”Borttagning av belägg från asfalterade vägar ett enormt steg bakåt i samhällsutvecklingen”

??????Det har redan länge funnits ett hållbarhetsgap i underhållningen av basvägnätet. Vägarna förfaller eftersom pengarna inte räcker till, och enligt uppskattning uppgår reparationsskulden till 2,5 miljarder euro, en summa som hela tiden stiger. Enligt Trafikverket borde 4 000 kilometer väg få ny asfalt varje år, men pengarna räcker bara till hälften, så följaktligen uppstår 2 000 kilometer dålig asfalt varje år i Finland, och det är de minst trafikerade vägarna som får lida mest. Den största budgetposten för vägunderhåll går ju till de allmänna vägarna, men det finns också totalt 55 000 kilometer enskilda vägar i vårt land som är berättigade till statsbidrag. År 2012 gick det åt 12 miljoner euro i budgetmedel, medan årets statsbudget för enskilda vägar ligger på bara 8 miljoner euro, vilket kan jämföras med att västmetrons förlängning på 7 kilometer nu utlovades i det nya regeringsprogrammet 240 miljoner euro.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 26/2014

Realistiska tydliga mål, engagerad personal, relativt kort projekttid – faktorer för lyckade projekt

Nyhetsposten - Nyheter från Österbottens förbund (1)Varje år startar tiotals och åter tiotals strukturfondsprojekt i vårt land. Vad får dessa projekt egentligen till stånd? Ett sätt att få svar på den frågan, är att utvärdera avslutade projekt. Österbottens förbund har hållit på med systematiska projektutvärderingar under några år. Landskapsstyrelsen föreläggs två gånger om året en rapport som bedömer projektens resultat och effekter, där alla projekt som plockats ut för utvärdering, har fått medfinansiering ur Europeiska regionala utvecklingsfonden, varifrån förbundet har fått mest pengar att dela ut.

Vid utvärderingen granskas projektens målsättningar, resultat, effekter och kontinuitet utgående från en uppsättning kriterier. Var och en ges både ett skriftligt omdöme och ett numeriskt värde. Avsikten med den numeriska utvärderingen är inte att rangordna projekten, utan tanken är att hitta sådant som förbundet måste fokusera mer på i beredningen och vägledningen av projekt, så i rapporterna anges därför bara ett medelvärde.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 16/2014

Laura Johansson nytt byaombud i Åboland

Laura JohanssonNya byaombudet i Åboland Laura Johansson ser fram emot att få träffa intressanta människor som entusiastiskt jobbar med att hålla vid liv och aktivera sin hembygd och sina hembyar. Hon hoppas kunna hjälpa folk i Åboland att komma igång med nya saker och jobba vidare på de saker som de redan håller på med. Johansson, som vikarierar mammalediga Pia Prost och började det nya arbetet 1.4, är själv aktiv inom byaföreningen som finns på hennes hemholme Stormälö, samt inom flera andra lokala föreningar i Pargas. Johansson älskar skärgården och har aktivt arbetat med ProMalm-processen som strävar till att utveckla Malmen, Pargas största centrum. Hon har bott en kort tid i Houtskär i sin ungdom, men rört sig väldigt mycket i Åboland. Så de frågor som hon kommer att jobba för nu, har varit viktiga för henne sedan barndomen.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Svenska landsbygdsprogrammet går på 36 miljarder kronor

Style: "rk2013-1"
Eskil Erlandsson
Foto: Regeringskansliet

Sammanlagt går 36 miljarder kronor till landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020. Den svenska regeringens utgångspunkt för programmet är att det ska ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder och en modern landsbygd. ”Landsbygdens företag är en oerhört viktig tillväxtmotor och en förutsättning för den gröna omställningen. Landsbygdsprogrammet handlar om att ge företagen möjligheter att växa och utvecklas, och om att människor ska få tillgång till service, bredband och kommunikationer även utanför städerna”, säger den svenske landsbygdsministern Eskil Erlandsson som den 2 april presenterade det nya landsbygdsprogrammet för den kommande sjuårsperioden 2014-2020. Totalt omfattar programmet 36 miljarder kronor, där den svenska medfinansieringen uppgår till 59 procent, och de resterande 41 procenten av pengarna i programmet kommer från EU. Nu ska regeringens förslag sändas till EU-kommissionen för godkännande.

Läs mer om några av delarna i programmet på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 14/2014

Landsbygdsparti i Sverige vill öka självförsörjningen

Cow Grazing in PastureI Sverige bor 85 procent av befolkningen i städer, vilka utgör endast 2 procent av landets yta. Samtliga partier tycker därför det är lättast att försöka skaffa väljare inom dessa geografiskt begränsade och tättbefolkade områden, för oavsett om man bor i Uppsala, Göteborg, Luleå eller Växjö, så är människornas arbetsförhållanden, bostadsförhållanden, servicebehov, transportproblem etc., relativt likartade. Det är sålunda enklare att lägga politiska förslag som attraherar dessa grupper, än att hitta lösningar för dem som bor och verkar under mycket olika förhållanden på den stora spridda landsbygden med tillhörande småorter, och de utgör ju dessutom en minoritet, så varför bry sig?

