Kategorier
2020 Nyhetsbrev 03/2020

Närproducerad mat i lunchwebbinariet Landet lär

Det finns många fördelar med att äta mer närproducerade råvaror, som undvikande av långa transporter. Men konsumtionen kan även bidra till fler arbetstillfällen lokalt. Hur får man då fler konsumenter att upptäcka fördelarna med närproducerad mat och vad behövs för odling av fler klimatsmarta råvaror i Sverige? Spannmålsodlaren Therese W Olsson och kocken Emelie Nielsen föreläser om hur de arbetar med klimatsmarta, lokala råvaror.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 25.2 kl. 12-12.45.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 12/2018

Mindre orter mest klimatsmarta – inte storstäderna

Hälften av jordens befolkning bor på landsbygden, men står för bara 20 procent av den mänskliga klimatpåverkan. I Sverige råder i dag också stora obalanser mellan stad och land inom klimatpolitiken. Storstäderna och dess invånare släpper ut mest växthusgaser, enligt den statistik som Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) presenterar i Hela Sverige ska levas Balansrapport #2 Hållbarhet i Hela Sverige. HSSL har jämfört utsläppen och klimatinvesteringarna i de fyra kommuntyperna storstäder, städer, landsbygder och glesbygder (enligt Jordbruksverkets definition).

Storstadsbor bor mindre, åker mer kollektivt och kan ta del av en energieffektiv infrastruktur – men släpper ändå ut mest av alla: 8,5 ton produktionsbaserade koldioxidekvivalenter per capita och år. Glesbygdsbor släpper ut näst mest (7,5 ton), därefter kommer landsbygdskommuner (7,2 ton). De mest klimatsmarta är småstadskommunerna med 5,5 ton. Det skriver HSSL i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.