Snart dags att söka anslag för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt

Projektansökningar för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt 2019 kan göras från 24.10. Ansökningsrundans tema är ”sociala innovationer i utvecklingen av landsbygdens livskraft”, samt ett fritt ”jokertema”. Sammanlagt finns 510 000 euro till förfogande från Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som berör landsbygden, under förutsättning att finansieringen tas med i Makeras dispositionsplan för år 2019 och om denna godkänns i början av 2019.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

De flesta innovationer handlar om små förbättringar – ”jordbruket väldigt innovativ bransch”

Tisdagens lunchwebbinarie Landet lär #12 gästades av Charlotte Norrman, lärare och forskare vid Linköpings Universitet, som föreläste på temat innovation och om vad begreppet egentligen handlar om. I sin föreläsning lyfter Norrman upp flera lyckade innovationer, som exempelvis Ishotellet i Jukkasjärvi och Rapidsåmaskinen från Värderstadverken. Samtidigt poängterar hon att de flesta innovationerna inte handlar om revolutionerande produkter eller tjänster, utan om små förbättringar. Eftersom jordbruket genom åren har haft många nyheter, är det särskilt intressant ur ett innovationsperspektiv. Norrman menar att jordbruksbranschen är en väldigt innovativ bransch.

Mer mat med mindre resurser kräver smartare mat och nya innovationer

I framtiden måste vi producera mer mat med mindre resurser, vilket kräver smartare mat och nya innovationer. Det är dags att utnyttja hela livsmedelskedjan på ett mer hållbart sätt. Men vad betyder allt detta i praktiken, och vad kommer vi att få på tallriken om vi lyckas? Varför är det så viktigt med innovationer på det här området? Landets tre gäster arbetar med de här frågorna på olika nivåer, där en tar fram klimatsmart mat från musselprotein, en är tidigare landsbygdsminister som vill att maten ska bli nyttigare och så en företagsledare som vill se en kraftigt utökad forskning inom livsmedelsområdet. Lyssna på podden Landet som tar dig med in i framtiden.

Femtiosjätte avsnittet, Smartare mat – vad äter vi i framtiden?, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas

Inspiration behövs alltid, oberoende om man ska jobba i trädgården, driva företag eller förändra landsbygden. Man måste känna energi och att det här är något man vill göra. Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas, vilket är ett inspirationspass för den som vill vara med och utveckla landsbygden.

Förutsättningarna för att verka på landet har förändrats under de senaste 10-20 åren, t.ex. antalet jobb som kan utföras på landsbygden, förr och nu. En stor del jobb går att flytta till landsbygden, vilket har möjliggjorts av Internet. Då jobben kan flytta ut, kan människorna flytta efter. Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för att välja var man vill bo.

En tjänst som Uber är bara början, för efter tre år har vi kanske 100 möjligheter till samåkning från vår lilla by. Allt kan bli perfekt, bara vi anstränger oss. Alla landsbygdsproblem har en kreativ lösning, menar rikssvensken Teo Härén som föreläste (26.10) på en innovationsverkstad på Yrkesakademien i Närpes.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Jan Ola Klåvus, på tidningen Syd-Österbotten (28.10).

Kan digitalisering dämpa urbaniseringstrenden?

I debatten om digitalisering och informationsteknik får vi ibland känslan av att det framförallt gäller de ”enkla” jobben, eller kanske de ”enkla” delarna av arbetet. Den riktigt starke kroppsarbetaren ville säkert tro att energiteknik kunde avlasta de lite klenare kollegorna, medan den riktigt välutbildade kunskapsarbetaren vill säkert tro att informationsteknik kan avlasta de lite okunnigare kollegorna. I kroppsarbetarens fall vet vi att han hade fel, för det var de tyngsta och svåraste jobben som maskinerna tog över. I kunskapsarbetarens fall kan det visa sig vara likadant, och det finns tre skäl till att det inte bara är en spännande tanke, utan också sannolikt. Det är ekonomi, ambition och logistik.

Kurvan för vad mänskligt arbete kostar är ganska brant, ju mer vi behöver – desto mer kostar det. Kurvan för vad digitaliserat arbete kostar är ganska flack, där kostnaden är hög i början för att det därefter kostar nästan ingenting att öka volymerna.

Behov av nya strategier för utvecklingen av landsbygden

Sättet att förvalta vårt samhälle håller långsamt på att förändras. Försöket med ett samhällsavtal är ett tecken i tiden. Bakgrunden är helt enkelt den att det offentliga, stat och kommun, inte längre kan styra samhällsutvecklingen som man gjorde tidigare, varav orsakerna är många och delvis paradoxala. Vi har en globalisering, men även en individualisering. Medielandskapet är sig inte längre likt och den ekonomiska makten har stärkts på bekostnad av den offentliga, för att nämna några förändringar. Slutresultatet är att besluten om samhällsutvecklingen inte längre sker på samma sätt som tidigare, och så är aktörerna delvis andra. Det verkar som om man snabbare har reagerat på de här förändringarna, när det gäller utvecklingen av de urbaniserade samhällsstrukturerna, än när det gäller landsbygden, vilket knappast är överraskande i en tid av urbanisering och metropoltänkande.

