Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

Negativ befolkningsutveckling för åländska skärgårdskommuner

Falling profitsFör andra året i rad har de åländska skärgårdskommunerna haft ett flyttningsunderskott kombinerat med ett markant födelseunderskott, enligt preliminära siffror från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub). Alla skärgårdskommuner uppvisar en negativ befolkningsutveckling för år 2012, förutom Föglö som ökade sin befolkning med en person. Enligt preliminära siffror från Åsub sjönk antalet skärgårdsbor med 59 personer under fjolåret – födelsenettot låg på minus 32 personer och flyttningsnettot på minus 27. Det innebär att ett större antal personer avled än föddes och att fler personer flyttade från än till skärgården. Den skärgårdskommun som hade störst befolkningsminskning är Vårdö, som minskade med 27 personer – flyttningsnettot var minus 21 personer. Enligt kommundirektören i Vårdö Magnus Sandberg finns det inga enskilda orsaker till det negativa flyttningsnettot. I oktober flyttade 16 personer, vissa i studerandeutflytt och vissa i arbetskraftsflyttning, vilket märks i en liten kommun. Sandberg säger att de har marginalerna emot sig, men att de har ganska bra förutsättningar som pendlingskommun.

Uppgifterna är från (4.2) webbplatsen alandstidningen.ax.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

Hamnen en pärla för byn med potential till utveckling

Stubbens fyr, Nykarleby
Stubbens fyr, Nykarleby Foto: Mikael Nygård

Vid den österbottniska kusten finns mer än 20 hamnar. Platserna är verkliga pärlor som ofta bara lokalbefolkningen känner till. Det är områden med stor potential till utveckling som kunde aktiveras i större grad året om. Årstidernas växling är en utmaning, men också en möjlighet att anpassa verksamheten på ett unikt sätt efter de yttre förutsättningarna. I arbetet kunde ungdomar och även nyfinländare med fördomsfria tankar engageras, där ungdomarna kanske ser på hamnarna med nya ögon och nya idéer, medan nyfinländarna kanske har erfarenhet av helt andra upplevelser och hur hamnarna kunde utvecklas. Som en naturlig del i processen kunde det också ske ett samarbete med kommunen, fiskargillet, företagare och andra. Intressegrupperna kunde med fördel arrangera studie-/inspirationsresor till andra intressanta orter och hamnar för att titta på olika lösningar. En analys av nuläget kunde vara en viktig del av strategin, för att se vilka tillgångar som redan finns. Hur ser byggnaderna ut och hur används de, och finns det annat av intresse i närheten, t ex bryggor, grilltak eller bastu? Hur handikappvänligt är området och fungerar avfallshanteringen, skyltningen och marknadsföringen? Är duschar, toaletter, vägar, bojar, samt kranar i skick?

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

600 vindkraftverk kan stå för hälften av elbehovet i Österbotten

Wind TurbinesÖsterbottens förbund, som snart kommer att presentera etapplan II för förnybara energiformer, har reserverat 33 områden som täcker 435 kvadratkilometer av Österbottens yta för vindkraft. Etapplan II låter tråkigt, men säger man 600 vindkraftverk som kan producera hälften av elbehovet i Österbotten, blir det strax intressantare, för det är just vad etapplan II handlar om. Det första utkastet från ifjol har ändrat en hel del efter önskemål från kommuner och kraftbolag med fler områden som tillkommit och några som fallit bort. Gränsen för att hamna i etapplanen går vid en klase om minst 10 vindkraftverk, mindre satsningar får kommunerna sköta. Enligt landskapsdirektör Olav Jern kan vindkraften rent teoretiskt stå för hälften av elförsörjningen i landskapet år 2030. Den 18 februari skall etapplanen behandlas i landskapsstyrelsen för att därefter läggas ut till allmänt påseende, och Jern tror intresset blir stort. Alla kommer att ha synpunkter – kraftbolag, markägare, förespråkare och motståndare.

