Kategorier
2014 Nyhetsbrev 43/2014

Mångfald, nya människor och inflyttning för att Hela Sverige ska LEVA – uttalande från HSSL:s föreningsmöte

HSSL - logoPå Riksorganisationen Hela Sverige ska levas föreningsmöte, torsdagen den 4 december, antogs ett uttalande enhälligt. Med stöd i organisationens värdegrund och målen för verksamhetsplanen 2015 skrevs och bifölls följande text om mångfald:

”Riksorganisationen, folkrörelsen, föreningen, byalaget, den lokala utvecklingsgruppen eller nätverket som gemensamt arbetar för att hela Sverige ska leva är alla överens om att mångfald stärker arbetet, att nya människor behövs och att inflyttning är nödvändig, för att klara av det övergripande målet: Hela Sverige ska LEVA”.

Uppgifterna är från HSSL:s hemsida med länk till uttalandet och det aktuella utdraget ur verksamhetsplanen 2015.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 35/2014

Är det värt att hålla landsbygden levande?

BilarUrbaniseringen har intensifierats under de senaste åren, och storstäderna verkar erbjuda en mer gynnsam omgivning för många typer av verksamheter. Det är här som utvecklingen sker och det är här som de nya jobben skapas, för problemet är att antalet arbetsföra individer inte kommer att öka och därför är det svårt att utveckla näringslivet i hela landet. Generaldirektör Juhana Vartiainen på Statens ekonomiska forskningscentral VATT, säger att det sker en ekonomisk utveckling i vissa regioner, som t.ex. i huvudstadsregionen, och då är det en obönhörlig matematisk sanning att folk inte räcker till överallt, och då måste det ske en avfolkning någonstans. Bara själva koncentrationen av individer och företag verkar ha en gynnsam effekt på produktiviteten, så därför kan det till och med vara problematiskt att bromsa inflyttningen till städerna. På det viset bromsas nämligen också städernas framgång, så om det stämmer att koncentreringen till städerna ökar produktiviteten, så kommer vi att bli ännu fattigare om vi fortsättningsvis är utspridda.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 27/2014

Inte lätt anpassa nybyggen till gamla byamiljöer

Dog Peeking out Barn WindowFörutsättningen för en livskraftig landsbygd är naturligtvis att folk bor där. Sedan är det socialt, kulturellt och ekologiskt viktigt att befolkningen utökas också med nya invånare än bybornas efterkommande, vilket betyder förändringar – nya bostäder, rekreationsområden och servicebehov. Under den traditionella finländska landsbygdskulturens guldperiod hölls byarna samman p.g.a. ekonomiska, sociala och tekniska orsaker, men så småningom har de gamla strukturerna ändrats och nya invånare, som möjligen saknar band till gamla traditioner, har flyttat in. Det syns tydligast i byggnationen med byar som småningom blivit smått kaotiska, som förstadsmiljöer, den ena lik den andra utan egen identitet och karaktär, en situation som är snarlik i hela landet. Speciellt påtagligt är detta här i de svenska kustbygderna, som traditionellt varit kända för sin speciella, högklassiga landsbygdsmiljö. I Korsholm finns flera sådana byar.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 23/2014

Boendemiljön, naturen, landsbygden uppskattas mest i Solf by visar enkät

Solf - logo (1)Solf by i Korsholm är genuin landsbygd där alla hälsar på varandra, men samtidigt är avståndet till Vasa litet. Det här hör till det goda med Solf, enligt den invånarenkät som Institutet för finlandssvensk samhällsforskning vid Åbo Akademi i Vasa gjorde i våras. I blomsterhandeln mitt i byn resonerar Carina Ekholm och Ulrika Häggström på samma sätt. Enligt Ekholm håller folk ihop och verkar trivas. Det är också lugnt. Häggström trivs jättebra, och här finns det mesta de behöver – daghem, skola och butiker. Det som står överst på deras önskelista är ett äldreboende, och så hoppas de att någonting ska göras åt den gamla skolan.