Innovation i senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket

I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket är fokus på innovationer inom jordbruk, trädgård och rennäring. I nyhetsbrevet kan man läsa om Mia som hittade en innovativ marknadslösning, i ledaren om innovationer på landsbygden, vidare att Leader kan vara en hjälpmotor, att nya landsbygdsprogrammet innebär en kraftig satsning på innovation, under rubriken Medlem har ordet att alla innovationer startar som en idé, tips hur man bäst skyddar sin idé, att Sverige är aktivt i europeiska innovationspartnerskapet och studenter som löste lantbruksproblem under 24 timmar.

Nyhetsbrevet (nr 7/2015) finns som länk på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Leader Subgroup har hållit sitt första möte

Gå till LEADER Gateway genom klick på bilden

Rural Networks’ Assembly, som har som uppgift att strategiskt stöda genomförandet av landsbygdsprogrammen, beslutade vid sitt första möte i Brussel den 26 januari 2015 att tillsätta två permanenta undergrupper. En är undergruppen om innovation, och den andra är undergruppen om Leader/CLLD (Community-Led Local Development) Sub‐group, varav den sista höll sitt första möte den 21 april i Brussel. I Sub-group medverkar totalt 96 personer, samt 6 observatörer, fördelade så att 28 personer är från en förvaltande myndighet, 28 från nationella landsbygdsnätverk, 28 från LAG och 12 från EU‐organisationer, medan de 6 observatörerna kommer från de olika direktoraten (ERDF, ESF och EMFF). Målen med dagen var att:

”Det går inte alltid som på Strömsö!” – Nils Torvalds hälsning på Landsbygdsriksdagen

Bildkälla: sfp.fi

Europaparlamentariker Nils Torvalds kunde inte närvara vid öppningen av den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre (28-29.3) p.g.a. förkylning. Men från sjukbädden sände han sin hälsning från Bryssel. I sin text tar Torvalds upp bl.a. klustren som lika väl finns, eller kunde finnas, när vi talar om vår landsbygd. Klustren skiljer sig lite från landsända till landsända, men alla är inriktade på kvalitet, hälsa och renhet. Men de olika klustren har samtidigt många gemensamma drag, då de drivs av strävanden att förbättra sin energianvändning och att komma uppåt i värdekedjan. Torvalds hälsning till Landsbygdsriksdagen finns i sin helhet här under:

Bästa Landsbygdsriksdag

Alltid går det inte riktigt som på Strömsö! Efter föregående veckas studiebesök på Åland hade det varit bättre än bra att komma till Landsbygdsriksdagen och med en viss entusiasm berätta om hur mycket det finns att göra – och hur mycket man kan göra för att skapa en mera levande landsbygd.

Finland behöver en stark landsbygdspolitik – YTR kritisk till Vartiainens utredning

I utredningen, Finland behöver stads- och landsbygdspolitik, betonas tillväxt- och innovationspolitik för den regionala utvecklingen. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) efterlyser i sitt utlåtande ett bredare perspektiv och en regionpolitik som är riktad till olika regioner. Som strategisk vägvisare för stads- och landsbygdspolitiken föreslår utredningsmannen ett mycket fokuserat tillväxt- och innovationspolitiskt synsätt. Ett sådant här smalt synsätt och begränsade regionpolitiska medel räcker inte enligt YTR:s synsätt som ett framgångsrikt recept för Finlands olika regioner. Utredningsmannen behandlar inte t.ex. deltagande och närdemokrati, vilket är ett av landsbygdspolitiska helhetsprogrammets fem centrala teman som sträcker sig fram till år 2020. Enligt YTR inriktar sig utredningsmannen för mycket på EU-programmen och andra s.k. begränsande regionpolitiska medel. Inom landsbygdspolitiken är en bred landsbygdspolitik minst lika viktig, alltså på vilket sätt påverkas landsbygden av olika sektorers beslut.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med bl.a. länk till YTR:s utlåtande.