Uppgifterna är från (5.1) webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

Ökad makt för kommuner i förändrad regionalpolitik till förmån för aktörer på lokal nivå

Mittuniversitetet - avhandling Regionalpolitik i förändringAnsvaret för svensk regionalpolitik har alltmer förts över från statlig till kommunal nivå, till kommuner, företag och andra lokala aktörer, visar en nypublicerad avhandling i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. I avhandlingen studeras förändringar i regionalpolitiken från 1970-talet och framåt utifrån exemplet Åre kommun. Svensk regionalpolitik har förändrats så att allt mer av det som tidigare varit centralstatliga uppgifter har förskjutits till den kommunala nivån, och samtidigt med denna maktförskjutning finns tecken på att det politiska styret har förändrats från att vara hierarkiskt organiserat, till att i dag präglas av process- och projektpolitik, nätverkande, samarbete och partnerskap med fler aktörer än tidigare. Andra aktörer kliver fram, när statens roll förändras. I sin studie har doktoranden Sara Nyhlén valt Åre som exempel, där man tydligt ser en gradvis maktförskjutning till förmån för aktörer på lokal nivå, offentliga och privata.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Livskraftigare byar – professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus

Landsbygd Plus nr 1-2013Gemenskap är betydligt svårare att uppnå i byar, där en stor del av invånarna arbetar i centrum eller besöker orten några veckor om året som fritidsinvånare. En värdegrundad individualism stärker inte heller gemenskapen. Tiden då samhällets framtid sågs i värdepapper, gavs inte byarna en roll eller ställning. Då i slutet av 1980-talet levde även byaverksamheten i första vågens bakvatten. Byar med livskraft vågade man inte ens drömma om. I motsats till vad det har blivit och blir. Hundra energiska byar har med sin verksamhet visat att det är möjligt att stärka det egna områdets levnadsvillkor. Byarna har blivit medvetna om det frivilliga samhällets styrka. Bara de okunniga är nu osäkra på att aktiv byaverksamhet är till fördel för såväl invånarna, byn och som kommunen. Tvivlen är inte längre det största problemet, utan ivern som får fäste i alla byar. Därför är byarnas och kommunens målmedvetna samarbete och överenskomna arbetsfördelning en viktig hävarm för utvidgat, aktivt och förbättrat resultat. Bland annat det här skriver professor Eero Uusitalo i ledaren för tidningen Maaseutu Plus – Landsbygd Plus 1/2013 Annat som tas upp i tidning­ens finsk­språkiga artiklar är bl.a. följande:

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Sveriges förre statsminister dömer ut regioner – vill se större och starkare kommuner

Göran Persson
Foto: Martin Olsson

Att utvecklingen i Europa går mot större federalism är inget att vara rädd för, menade Sveriges förre statsministern Göran Persson (S) när han talade under Ekonomichefsdagarna i Stockholm (10-11.1). Han sade att det behövs starka politiska institutioner för att balansera ett alltmer våldsamt finansiellt kapital. Eurosamarbetet driver fram ett federalt Europa, var en av Göran Perssons teser. Han tror att det är bra att man tagit fram regler för budgethantering i medlemsstaterna i europeiska organ, att bankunionen snart är på plats och att man snart har den första europeiska skatten, men kände en oro inför risken att Storbritannien kan välja att dra sig ur EU. Persson tror man tar sig igenom eurokrisen, men ser samtidigt ett ökat behov av en stark svensk stat för att kunna balansera ett allt mer federalt Europa och hävda svenska intressen, något han kopplade till diskussionen om statens framtid och regionaliseringen av Sverige. Persson är emot utvecklingen mot regioner och avfärdade bildandet av regionala parlament som kosmetiska grepp och beklagade att han inte lyckats stå emot regionivrarna i sitt eget parti.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Mer projektpengar för flytt till norska glesbygden

Kommunal- och regionaldepartementet i Oslo utlyser ytterligare 35 miljoner kronor till projekt som kan få människor att vilja flytta till den norska glesbygden. Det är nu fjärde året i rad som kommuner, ideella organisationer och byalag kan söka pengar, och enligt Judith Kortgård, handläggare på kommunal- och regionaldepartementet, kan projekten pågå ända till 2015. Men i höst är det stortingsval och då har regeringen tyckt att det är ett naturligt slut för satsningen. Förutom syftet att intressera fler människor att bosätta sig i glesbygden, prioriterar departementet ansökningar som handlar om att inkludera invandrare och förbättra villkoren för ungdomar.

