Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Sveriges förre statsminister dömer ut regioner – vill se större och starkare kommuner

Göran Persson
Foto: Martin Olsson

Att utvecklingen i Europa går mot större federalism är inget att vara rädd för, menade Sveriges förre statsministern Göran Persson (S) när han talade under Ekonomichefsdagarna i Stockholm (10-11.1). Han sade att det behövs starka politiska institutioner för att balansera ett alltmer våldsamt finansiellt kapital. Eurosamarbetet driver fram ett federalt Europa, var en av Göran Perssons teser. Han tror att det är bra att man tagit fram regler för budgethantering i medlemsstaterna i europeiska organ, att bankunionen snart är på plats och att man snart har den första europeiska skatten, men kände en oro inför risken att Storbritannien kan välja att dra sig ur EU. Persson tror man tar sig igenom eurokrisen, men ser samtidigt ett ökat behov av en stark svensk stat för att kunna balansera ett allt mer federalt Europa och hävda svenska intressen, något han kopplade till diskussionen om statens framtid och regionaliseringen av Sverige. Persson är emot utvecklingen mot regioner och avfärdade bildandet av regionala parlament som kosmetiska grepp och beklagade att han inte lyckats stå emot regionivrarna i sitt eget parti.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Mer projektpengar för flytt till norska glesbygden

Kommunal- och regionaldepartementet i Oslo utlyser ytterligare 35 miljoner kronor till projekt som kan få människor att vilja flytta till den norska glesbygden. Det är nu fjärde året i rad som kommuner, ideella organisationer och byalag kan söka pengar, och enligt Judith Kortgård, handläggare på kommunal- och regionaldepartementet, kan projekten pågå ända till 2015. Men i höst är det stortingsval och då har regeringen tyckt att det är ett naturligt slut för satsningen. Förutom syftet att intressera fler människor att bosätta sig i glesbygden, prioriterar departementet ansökningar som handlar om att inkludera invandrare och förbättra villkoren för ungdomar.

BulystkonferansenPå tal om att få människor att flytta till norska glesbygden, så arrangeras Bulystkonferansen i Jølster 9-10.4, där ett av teman är hur man skall lyckas ordna fler arbetstillfällen i glesbygden. Jølster är en kommun med cirka 3000 invånare i fylket Sogn och Fjordane.

Uppgifterna är från Gränsbrytning – omvärldsbevakning och analys av ett samhälle i förändring (1/2013).

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Inte på min bakgård! – pro gradu-avhandling om vindkraftsdebatt premierades

Wind PowerFörvaltningsmagister Jutta Ventos lärdoms-prov, med rubriken Ei minun takapihalleni! Retorinen diskurssianalyysi Pohjanmaan tuulivoimasuunnittelusta (Inte på min bakgård! En retorisk diskursanalys om vindkraftsplaneringen i Österbotten) har fått Finlands Kommunförbunds hederspris på 2 000 euro. I pro gradu-avhandlingen kring kommunala frågor studeras byggande av vindkraft och attityder gentemot byggandet i Österbotten ur planerings- och beslutspro-cessens perspektiv. I studien undersöktes hurdana diskurser som det förekommer i skrifter om vindkraft, på vilket sätt man argumenterar kring byggandet av vindkraft och de inblandade aktörernas synpunkter, samt hur synpunkter framställs som fakta. ”Avhandlingen får beröm för ämnets aktualitet, angreppssättets nyhets- och bruksvärde och undersökningens framtidsinriktning. Avhandlingen anses vara av nytta när medborgarnas möjligheter att delta dryftas också på ett bredare plan, till exempel i planeringsprocesser för utmanande projekt, också inom kommunsektorn”, säger forskningschefen vid Kommunförbundet Marianne Pekola-Sjöblom som motivering för valet. I materialet förekom tre typer av diskurs om vindkraft – diskurs om ansvar, alternativlöshet och konkurrenskraft. Undersökningens centrala resultat är att motståndet mot den studerade vindkraftsparken inte enbart beror på ett själviskt beteende hos invånarna, utan orsaken kan finnas i de strukturella faktorerna och hos aktörerna i processen. Kommunförbundet gav även två hedersomnämnanden, det ena till konstmagistern Elissa Eriksson, Tämä on kuitenkin minun kaupunkini. Erään kaupunkilaisen kasvutarina sivustaseuraajan paikalta keskelle tapahtumia (Detta är trots allt min stad. En stadsbos uppväxthistoria, en utomstående betraktar det som sker) och det andra till juris magister Sami Peltonen, Kunnan opettajien lomauttaminen (Permittering av kommunens lärare).

