Kategorier
2018 Nyhetsbrev 03/2018

Skrotningspremie på hus i avfolkningskommuner?

Vad göra om man får ett jobb på annan ort, men inte får sin nuvarande bostad såld eller uthyrd? Problemet är inte helt ovanligt i avfolkningskommuner, varav en möjlig lösning kunde vara att man får en skrotningspremie, på samma sätt som det fungerar då man skrotar en uttjänt bil. Det här skriver Timo Metsola, styrelseordförande för bolaget Vuokraturva, som bl.a. hyr ut och investerar i bostäder.

Metsola skriver att stödet till avfolkningskommuner borde ses som en del av stödet för en strukturomvandling som vitaliserar samhället som helhet, vilket skulle vara till fördel för hela landet, då folk kan flytta för att hitta jobb. Han menar att om man låter det uppstå ett överutbud av bostäder i avfolkningskommuner, så är det som att ge bostadsmarknaden i dessa kommuner en dödsstöt.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Ari Sundberg/SPT, i Vasabladet (28.1). Se även webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 01/2018

Dubbelt kommunmedlemskap är multilokalitet – allt vanligare att dela sin tid mellan olika orter

Bildkälla: Wikimedia

Inom projektet Framtidens kommun har det gjorts en utredning om dubbelt kommunmedlemskap. Utredningsarbetsgruppen konstaterar att multilokalitet baserar sig på möjliggörande lagstiftning: i statsrådets och de olika förvaltningsområdenas strategi- och framtidsarbete, samt i beredningen av lagstiftningen ska man i fortsättningen bättre beakta olika sätt att främja multilokalitet.

”Många tillbringar sin tid på olika orter på grund av arbete, fritid och familjeband. I och med att arbetets karaktär ändras och digitaliseringen framskrider kommer det att bli allt vanligare att dela sin tid mellan olika orter.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas

Inspiration behövs alltid, oberoende om man ska jobba i trädgården, driva företag eller förändra landsbygden. Man måste känna energi och att det här är något man vill göra. Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas, vilket är ett inspirationspass för den som vill vara med och utveckla landsbygden.

Förutsättningarna för att verka på landet har förändrats under de senaste 10-20 åren, t.ex. antalet jobb som kan utföras på landsbygden, förr och nu. En stor del jobb går att flytta till landsbygden, vilket har möjliggjorts av Internet. Då jobben kan flytta ut, kan människorna flytta efter. Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för att välja var man vill bo.

En tjänst som Uber är bara början, för efter tre år har vi kanske 100 möjligheter till samåkning från vår lilla by. Allt kan bli perfekt, bara vi anstränger oss. Alla landsbygdsproblem har en kreativ lösning, menar rikssvensken Teo Härén som föreläste (26.10) på en innovationsverkstad på Yrkesakademien i Närpes.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Jan Ola Klåvus, på tidningen Syd-Österbotten (28.10).

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 06/2017

Med tekniken i fickan – om digitalisering på landsbygden

Drömmer du om att arbeta hemifrån var du än bor, eller om att flytta från stadsbygd till landsbygd, men är osäker på hur det blir med arbetet? Då kan digitalisering vara lösningen. Hur det är att jobba och driva företag på distans, och vilka krav ställer ett digitaliserat arbetsliv på teknik, på kollegor och på oss själva? Möt Raquel Johansson, som distansjobbat med chefen i Italien, liksom med kollegor i Malaysia. Lyssna på nätbutiksinnehavaren Per Nordwall som säljer produkter globalt, och hör forskaren Lena Lid Falkmans bästa tips för lyckade virtuella möten i svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet.

Tjugonionde avsnittet, Med kontoret på fickan – om digitalisering på landsbygder, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 03/2017

Att få hela Sverige att leva är svårt

TV-programmet SVT AktuelltI Sverige finns orter där skolor, affärer, bensinmackar och annan samhällsservice helt slagit igen de senaste åren. Till ytan motsvarar det här en tiondel av Sveriges yta. I Västerbottens län blir ytan med döda zoner en tredje del. All service har försvunnit, all kommersiell och offentlig service har slagits ut. Kommunerna kan hjälpa till med grundläggande service som hemtjänst, föreningsbidrag och hemsändningsbidrag.

Enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, är det gemensamma för sådana här platser att utflyttningen är större än inflyttningen och att det inte finns en större ekonomisk motor i närheten som kan hjälpa till och dra när det går dåligt, som det gör nu. Avståndet till en tätort bör inte vara större än en 45 minuters radie. Mellander menar att läget inte är bra, eftersom landet på sikt delas politiskt, socialt och ekonomiskt.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

”Människor har lätt att engagera sig i Leader-arbetet” – minister Tiilikainen

leader-logo-20-ar-2
Bildkälla: ©maaseutuverkosto

Finländarna har utvecklat sina boendemiljöer genom Leader-arbetet i 20 års tid. Leader-finansieringen inleddes år 1996 när Finland anslöt sig till EU, och under dessa 20 år har det etablerats ett arbetssätt som har gett landsbygdsinvånare verktyg, för att göra ändringar som förbättrar livskvaliteten.

”Leader-arbetet är just sådan verksamhet med låg tröskel som dagens människor har lätt att engagera sig för”, säger jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen som även varit med i Leader-arbetet. Att Leader-arbetssättet sprider sig till stadsområden, visar också hur användbart det är. Vid reformen av regional- och lokalförvaltningen kommer kommunutvecklingen att omorganiseras, och här förutspår Tiilikainen att de nätverk och det sociala kapital som man skapat under de här 20 åren, är hård valuta i framtiden.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 07/2016

Ökad livskraft på landsbygden via landsbygdsprogrammet

Landsbygdsnätverket - logo (2)Med hjälp av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 har man bidragit till sysselsättningen, förbättrat förutsättningarna för företagande och matproduktion, vårdat miljön och utvecklat landsbygdens tjänster. Under perioden 2007-2013 har programmet hjälpt att skapa eller bevara upp till 75 000 arbetsplatser i landsbygdsområdena, av vilka närmare 8 000 var nya arbetstillfällen, resten var bevarade arbetsplatser och arbetsplatser som uppkom i samband med projekt eller investeringar. Detta framgår av programperiodens resultat som behandlades på övervakningskommitténs sista möte (23.5) i Åbo. ”Resultaten indikerar starkt att programåtgärderna har lett till ökad livskraft på landsbygden”, sade kommitténs ordförande, lantbruksrådet Esko Juvonen på jord- och skogsbruksministeriet.

Mer info finns på webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 06/2016

Landsbygdspolitiska rådet höll sitt första möte

MANE - första mötet 2.5.2016
MANE svarade på ordförandens fråga: Är koncentrering en naturlag? – Det är det inte. Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

”De värdekedjor för företagande och välbefinnande som baserar sig på bioekonomi, matproduktion och naturresurser har sitt ursprung i landsbygden”, framhöll jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen i sitt anförande vid Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) första möte på måndagen (2.5) i Helsingfors. Vid mötet fastställde man företagande, sysselsättning och sysselsättning av en själv till huvudtema för den nationella landsbygdspolitiken för innevarande år.

Tiilikainen, som är ordförande för Landsbygdspolitiska rådet, framhöll att de materiella och immateriella tillgångarna inom landsbygdsområdena endast kan tillgodogöras om det finns tillräckliga förutsättningar för företagande och boende på landsbygden, så som fungerande infrastruktur, färd- och kommunikationsmöjligheter, samt service. Inom landsbygdspolitiken koncentrerar man sig i allt högre grad på att ta in landsbygdsaspekten i de pågående strukturella reformer och riksomfattande spetsprojekt som gäller hela landet, och i detta har alla aktörer inom landsbygdspolitiken en viktig roll. Även de lösningar och innovationer som uppstår på landsbygdsområden, bör stödas och tillgodogöras i högre grad än för närvarande.

