Tidigare reste landsbygdsborna i Finland ut i världen – nu kommer världen till oss på landsbygden!

Bilkälla: Pixabay

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig på IDNET – nätverket som är ett av YTR:s horisontella nätverk, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att landsbygden blivit glokal. Hela blogginlägget finns här under:

Landsbygden har blivit glokal

Den finländska landsbygden har länge präglats av lokala byasamhällen där samhörighet och kulturell likartad identitet varit rådande. Internationalism och mångkulturalism har i sin tur varit förknippat med större städer. Men för ca 25 år sedan började något hända. Flera svenskösterbottniska landsbygdskommuner började ta emot kvotflyktingar. Till min egen hemkommun Korsnäs kom de första kvotflyktingarna 1989 från Vietnam.

Året innan hade grannkommunen Närpes tagit emot kvotflyktingar från Vietnam. Även till den andra grannkommunen Malax kom vietnamesiska båtflyktingar år 1989. Malax och Korsnäs kommuner som sedan 1973 har gemensamt skoldistrikt, hälsocentralsområde och medborgarinstitut, organiserade tillsammans flyktingmottagningen och anställde en gemensam flyktingkoordinator.

Internationalism ger ELARD-presidenten Rinne mersmak

Petri Rinne har varit verksamhetsledare för den regionala utvecklingsföreningen Joutsenten Reitti ry sedan år 2001. År 2010 valdes han till president för den internationella takorganisationen för EU:s Leader-aktionsgrupper ELARD (European LEADER Association for Rural Development). Rinne har trivts bra i arbetet och internationalism ger arbetet mersmak. Han började intressera sig för internationalism redan under studietiden, och studerade landsbygdsutveckling vid University College Dublin på Irland åren 1996-1997. Hans språkkunskaper ökade och gnistan till samarbete med andra länder. Sverige och Estland utgör Finlands mest naturliga samarbetsparter, eftersom de är mest bekanta för oss och de liknar vårt land mest.