Uppgifterna är från ett av Kommunförbundets pressmeddelanden (från 29.1) och finns på webbplatsen Kommunerna.net.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Stifta lagar om byarnas rätt att påverka

Hindersby TeaterHindersby teater, som hade premiär 18.1 med föreställningen Fritt fram på 60-talet, engagerar så gott som hela byn. Man beskriver en tid när lokalsamhället var nästan hela världen. Under den här tiden hade byarna egen skola, butik, post och hälsovårdare, och man kunde cykla och promenera när ärenden skulle uträttas, och bussarna körde. Mycket var kanske bättre då, men världen och samhället, och lokalsamhället, har förändrats, och det finns ingen väg tillbaka till det som var. Det nya fullmäktige i Lovisa samlades 16.1, i Lappträsk hade man sitt första möte senaste vecka. En av de största frågorna under den kommande fyraårsperioden är hur kommunstrukturens förändringar kommer att påverka östnyländska kommunerna. Allt fler röster höjs för en stor östnyländsk kommun, inte så mycket i Lovisa som västerut, i Borgå och i Sibbo. I Lovisanejden finns en helt befogad rädsla att hamna i periferin i en storkommun med Borgå som centrum, en rädsla som fanns också inför Storlovisa. Många upplever att just så har det gått, för service försvinner från byarna när Lovisa måste spara och effektivera.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Undersökning om österbottningars positiva attityd till kommunfusioner risas

Svenska Bildningsförbundet - logo och textEn majoritet av österbottningarna verkar stöda tankarna om en, två eller tre kommuner i landskapet Österbotten enligt en undersökning som Svenska Bildnings-förbundet rf låtit göra. Av de tillfrågade i Korsholm, Larsmo, Malax, Nykarleby, Pedersöre och Vörå anser 52 procent att man i samband med eventuella kommunfusioner borde eftersträva en, två eller tre kommuner i Österbotten, varav modellen med tre kommuner var populärast. ”Undersökningen visar på en överraskande positiv attityd bland kommuninvånarna till fusioner. Vi ville undersöka attityderna just i dessa kommuner, där budskapet varit att invånarna motsätter sig fusioner. Skulle man ha tagit med till exempel Vasa och Jakobstad i undersökningen, så hade bilden varit ännu positivare till fusioner”, konstaterar direktören för Svenska Bildningsförbundet Fredrik Guseff. I undersökningen frågades också vilka saker som skulle få en att stöda en fusion av sin hemkommun med någon eller några kommuner, och här tog invånarna ställning för starka primärkommuner, då 61 procent svarade att kommunens stärkta inflytande över sin service skulle vara ett argument för en fusion. Även en förbättrad service och stärkt ekonomi var argument som ansågs vara viktiga frågor med tanke på eventuella fusioner. Undersökningen gjordes av Taloustutkimus 9-16.1.2013. I mätningen intervjuades per telefon 1 000 svensk- och finskspråkiga kommuninvånare.

