Kategorier
2020 Nyhetsbrev 18/2020

Verktyg för att utveckla nya former av partnerskap mellan kommunen och lokala aktörer presenteras under webbinarium

Hur ska vi, lokala aktörer och kommunen, tillsammans hantera och jobba för utvecklingen på landsbygden?  Kommunens roll är i förändring och den lokala aktiviteten får en allt viktigare roll. Coronapandemin har lett till att vi omvärderar omgivningen och får oss att leva mera lokalt än tidigare. Varmt välkommen på ett webbinarium 10.11 kl. 16.15-18.00 där du får verktyg för att utveckla samarbeten och nya former av partnerskap! Verktyget har utvecklats inom ramen för ett Leader-projekt och inom enheten för Regionalvetenskap vid Åbo Akademi.

Webbinariet inleds med en presentation av verktyget, varefter deltagarna delas in i två grupper, där en grupp representerar kommunala sektorn och den andra gruppen föreningsfältet. Efter gruppdiskussionerna förs en gemensam diskussion om hur man bildar nya partnerskap och därigenom stöda lokal utveckling.

Webbinariet riktar sig till aktiva personer i föreningslivet, företagare, förtroendevalda kommunpolitiker och kommunala tjänstemän. Kursledare är forskaren Kenneth Nordberg från Åbo Akademi och specialsakkunnig Ann-Sofi Backgren från SLF/det finlandssvenska landsbygdsnätverket (IDNET). Webbinariet arrangeras via Zoom och är kostnadsfritt att delta i. Länken till Zoom-rummet skickas senare till den e-postadress du anger vid anmälningen. Kursen arrangeras av Svenska folkskolans vänner, Åbo Akademi och IDNET.

Anmälan till webbinariet görs senast 8.11 på webbplatsen sfv.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 15/2020

Webbinarium om att utveckla samarbeten och nya former av partnerskap mellan kommunen och lokala aktörer

Hur ska vi, lokala aktörer och kommunen, tillsammans hantera och jobba för utvecklingen på landsbygden?  Kommunens roll är i förändring och den lokala aktiviteten får en allt viktigare roll. Coronapandemin har lett till att vi omvärderar omgivningen och får oss att leva mera lokalt än tidigare. Varmt välkommen på ett webbinarium 10.11 kl. 16.15-18.00 där du får verktyg för att utveckla samarbeten och nya former av partnerskap! Verktyget har utvecklats inom ramen för ett Leader-projekt och inom enheten för Regionalvetenskap vid Åbo Akademi.

Webbinariet inleds med en presentation av verktyget, varefter deltagarna delas in i två grupper, där en grupp representerar kommunala sektorn och den andra gruppen föreningsfältet.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 14/2020

Kommuner och samhälleligt företagande – behov av nya organiserade modeller för landsbygdens serviceproduktion

Föreningsverksamhet och särskilt byaföreningsverksamheten har traditionellt spelat en betydande roll som upprätthållare av landsbygdens service och livskraft. Det är ändå viktigt att ta i beaktande, att serviceproduktionen kräver åtaganden, regelbundenhet och långsiktighet. Man kan inte förutsätta att föreningarna bär detta ansvar själva med frivilliga krafter. För att stöda landsbygdens frivilliga serviceproduktion är det behov av att finna nya, hållbarare organiserade modeller.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 08/2020

Teamarbete krävs för att säkra mat åt landsbygdens äldre

Det är viktigt med enighet för gemensamma strategier, så att matförsörjningen fungerar under rådande exceptionella förhållanden. I ett pressmeddelande här under uttalar sig direktören för Finlands Dagligvaruhandel, Ilkka Nieminen, överinspektör Tuula Koimäki från Livsmedelsverket, specialsakkunnig Taina Väre från Kommunförbundet och ordföranden för Finlands Byar Petri Rinne om matförsörjningen.

Teamarbete krävs för att säkra matförsörjningen för landsbygdens äldre

Enighet om gemensamma strategier är viktigt, så att en trygg matförsörjning under exceptionella förhållanden fungerar som den borde.

Coronaepidemin har ökat behovet av butikernas hemtransporter enormt. Butikerna gör sitt bästa för att bemöta den starkt ökande efterfrågan, fastän det oundvikligen finns flaskhalsar i såväl mottagandet av beställningarna som i varornas insamlande och utdelning till kunderna.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 20/2019

Ny publikation om lokal ekonomi

Skriften Strategi för lokalt gemensamt välståndsbygge handlar om hur kommuner kan understöda levande lokala ekonomier. Skriften ger en introduktion till lokalekonomisk teori och praktik, och de anglosaxiska metoderna ”täpp till läckaget”, ”lokal multiplikator tre”, samt Preston-modellen för ”community wealth building” sätts här i ett svenskt sammanhang.