Antalet hushåll som svarade på enkäten var 390 stycken (ca 50 procent). Hela 42 procent av de hushåll som svarat, är inflyttade och nästan lika många, 41 procent, består av familjer där någon är inflyttad, vilket kan vara en orsak till att många efterlyst fler byafester där byn kunde presentera sig för nyinflyttade och vice versa. Tio procent av hushållen var finskspråkiga, och här kunde Solf göra mer för att integrera dem, menar forskaren Kjell Herberts på Institutet för finlandssvensk samhällsforskning.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 08/2014

”Unga skall ha rätt och möjlighet att bo kvar på landsbygden”

HSSL - logoSvenska Arbetsförmedlingens tillförordnade chef Clas Olsson har gett kommentarer till media (bl.a. till SvT), där han uppmanar landsbygdens ungdomar att flytta till större städer. Det här har fått Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) att komma ut med ett pressmeddelande om dess syn på Arbetsförmedlingen och ungas rätt att bo på landsbygden. Här nere följer HSSL:s pressmeddelande (från 13.2) i sin helhet:

”Unga har rätt att bo på landsbygden!”

Vi har idag tagit del av de kommentarer som Arbetsförmedlingens tillförordnade chef Clas Olsson gett till media, där han uppmanar landsbygdens ungdomar att flytta till större städer: ”Det viktigaste man kan göra är att uppmuntra den unga generationen på de här orterna att utbilda sig och ibland faktiskt söka sig därifrån”, sade han bland annat till SvT. Vi anser att det är ett riktigt provocerande uttalande som inte stärker förtroendet för Arbetsförmedlingen.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 07/2014

Bland svenska höghusen gror landsbygdsdrömmar

Rapporten Det här hände sedan! - svenska JordbruksverketDrygt var tredje boende i miljonprogram och liknande områden kan tänka sig att bo på landet och mer än var tionde vill flytta dit, framkommer det av Miklos årliga miljonprogramsundersökning som svenska Jordbruksverket har varit delaktig i. Tidigare har Jordbruksverket, i samarbete med Miklo, tagit fram fyra olika studier om möjligheter till matchning mellan miljonprogramsbor och landsbygdskommuner i behov av inflyttare. För ett år sedan anordnade Jordbruksverket två workshops i Stockholm respektive Örnsköldsvik på temat, där sammanlagt ett 70-tal politiker och högre tjänstemän från kommuner och regioner deltog. Bakgrunden till initiativet är att landsbygdskommuner idag ofta söker arbetskraft i andra länder och inte blickar mot miljonprogrammen, där det finns många arbetssökande med rätt kompetens.

Uppgifterna är från svenska Landsbygdsnätverkets hemsida. Dokumentationen från workshoparna och rapporten om vad som hänt efteråt finns som länkar på Jordbruksverkets hemsida.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 05/2014

”Folk vill bo nära staden men ha en stor gård och njuta av naturen”

Hankmoskylt
Foto: Stefan Råback

För Stefan Råback i Västerhankmo, Korsholm har det stor betydelse att havet som han fiskar i ligger tio minuter bort och att han kan jaga bakom husknuten. Sedan 16 år tillbaka bor familjen Råback i byn, ca en halv timmes bilfärd från Vasa centrum. Västerhankmo och Österhankmo har sedan år 2006 genomgått stora förändringar. Byarna har fått en klart ökad inflyttning, och det är inte bara folk med rötter i byarna som flyttar in. För närvarande håller Korsholms kommun på att bygga kommunalteknik i Röjmaren, där det blir nio nya tomter. Det som började som ett utvecklingsprojekt, har i dag resulterat i ett radhus byggt med byakrafter och en egen bostadsförmedling, en ishockeyrink, 30 kilometer skidspår och en egen byaportal på webben som koordinerar alla tjänster som finns i byn. I Hankmobyarna finns hela fjorton föreningar och organisationer som tillsammans skapar en livskraftig landsbygd nära staden. Landsbygdsöversikten (se inlägget ovan) som arbets- och näringsministeriet gjort, delvis baserat på barometern, lyfter fram de lokala föreningarnas roll när det gäller att upprätthålla service på landsbygden. Varor och tjänster kring turism, bioekonomi och energiproduktion förutspås växa, något som Råback bara kan instämma i.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 44/2013

Förenhetligande planering kan stärka kyrkbyarnas ställning visar forskning

Forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnitteluI forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu (Kyrkbyarnas möjligheter och förenhetligande samhällsplanering) studeras förenhetligande samhällsplanering och de möjligheter den erbjuder i planeringen av kyrkbyar i samband med att kommunernas situation förändras. De centrala frågorna i undersökningen är: 1) Vad innebär förenhetligande samhällsplanering i kyrkbyar, och mer allmänt på landsbygden?, 2) Med vilka mål och medel kan förenhetligande samhällsplanering genomföras i kyrkbyar och i större byar på landsbygden?, samt 3) Vilka är förutsättningarna för förenhetligande om man ser till de varierande förhållandena i kyrkbyarna?