Medieforskaren Ari Nykvist säger att de slutsatser som kom ut i offentligheten i lördags (26.1) inte alls motsvarar svaren på de frågor som ställdes i Bildningsförbundets undersökning.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 04/2013

Problemen kring reformerna inte tama utan djävulska – professor Hannu Katajamäki

FailureEtt tamt problem är snällt och bjuder inte på några överraskningar. Man kan knäcka det genom att skaffa information och genom att avancera lineärt. Längs en logisk bana och med tålamod kan man hitta bästa möjliga lösning. Men i stället för tama är samhällsproblem allt oftare djävulska. De innehåller motstridiga element, intressekonflikter och politiska spänningar. Man kan inte hitta lineära lösningar på djävulska problem, och behandlar man ett djävulskt problem som ett tamt problem, följer svårigheter – i stället för att hitta lösningen, hittar man nya och alltmer svårlösta frågeställningar. Den finländska regeringen har två viktiga mål: kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Ända från början har man behandlat båda reformerna som tama problem och tanken har varit att regeringen definierar principer och kriterier, medan experterna hittar lösningarna på traditionellt lineärt sätt i arbetsgrupper bakom stängda dörrar. Men experterna har inte hittat lösningarna. Man har förberett reformerna separat, formellt och utan öppenhet, där servicen och medborgarna inte varit främst, utan förvaltningsstrukturerna.

”Problemen kring reformerna har inte blivit tama, utan djävligheten har bara ökat.”

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 03/2013

Över 500 uppgifter är nog för kommunerna sägs i rapport

Rapport Kuntien tehtävien kartoitusÖverföringen av ytterligare uppgifter och förpliktelser till kommunerna måste hejdas, och det är viktigt att snabbt få uppgifterna och finansieringen av dem i balans. Dessa slutsatser kan dras av en slutrapport om en kartläggning av kommunernas uppgifter, vilken gavs till förvaltnings- och kommunministern 17.1. I utredningen bedöms kommunerna ansvara för drygt 500 uppgifter, och enligt verkställande direktören vid Kommunförbundet Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma ger utredningen en åskådlig bild av hur mycket de enskilda uppgifterna och förpliktelserna i samband med dem har ökat under de senaste åren. Åläggandena har ökat betydligt framför allt inom social- och hälsovården, undervisningssektorn, samt utvecklingen av samhällena. ”Det är ohållbart att lagstifta om nya förpliktelser för kommunerna nu då de på allvar måste fundera på hur de skall klara av de uppgifter de redan har. Att vältra över uppgifter på kommunerna utan några resurser för, det är ingen utväg”, betonar Kommunförbundets direktör.

Uppgifterna är från ett pressmeddelande (från 17.1) på webbplatsen Kommunerna.net. Se även finansministeriets pressmeddelande (från 17.1) och rapporten Kuntien tehtävien kartoitus.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 03/2013

Högklassig basservice kräver omfattande befolkningsunderlag – rapport från social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp

Social- och hälsovårdsministeriets servicestrukturarbetsgrupp - slutrapportSocial- och hälsovårdens framtid tryggas bäst genom att skapa kommuner som har en tillräckligt stark bärförmåga och som på bred front svarar för ordnandet av social- och hälsovården. Målet med reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården är jämlika social- och hälsovårdstjänster, samt att stärka vården och omsorgen, som i dagens läge fungerar otillräckligt, och att förbättra tillgången till närtjänster. Enligt social- och hälsovårds-ministeriets servicestrukturarbetsgrupp är ett tillräckligt befolkningsunderlag för att ordna social- och hälsovården minst 50 000-100 000 personer. Vidare sägs bl.a. att en kommun skall åläggas en lagstadgad skyldighet att tillhöra ett social- och hälsovårdsområde om kommunen inte är tillräckligt stark för att ensam ordna alla tjänster som dess invånare behöver, men även en kommun vars bärkraft uppfyller de här kraven skall ha skyldighet att tillhöra ett social- och hälsovårdsområde, om de övriga kommunerna i samma område inte har tillräcklig bärkraft. Arbetsgruppen blev klar med sitt förslag 11.1.