Inspirationsskriften finns att läsas på webbplatsen helasverige.se.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 19/2019

Rapport och verktygsboxar från ÅA:s forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Inom regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har man vänt på det hela och ser på det nerifrån. Man har tagit fram en ny metod för konsekvensbedömning för landsbygden som utgår från det lokala. Det är projektforskaren Kenneth Nordberg vid ÅA i Vasa som tagit fram faktorer, vilka är viktiga för hållbar utveckling. Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. Som ett resultat av projektet finns en rapport och två verktygsboxar, en för kommuners landsbygdssäkring och en för lokalsamhällens landsbygdssäkring.

Se även info från slutseminariet från denna blogg, byaservice.wordpress.com.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 15/2019

Lokalekonomidagar med kommunal stimulans av levande lokala ekonomier

Som vanligt har Lokalekonomidagarna förlagts till ett av Sveriges mest inspirerande exempel på lokalekonomisk utveckling – i år i Järvsö, Ljusdals kommun den 5-6 december. Årets tema fokuserar på hur kommuner på olika sätt kan stimulera levande lokala ekonomier, bl.a. gästas konferensen av Jonty Leibowitz från Center for Local Economic Strategies i England. De har i flera år jobbat tillsammans med kommuner för att de offentliga resurserna ska användas till att stödja lokalt gemensamt välstånd, ”community wealth building”. Man kommer även att lyfta goda exempel på hur svenska kommuner jobbar med bl.a. lokal upphandling, idéburet-offentligt partnerskap, samverkan för kompetensförsörjning och lokalekonomiska analyser.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länkar till program och anmälan.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 14/2019

Gestrin blir specialsakkunnig på Kommunförbundet med fokus på miljöfrågor och hållbar utveckling

Christina Gestrin
Bildkälla: Magnus Fröderberg/norden.org

Christina Gestrin blir specialsakkunnig på Finlands Kommunförbund och knyts till förbundets svenska team. Hon kommer att fokusera på miljöfrågor och hållbar utveckling på det svenska och tvåspråkiga kommunfältet. Gestrin får också ansvar för utvecklingen av kontakterna till de svenska och tvåspråkiga kommunerna. Veteranpolitikern är agronomie- och fortsmagister med miljöfrågor som specialområde. Det som fick Gestrin intresserad av uppdraget, är hållbarhetsfrågor i kustkommunerna.

Mer info finns på webbplatsen kommunforbundet.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 14/2019

Digitalisering, säkerhet och andra landsbygdsfrågor tas upp på Kommunmarknaden

Under Kommunmarknaden (11-12.9) kommer man även i år att diskutera en hel del landsbygdsangelägenheter. Det blir diskussion om ansvariga transporttjänster på landsbygden, säkerhet och beredskap, arbetets omvälvning – ungdomars nya vägar till arbete och entreprenörskap, bredbandsförbindelser på landsbygden – diskussion om valmöjligheter, samt digitalisering i små kommuner och på landsbygden.

Mer info finns på (finska) webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 09/2019

Landsbygdens nya kläder och ideologi

Bildkälla: http://www.mua-lehti.fi/

I H.C. Andersens välbekanta saga från år 1837 berättas det om kejsarens nya kläder. Sagan kan även komma i åtanke för många av dagens fenomen vad gäller landsbygden och regionutvecklingen. Bra grogrund för sagans tema verkar vara exempelvis regionernas och kommunernas strävan att sticka ut. Frågan handlar i grunden om kommunal och regional marknadsföring, som under senare år även fått nya uttrycksformer. Regionerna ska förmås sticka ut, framförallt för att de ska väcka intresse hos nya invånare och företag. Målet är således att stärka den regionala ekonomin och skapa livskraft.

En del kritiska forskare ser fenomenet som innehållande nyliberalistiskt tänkesätt och managerialism, och att dessa tränger sig in på samhällets alla områden (bl.a. Pyykkönen 2014, 50-54).