Första matturismstrategin i Finland

Finland har fått sin första matturismstrategi med målet att göra maten som en viktig, upplevelsemässig och köpbar del av Finlands turism, att förbättra branschens konkurrensförmåga, samt öka sektorns och aktörernas samarbete. ”Allt fler turister söker medvetet matupplevelser. Det finns potential i finländsk matturism, ty historierna, äktheten, det lokala och det rena, skapar ett värde för turisterna. Som bäst är matturismprodukten ett engagerande och förehavande som turisten lär sig något nytt av”, förtydligar Kristiina Havas, ansvarig projektchef för utarbetandet av matturismstrategin vid Yrkeshögskolan Haaga-Helia. Den finländska matturismstrategin är den första i sitt slag. Den innehåller tre temalagda tyngdpunkter, genom vilka man tar upp det lokala, det rena och det innovativa.

Mer info (på finska) med länkar till bl.a. strategin finns på webbadressen maaseutupolitiikka.fi.

Över 2 000 företag med i nätverket Äkta smak

På aktasmak.fi-platsen presenterar sig de lokala när- och ekomatföretagen, samt producenterna i landet. Söktjänsten ger även hjälp med att hitta inköpsplatser för lokal mat. Äktasmak.fi-platsen öppnades på hösten 2008 och där presenterar sig nu över 2 000 små och medelstora livsmedelsföretag. Platsen är en täckande kunskapskälla, då man vill hitta närområdets lokala företag som producerar och tillverkar närmat, men där finns också samlat platser, var närmat kan köpas, t.ex. specialaffärer och restauranger som profilerat sig inom när- och ekologisk mat. ”Det är verkligen fint att, som resultat av ett mångårigt riksomfattande samarbete, så många när- och ekomatföretag nu presenterar sig på webbplatsen. Både konsumenterna och professionella, som söker samarbetsparter, har lätt att på webbplatsen se vilket utbudet i närområdet är”, gläder sig Päivi Töyli, projektledare för Äkta smaker II.

Uppgifterna är från Äkta smak.fi senaste nyhetsbrev (februari 2015) som även innehåller info om REKO-närmatringen, samt om lokal karaktär och innovationer som landsbygdsföretagandets möjligheter.

Framgång för landsbygdsföretagare genom samarbete, lokalt tänkande och innovationer

Småbryggeriet som tillämpar kretsloppsekonomi när det transporterar mäsken till biogasanläggningen, en partiaffär för närproducerad mat som är värd en omväg för stadsbor och miljonbusiness i datatekniska lösningar som stöder vården av äldre människor i hemmet. Vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) seminarium för landsbygdsföretagare 3.2 berättades exempel på och diskuterades förutsättningarna för företagande. Tre företagare berättade sin historia som exempel på hur landsbygdsföretag kan utvecklas. På landsbygden finns det företagsamhet av många de slag och många företagare som kombinerar verksamheten inom flera branscher. ”Detta är delvis en förnuftig lösning, men har också ett samband med kunnande och innovation”, konstaterade YTR:s ordförande, kanslichef Jaana Husu-Kallio, som öppnade seminariet.

Läs mer på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Landsbygden attraherar – Landsbygd 2014-barometern

Landsbygdens starka sidor handlar ofta om möjligheten att njuta av naturen, att leva på ett hållbart sätt och att ha ett vardagsliv utan stress, medan landsbygdens svaga sidor ofta har ett samband med tjänsternas dåliga tillgänglighet, infrastrukturen och de begränsade hobbymöjligheter. För att olika slags landsbygdsområden ska kunna motsvara människors önskemål bör staten och kommunerna profilera sig som möjliggörare av olika utkomst-, boende- och levnadskoncept, vilket sker exempelvis genom att verksamhetsmöjligheterna (reglering i liten skala), boende- och byggnadsmöjligheterna (möjliggörande planläggning), samt deltagande- och påverkningsmöjligheterna (fungerande närdemokrati) tryggas på landsbygden. Företagandet intar en central roll i förverkligandet av landsbygdens alternativa framtidsvisioner.

Närservicens framtid behandlas på seminarium i Helsingfors

De stora förändringarna som sker i samhället, kräver anpassning och nya innovationer, såväl från privata som från offentliga aktörer. Det gäller att hitta nya sätt, så att medborgarna själva får möjlighet att bestämma över sin service, samt delta i produktionen av den. Närservice behövs speciellt i byar, förorter och tätorter med åldersstrukturs och befolkningsproblem. Bybutiksprojektets försöksmodell för närservice kommer med ett förslag, där målet är att trygga närservicen genom ett samarbete mellan privata och offentliga sektorn, samt organisationsfältet. Nu behövs beredskap för samhällelig diskussion om närservicens livsduglighet och förmåga att göra konkreta åtgärder. Diskussionen i ämnet fortsätter på ett seminarium den 10 februari kl. 9-11.30 i Finlandia-huset, Helsingfors med bl.a. trafik- och kommunminister Paula Risikko.

Program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 2.2) finns på webbplatsen kylakauppahanke.fi.