Läs social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande här och rapporten Palvelurakennetyöryhmän loppuraportti här.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 03/2013

Kampanjen Byar med livskraft – anmälan till österbottniska seminariet ännu denna vecka

Kampanjen Byar med livskraft - logoDet österbottniska seminariet av kampanjen Byar med livskraft går av stapeln 25-26.1, så att själva landsbygdsseminariet hålls 25.1 kl. 10-16 i Korsholms kulturhus. På kvällen ordnas en österbottnisk byamiddag kl. 19.30 på Restaurant Bernys i Replot, medan det arrangeras ett byaseminarium följande dag kl. 10-13 på Radisson Blu i Vasa. Bland talarna återfinns pro­fessor Eero Uusitalo, specialsakkunnig på Kommun­förbundet Christell Åström, kontraktsprosten i Korsholms prosteri Berndt Berg, projektledare Miia Mäntylä vid Vasa universitet, landsbygdsutveck­lare Peter Backa, Aktion Österbotten rf:s verk­samhetsledare Mathias Högbacka och projektledare Isabella Lund. Den nationella Byar med livskraft-kampanj­ens centrala mål är att genom utbildning och samarbete mellan olika aktörer öka dialogen och samarbetet mellan byarna och kommun­erna, bl.a. kring nya sätt att ordna service på glesbygden. Byar med livskraft i Österbotten arrangeras av Aktion.

Mer information, program och anmälningsuppgifter finns på Aktions hemsida i denna pdf.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 01/2013

Kampanjen Byar med livskraft – dags för anmälning till österbottniska seminariet

Byar med livskraftDet österbottniska seminariet av kampanjen Byar med livskraft går av stapeln 25-26.1, så att själva landsbygdsseminariet hålls 25.1 kl. 10-16 i Korsholms kulturhus. På kvällen ordnas en österbottnisk byamiddag kl. 19.30 på Restaurant Bernys i Replot, medan det arrangeras ett byaseminarium följande dag kl. 10-13 på Radisson Blu i Vasa. Bland talarna återfinns pro­fessor Eero Uusitalo, specialsakkunnig på Kommun­förbundet Christell Åström, kontraktsprosten i Korsholms prosteri Berndt Berg, projektledare Miia Mäntylä vid Vasa universitet, landsbygdsutveck­lare Peter Backa, Aktion Österbotten rf:s verk­samhetsledare Mathias Högbacka och projektledare Isabella Lund. Den nationella Byar med livskraft-kampanj­ens centrala mål är att genom utbildning och samarbete mellan olika aktörer öka dialogen och samarbetet mellan byarna och kommun­erna, bl.a. kring nya sätt att ordna service på glesbygden. Byar med livskraft i Österbotten arrangeras av Aktion.

Mer information, program och anmälning (senast 11.1, gäller även betalningar) finns på Aktions hemsida och i denna pdf.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 01/2013

Avfolkningsdrabbade Lestijärvi höjer babypengen till 10000 euro

babyDet blir allt vanligare att kommuner betalar ut en s.k. babypeng till föräldrarna till nyfödda spädbarn, och även summorna växer. Värst är Lestijärvi. I fjol hade nästan 70 kommuner gett föräldrarna pengar eller en gåva med anledning av familjetillökningen. Antalet har stigit med ett tjugotal under de senaste fyra åren. Det är främst små kommuner som betalar ut babypeng, i vanliga fall kring några hundra euro, men i år satsar det avfolkningsdrabbade Lestijärvi hårdast av alla: babypengen höjs från 500 till 10 000 euro, fördelat över tio år. Man hoppas att bidraget skall öka nativiteten och göra att skolan inte behöver läggas ner. Enligt fullmäktigeordföranden i Lestijärvi Jukka-Pekka Tuikka, så har man länge haft en sjunkande befolkningssiffra. I slutet av år 2012 torde man ha haft 842 invånare, men bara ett barn föddes då. Fortsätter den här takten vet man hur det slutar. Kommunförbundet menar att det inte finns belägg för att babypengen skulle leda till att det föds fler barn i en kommun, och inte heller har folk lockats att flytta till vissa kommuner av babypengen. ”Nyttan är närmast att kommunen stärker sin barnvänliga image. Man tänker att kommunerna uppskattar barnfamiljerna också på andra sätt om de betalar ut babypeng”, säger sakkunnig Anna-Maija Haliseva-Lahtinen på Kommunförbundet. I Lestijärvi ser man i alla fall fram emot minst sex födslar i år, vilket är hela fem fler än i fjol.

Uppgifterna är från Österbottens Tidning (24.12.2012).