BulystkonferansenPå tal om att få människor att flytta till norska glesbygden, så arrangeras Bulystkonferansen i Jølster 9-10.4, där ett av teman är hur man skall lyckas ordna fler arbetstillfällen i glesbygden. Jølster är en kommun med cirka 3000 invånare i fylket Sogn och Fjordane.

Uppgifterna är från Gränsbrytning – omvärldsbevakning och analys av ett samhälle i förändring (1/2013).

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Inte på min bakgård! – pro gradu-avhandling om vindkraftsdebatt premierades

Wind PowerFörvaltningsmagister Jutta Ventos lärdoms-prov, med rubriken Ei minun takapihalleni! Retorinen diskurssianalyysi Pohjanmaan tuulivoimasuunnittelusta (Inte på min bakgård! En retorisk diskursanalys om vindkraftsplaneringen i Österbotten) har fått Finlands Kommunförbunds hederspris på 2 000 euro. I pro gradu-avhandlingen kring kommunala frågor studeras byggande av vindkraft och attityder gentemot byggandet i Österbotten ur planerings- och beslutspro-cessens perspektiv. I studien undersöktes hurdana diskurser som det förekommer i skrifter om vindkraft, på vilket sätt man argumenterar kring byggandet av vindkraft och de inblandade aktörernas synpunkter, samt hur synpunkter framställs som fakta. ”Avhandlingen får beröm för ämnets aktualitet, angreppssättets nyhets- och bruksvärde och undersökningens framtidsinriktning. Avhandlingen anses vara av nytta när medborgarnas möjligheter att delta dryftas också på ett bredare plan, till exempel i planeringsprocesser för utmanande projekt, också inom kommunsektorn”, säger forskningschefen vid Kommunförbundet Marianne Pekola-Sjöblom som motivering för valet. I materialet förekom tre typer av diskurs om vindkraft – diskurs om ansvar, alternativlöshet och konkurrenskraft. Undersökningens centrala resultat är att motståndet mot den studerade vindkraftsparken inte enbart beror på ett själviskt beteende hos invånarna, utan orsaken kan finnas i de strukturella faktorerna och hos aktörerna i processen. Kommunförbundet gav även två hedersomnämnanden, det ena till konstmagistern Elissa Eriksson, Tämä on kuitenkin minun kaupunkini. Erään kaupunkilaisen kasvutarina sivustaseuraajan paikalta keskelle tapahtumia (Detta är trots allt min stad. En stadsbos uppväxthistoria, en utomstående betraktar det som sker) och det andra till juris magister Sami Peltonen, Kunnan opettajien lomauttaminen (Permittering av kommunens lärare).

Uppgifterna är från ett av Kommunförbundets pressmeddelanden (från 29.1) och finns på webbplatsen Kommunerna.net.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Stifta lagar om byarnas rätt att påverka

Hindersby TeaterHindersby teater, som hade premiär 18.1 med föreställningen Fritt fram på 60-talet, engagerar så gott som hela byn. Man beskriver en tid när lokalsamhället var nästan hela världen. Under den här tiden hade byarna egen skola, butik, post och hälsovårdare, och man kunde cykla och promenera när ärenden skulle uträttas, och bussarna körde. Mycket var kanske bättre då, men världen och samhället, och lokalsamhället, har förändrats, och det finns ingen väg tillbaka till det som var. Det nya fullmäktige i Lovisa samlades 16.1, i Lappträsk hade man sitt första möte senaste vecka. En av de största frågorna under den kommande fyraårsperioden är hur kommunstrukturens förändringar kommer att påverka östnyländska kommunerna. Allt fler röster höjs för en stor östnyländsk kommun, inte så mycket i Lovisa som västerut, i Borgå och i Sibbo. I Lovisanejden finns en helt befogad rädsla att hamna i periferin i en storkommun med Borgå som centrum, en rädsla som fanns också inför Storlovisa. Många upplever att just så har det gått, för service försvinner från byarna när Lovisa måste spara och effektivera.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Undersökning om österbottningars positiva attityd till kommunfusioner risas