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 18/2018

Kommunerna i Mellersta Finland värdesätter Leader-finansiering

Bildkälla: leadersuomi.fi

Kommundirektörer i Mellersta Finland anser att Leader-finansiering är ett viktigt verktyg för att befrämja landsbygdskommunernas livskraft. Leader-grupperna har sysslat med utvecklingsarbete på landsbygdsområden under två årtionden och kommunerna har från första början varit Leader-verksamhetens viktigaste samarbetspartners. Samarbetet har möjliggjort mångaslags utvecklingsprojekt för att öka landsbygdskommunernas livskraft. Sålunda har man i t.ex. Hankasalmi, med Leader-finansiering, iståndsatt sommarteatern, utvecklat Häähninmäki områdets möjligheter för friluftsliv och förnyat travbanan. Hankasalmis kommundirektör Matti Mäkinen säger att Leader-finansieringen har hållit kommunen livskraftig och dess organisationer och föreningar verksamma. Det här är den största effekten av Leader-finansieringen.

Läs mer (på finska) på webbplatsen keskisuomenmaaseutu.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 16/2018

Den elektroniska byaplanen ligger inte och samlar damm

En byaplan i elektronisk form ligger inte och samlar damm i någon låda, utan är lätt att uppdatera och tillgänglig för alla. Då informationen är lättillgänglig, är det lättare att införliva byaplanerna i kommunens planeringsprocess. På samma gång ger den digitala formen fördelar för byarna, emedan den digitala planen även kan användas för att presentera byn för finansiären eller för nya invånare.

Aktiva byar är viktiga kumpaner för kommunerna och landskapen, när det gäller att upprätthålla invånarnas trivsel och vara garant för servicen och en flexibel vardag. Det är inte obligatoriskt att göra upp en byaplan, men för en aktiv by är det lättare att verka, då de gemensamma målen och insatserna tillsammans har gåtts igenom.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Heli Walls är Leader-ombudsman på Finlands Byar rf.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 11/2018

Befolkningsstruktur och dragningskraft i kommuner med glesbebodd landsbygd

Den största påverkande faktorn för service och handlingsförmåga för kommuner med glesbebodd landsbygd är förändringen i befolkningsstrukturen och -förändringen. Strukturen och förändringen är så stark, att den efter ett par årtionden kommer att kritiskt påverka många kommuners handlingsförmåga, självständighet och serviceproduktion. Trots att det tycks vara klart för alla, så reagerar man inte som man skulle behöva med tanke på sakens angelägenhet.

Vilka är de dragningskrafter som skulle få människan att flytta till ett glest bebott område? Det har gjorts undersökningar, bl.a. Sitra, som visar på att en betydande del av finländarna vill bo på landet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 09/2018

Tankar om landsbygdens dragnings- och kvarhållningskraft

Kommunerna bör fundera på, förutom dragningskraften, även kvarhållningskraften. Vad håller invånarna – både pojkar och flickor som kvinnor och män – nöjda så att en del av dem, som flyttar bort till städer för att studera, återvänder tillbaka till hemkommunen för att t.ex. starta upp tillväxtföretag inom bioekonomi eller turism? Barn, unga, kvinnor, män, företagare, de som flyttat för att studera och återvändare bör vidtalas och höras, ofta och uppriktigt.

Läs mer på (finska) webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Antonia Husberg är landsbygdsinspektör vid jord- och skogsbruksministeriets regionutveckling.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 09/2018

Kommunernas nya roll och byaråden

Diskussionen om kommunernas nya roll har ännu inte riktigt kommit igång. Framtidens kommun kommer ju att ha sju olika roller: bildnings-, välfärds-, delaktighets- och gemenskapsrollen och närings-, sysselsättnings-, livsmiljö- och självstyrelserollen samt utvecklings och partnerskapsrollen.

Framtidens kommun skall befrämja den lokala livskraften och välfärden tillsammans med kommuninnevånarna. Det blir också viktigt att skapa samhörighet och möjliggöra kommuninvånarnas delaktighet. Förnyelsearbete lyser dock ännu rätt långt med sin frånvaro. Därför väcks intresse för de kommuner som påbörjat de första stegen och då tänker jag speciellt på frågor som närdemokrati, delaktighet och lokal utveckling. Byalagen är numera en viktig samarbetspartner under näringslivsnämnden då de under tidigare perioder varit en del av kultur- och fritidsnämnden.

Läs mer på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Ann-Sofi Backgren är specialsakkunnig inom landsbygdspolitiska nätverksprojektet Svenskfinland som brobyggare och pilotområde (IDNET)/Svenska folkskolans vänner.