Mer info finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 04/2016

Inflyttningscoach för skärgården?

Bilfärja mellan Pargas och Nagu
Bilfärja mellan Pargas oh Nagu
Bildkälla: Wikimedia Commons

Pargas stad jobbar hårt med att locka fler invånare, och på sociala medier och webben snurrar nu kampanjen Kan det bli en Pargasbo av dig? – där de som vill testa sina kunskaper om Pargas får chansen att vinna en segeltur. Inflyttning är en av stadens spetshandlingar i år och målet är att i slutet av året ha 50 fler invånare än man hade i början av året, berättar Anne-Maarit Itänen som är stadens informationschef. I slutet av år 2015 bodde 15 483 personer i Pargas. Motsvarande frågor är aktuella på Kimitoön där man nyligen ordnade en invånarträff och bollade idéer för hur man ska få fler invånare.

Pargas vill ha fler barnfamiljer, men ska man lyckas borde man anställa en inflyttningscoach för skärgården, säger företagaren Anders Fagerlund i Nagu.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Fritidsboendet populärare och distansarbetet vanligare visar Stugbarometern

conceptDet finns över 600 000 fritidsbostäder i Finland och 2,4 miljoner stuginvånare som regelbundet vistas i sina fritidshus. År 2014 användes sammanlagt ca 6,2 miljarder euro för fritidsboende, vilket framgår av Mökkibarometri 2016, Stugbarometern, som jord- och skogsbruksministeriet låtit utföra och som den 17 mars överlämnas till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Enligt barometern har fritidsboendet blivit allt populärare där stugan används under 79 dygn i medeltal under året. Cirka 60 000 finländare distansarbetar från stugan och från över 100 000 stugor hade man ibland pendlat till arbetet. Intresset för distansarbete håller på att växa, var tredje skulle vilja distansarbeta från stugan.

Fritidsboendets ekonomiska och sysselsättande effekter är stora – för fritidsboende användes år 2014 sammanlagt ca 6,2 miljarder euro och fritidsboendet sysselsätter direkt eller indirekt ungefär 60 000 personer.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Tidigare reste landsbygdsborna i Finland ut i världen – nu kommer världen till oss på landsbygden!

Flykting - olika ord
Bilkälla: Pixabay

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig på IDNET – nätverket som är ett av YTR:s horisontella nätverk, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att landsbygden blivit glokal. Hela blogginlägget finns här under:

Landsbygden har blivit glokal

Den finländska landsbygden har länge präglats av lokala byasamhällen där samhörighet och kulturell likartad identitet varit rådande. Internationalism och mångkulturalism har i sin tur varit förknippat med större städer. Men för ca 25 år sedan började något hända. Flera svenskösterbottniska landsbygdskommuner började ta emot kvotflyktingar. Till min egen hemkommun Korsnäs kom de första kvotflyktingarna 1989 från Vietnam.

Året innan hade grannkommunen Närpes tagit emot kvotflyktingar från Vietnam. Även till den andra grannkommunen Malax kom vietnamesiska båtflyktingar år 1989. Malax och Korsnäs kommuner som sedan 1973 har gemensamt skoldistrikt, hälsocentralsområde och medborgarinstitut, organiserade tillsammans flyktingmottagningen och anställde en gemensam flyktingkoordinator.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 36/2015

”Kommunsammanslagning inte bra för skärgården”

Utsikt från bron mellan Sund och Finström
Bildkälla: Wikimedia Commons/cc Fanny Schertzer (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/)