Svenska Bildningsförbundet - logo och textEn majoritet av österbottningarna verkar stöda tankarna om en, två eller tre kommuner i landskapet Österbotten enligt en undersökning som Svenska Bildnings-förbundet rf låtit göra. Av de tillfrågade i Korsholm, Larsmo, Malax, Nykarleby, Pedersöre och Vörå anser 52 procent att man i samband med eventuella kommunfusioner borde eftersträva en, två eller tre kommuner i Österbotten, varav modellen med tre kommuner var populärast. ”Undersökningen visar på en överraskande positiv attityd bland kommuninvånarna till fusioner. Vi ville undersöka attityderna just i dessa kommuner, där budskapet varit att invånarna motsätter sig fusioner. Skulle man ha tagit med till exempel Vasa och Jakobstad i undersökningen, så hade bilden varit ännu positivare till fusioner”, konstaterar direktören för Svenska Bildningsförbundet Fredrik Guseff. I undersökningen frågades också vilka saker som skulle få en att stöda en fusion av sin hemkommun med någon eller några kommuner, och här tog invånarna ställning för starka primärkommuner, då 61 procent svarade att kommunens stärkta inflytande över sin service skulle vara ett argument för en fusion. Även en förbättrad service och stärkt ekonomi var argument som ansågs vara viktiga frågor med tanke på eventuella fusioner. Undersökningen gjordes av Taloustutkimus 9-16.1.2013. I mätningen intervjuades per telefon 1 000 svensk- och finskspråkiga kommuninvånare.

Medieforskaren Ari Nykvist säger att de slutsatser som kom ut i offentligheten i lördags (26.1) inte alls motsvarar svaren på de frågor som ställdes i Bildningsförbundets undersökning.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 04/2013

Problemen kring reformerna inte tama utan djävulska – professor Hannu Katajamäki

FailureEtt tamt problem är snällt och bjuder inte på några överraskningar. Man kan knäcka det genom att skaffa information och genom att avancera lineärt. Längs en logisk bana och med tålamod kan man hitta bästa möjliga lösning. Men i stället för tama är samhällsproblem allt oftare djävulska. De innehåller motstridiga element, intressekonflikter och politiska spänningar. Man kan inte hitta lineära lösningar på djävulska problem, och behandlar man ett djävulskt problem som ett tamt problem, följer svårigheter – i stället för att hitta lösningen, hittar man nya och alltmer svårlösta frågeställningar. Den finländska regeringen har två viktiga mål: kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Ända från början har man behandlat båda reformerna som tama problem och tanken har varit att regeringen definierar principer och kriterier, medan experterna hittar lösningarna på traditionellt lineärt sätt i arbetsgrupper bakom stängda dörrar. Men experterna har inte hittat lösningarna. Man har förberett reformerna separat, formellt och utan öppenhet, där servicen och medborgarna inte varit främst, utan förvaltningsstrukturerna.

”Problemen kring reformerna har inte blivit tama, utan djävligheten har bara ökat.”

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 03/2013

Över 500 uppgifter är nog för kommunerna sägs i rapport

Rapport Kuntien tehtävien kartoitusÖverföringen av ytterligare uppgifter och förpliktelser till kommunerna måste hejdas, och det är viktigt att snabbt få uppgifterna och finansieringen av dem i balans. Dessa slutsatser kan dras av en slutrapport om en kartläggning av kommunernas uppgifter, vilken gavs till förvaltnings- och kommunministern 17.1. I utredningen bedöms kommunerna ansvara för drygt 500 uppgifter, och enligt verkställande direktören vid Kommunförbundet Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma ger utredningen en åskådlig bild av hur mycket de enskilda uppgifterna och förpliktelserna i samband med dem har ökat under de senaste åren. Åläggandena har ökat betydligt framför allt inom social- och hälsovården, undervisningssektorn, samt utvecklingen av samhällena. ”Det är ohållbart att lagstifta om nya förpliktelser för kommunerna nu då de på allvar måste fundera på hur de skall klara av de uppgifter de redan har. Att vältra över uppgifter på kommunerna utan några resurser för, det är ingen utväg”, betonar Kommunförbundets direktör.