Men trots att denna grupp är liten, 15 procent, i förhållande till befolkningen i städerna, så är den oerhört viktig för Sveriges ekonomi. Det är inom denna grupp som maten produceras, och likaså skogsproduktionen som är helt avgörande för landets exportinkomster. Vattenkraften kommer från landsbygden, gruvnäringen, en stor del av Sveriges basindustrier är förlagda till småorter, och därtill är landsbygden viktig som rekreationsområde för stadsborna. Kan man då acceptera att denna viktiga del av Sverige får allt mindre och äldre befolkning?

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 12/2014

ENRD arrangerade nätverksträff i Vilnius

Dokumentation från nätverksträff i Vilnius 3-4.3.2014Det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling, European Network for Rural Development (ENRD), höll en nätverksträff, Communicating Rural Development, med temat kommunikation om landsbygdsprogrammet den 3-4 mars i Vilnius, Litauen. Ett antal på 133 deltagare från 25 EU-medlemsländer samlades för att lära av varandra. Det var två dagar med nätverkande, erfarenhetsutbyte och informationsinhämtning. Fokus var alltså kommunikation och det gavs många goda tips för en mer effektiv och innovativ kommunikation. Från svenska Landsbygdsnätverkets kansli deltog Hans-Olof Stålgren och Tommy Nilsson. Deras dokumentation från träffen finns på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 39/2013

”Kommunikationspolitiskt viktigt att frekvensområdet 800 MHz tas i bruk av det mobila bredbandet” – Husberg kommenterar 4G-förbindelsernas tillgänglighet

Datorer bärbaraVinnare i auktionen av den nya generatio-nens mobila bredband på frekvensområdet 800 MHz är DNA Oyj, Elisa Oyj och TeliaSonera Finland Oyj. Auktionen, som avslutades 30 oktober och pågick i över nio månader, ger staten 108,010 miljoner euro i inkomster. Bostads- och kommunikations-minister Pia Viitanen säger att det var beklagligt för alla parter att auktionen drog ut på tiden, men kommunikationspolitiskt sett är det viktigt att frekvensområdet 800 MHz kan tas i bruk av det mobila bredband-et, så att de snabba 4G-förbindelserna blir tillgängliga i hela landet. Koncessionerna beviljas för 20 år och gäller hela landet, med undantag av landskapet Åland. Affärsverk-samheten i frekvensområdet får inledas 1.1.2014. Mobilnätet skall byggas så att det täcker 95 procent av befolkningen i Fastlandsfinland inom tre år från koncessionsperiodens början och 97 eller 99 procent av befolkningen i Fastlandsfinland inom fem år.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 37/2013

Delad glädje är dubbel glädje – fiberoptikseminarium i Mariehamn och Stockholm

Fibertrådar 2Seminariet med rubriken Fiberoptikens optimala användning inom kultur, näringsliv och samhällsservice, omfattar diskussioner och musikupplevelser, där Alandica i Mariehamn och Finlandsinstitutet i Stockholm är sammankopplade i realtid. Överföringshastiget med max 2 millisekunders fördröjning ger möjligt att interagera inom ljud och bild i realtid oberoende av platsen i världen. Musik och teater kan nu spelas med skådespelarna på olika orter under seminariet samtidigt i Mariehamn och Stockholm. Enligt Ålands landskapsregering förbättrar denna teknik kommunikationsmöjligheterna, utan att man behöver resa från öarna, och således öka den enskilde medborgarens delaktighet.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 37/2013

Demokratiutmärkelser för tydlig och begriplig kommunikation

Demokratidagen 17.10.2013Nylands räddningsöverinspektör Matti Virpiaro och Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Sauri beviljades den 17 oktober 2013 de första demokrati-utmärkelserna. Erkännandena, som utdelades i samband med demokratidagen vid Kommunhuset i Helsingfors, gavs för tydlig och begriplig kommuni-kation, samt arbete för främjandet av öppen förvalt-ning och medborgarnas påverkningsmöjligheter. Båda mottagarna är goda exempel för samtliga anställda inom den offentliga förvaltningen. Juryns motivering är:

”Räddningsöverinspektör Virpiaro kommunicerar tydligt, sakligt och begripligt. Hans information präglas av lätthet och lättläslighet. Tydlig kommunikation gentemot såväl medborgare som beslutsfattare är synnerligen viktig inom hans bransch och kräver både förmåga att fokusera på det väsentliga och att forma innehållet i och formen av meddelandena, så att de anpassas till målgruppen. Han har deltagit i skrivandet av guider för tryggt boende och befolkningsskydd, och han spelade en central roll vid bl.a. räddningsarbetet i samband med tsunamikata-strofen i december 2004.”