I all landsbygdsutveckling som landsbygdsutvecklaren Mikael Erickson jobbat med, från OECD till Nordiska ministerrådets arbetsgrupp, så är närdemokratin ledord och fungerande lokal service grundförutsättningarna för en levande landsbygd och skärgård. Kommunfusioner i Norden har sällan varit av godo, urbaniseringen har gynnats och sammanslagningarna har tagit bort lokala biliotek, vårdcentraler, skolor och daghem, det samma som arbetstillfällen. Vem ska handla i den lokala butiken då ingen mera jobbar på orten? En stor del av Ålands befolkning får sin lön genom sina anställningar inom kommunens verksamheter, och de pengar man betalar ut i form av löner kommer snabbt samhället tillgodo igen i form av skatter och konsumtion.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Flyktingmottagandet får inte ses som en lösning att vända befolkningsutvecklingen i krympande kommuner

Immigranter
Nordafrikanska immigranter på Sicilien
Bildkälla: Wikimedia Commons

Varför är vissa kommuner mer benägna att inte säga nej, utan i stället tar emot upp till tvåhundra gånger fler flyktingar per invånare än andra kommuner. För att förstå detta måste man känna till befolkningsutvecklingen i Sveriges kommuner och hur stora skillnader som råder. Generellt sett har storstadskommunerna och de så kallade kärnkommunerna, som exempelvis Örebro, Karlstad, Jönköping och så vidare, vuxit starkt, vilket kännetecknar att dessa kommuner också går väldigt starkt ekonomiskt med högre genomsnittliga inkomster, starkare arbetsmarknad, men också med ett konsumtionsutbud som lockar framför allt den yngre befolkningen.

De krympande kommunerna, som utgör i princip hälften av Sveriges kommuner, får en motsatt utveckling – arbetsmarknaden försvagas, köpkraften avtar, vilket innebär att affärer, kaféer och restauranger får svårt att klara sig, skolans elevunderlag avtar, medelåldern ökar och det föds färre barn o.s.v. Detta gör att ännu fler söker sig därifrån. Utvecklingen är en av Sveriges tuffaste utmaningar på sikt, och nu håller den på att förstärkas av flyktingkrisen. Många av de krympande kommunerna får med flyktingmottagandet en chans att växa, och för många har det rent av blivit en uttalad strategi inför framtiden. I senaste veckas regeringsförklaring (15.9) kopplade statsminister Stefan Löfvén samman flyktingmottagandet med Sveriges förmåga att stå ”rustat för den demografiska utvecklingen”. Jag har även mött åtskilliga företrädare för krympande kommuner som uttryckt samma förhoppning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 29/2015

Personskiften vid YTR:s nätverk för medborgarverksamhet

YTR - logo (1)Inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) nätverk för medborgarverksamhet skedde personskiften från och med början av september. Ansvariga för nätverkets arbete är nu byaombudet Tauno Linkoranta och landsbygdsutvecklare Seija Korhonen, då nätverkets långvariga specialsakkunniga Ritva Pihlaja blir specialsakkunnig för SOSTE.

Mer info om personskiftena finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 28/2015

Bredband stärker landsbygden visar ny studie

Undersökningen Effektstudie fibernät – utbyggnad av fibernätUnder de senaste åren har den svenska kommunen Linköping i Östergötland genomfört ett ambitiöst arbete för att fibrera landsbygden och därmed öka möjligheterna för människor att bo och verka i hela kommunen. I en ny studie, Effektstudie fibernät – utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd, undersöktes effekterna av de satsningar som vidtagits. Studien genomfördes av en oberoende forskargrupp vid Linköpings universitet. Resultaten har nu sammanställts och är till stora delar positiva, för bredband i form av fiber har lett till en bättre vardag och en förbättrad framtidstro. Människor upplever t.ex. att de fått ökade möjligheter att arbeta hemifrån, samtidigt som det även har blivit lättare att driva företag. Den genomgående frågan i studien är om det varit värt insatserna, och slutsatsen är i detta avseende mycket tydlig:

”Det korta sammanfattande svaret … är att det finns stöd i undersökningens resultat för att hävda att landsbygdens utvecklingsmöjligheter förstärkts genom fiberutbyggnaden.”

Uppgifterna är från Byanätsforums senaste nyhetsbrev (nr 4, augusti 2015).