Uppgifterna är från ett pressmeddelande (från 17.1) på webbplatsen Kommunerna.net. Se även finansministeriets pressmeddelande (från 17.1) och rapporten Kuntien tehtävien kartoitus.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 03/2013

Högklassig basservice kräver omfattande befolkningsunderlag – rapport från social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp

Social- och hälsovårdsministeriets servicestrukturarbetsgrupp - slutrapportSocial- och hälsovårdens framtid tryggas bäst genom att skapa kommuner som har en tillräckligt stark bärförmåga och som på bred front svarar för ordnandet av social- och hälsovården. Målet med reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården är jämlika social- och hälsovårdstjänster, samt att stärka vården och omsorgen, som i dagens läge fungerar otillräckligt, och att förbättra tillgången till närtjänster. Enligt social- och hälsovårds-ministeriets servicestrukturarbetsgrupp är ett tillräckligt befolkningsunderlag för att ordna social- och hälsovården minst 50 000-100 000 personer. Vidare sägs bl.a. att en kommun skall åläggas en lagstadgad skyldighet att tillhöra ett social- och hälsovårdsområde om kommunen inte är tillräckligt stark för att ensam ordna alla tjänster som dess invånare behöver, men även en kommun vars bärkraft uppfyller de här kraven skall ha skyldighet att tillhöra ett social- och hälsovårdsområde, om de övriga kommunerna i samma område inte har tillräcklig bärkraft. Arbetsgruppen blev klar med sitt förslag 11.1.

Läs social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande här och rapporten Palvelurakennetyöryhmän loppuraportti här.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 03/2013

Kampanjen Byar med livskraft – anmälan till österbottniska seminariet ännu denna vecka

Kampanjen Byar med livskraft - logoDet österbottniska seminariet av kampanjen Byar med livskraft går av stapeln 25-26.1, så att själva landsbygdsseminariet hålls 25.1 kl. 10-16 i Korsholms kulturhus. På kvällen ordnas en österbottnisk byamiddag kl. 19.30 på Restaurant Bernys i Replot, medan det arrangeras ett byaseminarium följande dag kl. 10-13 på Radisson Blu i Vasa. Bland talarna återfinns pro­fessor Eero Uusitalo, specialsakkunnig på Kommun­förbundet Christell Åström, kontraktsprosten i Korsholms prosteri Berndt Berg, projektledare Miia Mäntylä vid Vasa universitet, landsbygdsutveck­lare Peter Backa, Aktion Österbotten rf:s verk­samhetsledare Mathias Högbacka och projektledare Isabella Lund. Den nationella Byar med livskraft-kampanj­ens centrala mål är att genom utbildning och samarbete mellan olika aktörer öka dialogen och samarbetet mellan byarna och kommun­erna, bl.a. kring nya sätt att ordna service på glesbygden. Byar med livskraft i Österbotten arrangeras av Aktion.

Mer information, program och anmälningsuppgifter finns på Aktions hemsida i denna pdf.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 01/2013

Kampanjen Byar med livskraft – dags för anmälning till österbottniska seminariet

Byar med livskraftDet österbottniska seminariet av kampanjen Byar med livskraft går av stapeln 25-26.1, så att själva landsbygdsseminariet hålls 25.1 kl. 10-16 i Korsholms kulturhus. På kvällen ordnas en österbottnisk byamiddag kl. 19.30 på Restaurant Bernys i Replot, medan det arrangeras ett byaseminarium följande dag kl. 10-13 på Radisson Blu i Vasa. Bland talarna återfinns pro­fessor Eero Uusitalo, specialsakkunnig på Kommun­förbundet Christell Åström, kontraktsprosten i Korsholms prosteri Berndt Berg, projektledare Miia Mäntylä vid Vasa universitet, landsbygdsutveck­lare Peter Backa, Aktion Österbotten rf:s verk­samhetsledare Mathias Högbacka och projektledare Isabella Lund. Den nationella Byar med livskraft-kampanj­ens centrala mål är att genom utbildning och samarbete mellan olika aktörer öka dialogen och samarbetet mellan byarna och kommun­erna, bl.a. kring nya sätt att ordna service på glesbygden. Byar med livskraft i Österbotten arrangeras av Aktion.

Mer information, program och anmälning (senast 11.1, gäller även betalningar) finns på Aktions hemsida och i denna pdf.