Förenhetligande samhällsplanering har traditionellt varit ett redskap som använts i stadsplaneringen, men det finns knappt några erfarenheter alls av att tillämpa sådan planering i landsbygdssammanhang, så dess betydelse är därför oklar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 44/2013

Byaupptäckare och -innovatör nya hederstitlar i Sundom – byn intressant som forskningsobjekt för stadsnära landsbygd

Karl-Erik Mitts och Matts Andersén
Karl-Erik Mitts och Matts Andersén
Foto: Bjarne Blomfeldt

År 1993 utnämnde Sundom bygdeföre-ning rf hederstiteln byaåldersman till Börje Backholm och hederstiteln byaskrivare till Bertel Sund. Nästa utnämning kom 2007, då utnämndes Ulla Höglund till byaforskare och Henrik Söderholm till byalots. Den tredje utnämningen skedde i höstas på bygdeföreningens höstmöte 24.11, då utnämndes Karl-Erik Mitts till byaupptäckare och Matts Andersén till byainnovatör. Till Mitts utnämning bidrog bl.a. en upptäckt av en hyddbotten på en ås intill Västersvägen där människor bott och eldat för över 2 000 år sedan, samt stenåldersplatsen på Öjberget som är ca 4 000 år gammal med de äldsta spåren av mänsklig aktivitet i Vasaområdet. Mitts har varit aktiv i bygdeföreningens styrelse i 25 år, deltagit i flera olika kommittéer och sektioner som berört hembygds- och museiverk-samhet, arkeologi, Storsandens bevarande och ”En levande skärgård”, skrivit i Sundom Historia, ansvarat för Södersunds väderkvarn och lokaliserat platser för arkeologiska utgrävningar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 21/2013

Bok som stöd i integreringen av invandrare i Norden

Handboken Ny i NordenHandboken Ny i Norden är ett alster av ett tvåårigt projektarbete med inriktning Ny i Norden – folkbildningens roll i integreringen. Handboken är ett resultat av möten och träffar med både invandrare och ledare inom folkbildningen med mångårig erfarenhet av hur det är att komma till Norden, alternativt som arbetar frivilligt inom folkbildningen i nordiska samhällen. Handboken, som skall fungera som ett stöd i integreringen av invandrare i respektive land och i Norden, finns nu i svensk version att laddas ner. De andra nordiska versionerna kommer att läggas in inom kort.

Uppgifterna är från Förbundet Nordisk Vuxenupplysnings hemsida med länk till handboken.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Mer projektpengar för flytt till norska glesbygden

Kommunal- och regionaldepartementet i Oslo utlyser ytterligare 35 miljoner kronor till projekt som kan få människor att vilja flytta till den norska glesbygden. Det är nu fjärde året i rad som kommuner, ideella organisationer och byalag kan söka pengar, och enligt Judith Kortgård, handläggare på kommunal- och regionaldepartementet, kan projekten pågå ända till 2015. Men i höst är det stortingsval och då har regeringen tyckt att det är ett naturligt slut för satsningen. Förutom syftet att intressera fler människor att bosätta sig i glesbygden, prioriterar departementet ansökningar som handlar om att inkludera invandrare och förbättra villkoren för ungdomar.

BulystkonferansenPå tal om att få människor att flytta till norska glesbygden, så arrangeras Bulystkonferansen i Jølster 9-10.4, där ett av teman är hur man skall lyckas ordna fler arbetstillfällen i glesbygden. Jølster är en kommun med cirka 3000 invånare i fylket Sogn och Fjordane.

Uppgifterna är från Gränsbrytning – omvärldsbevakning och analys av ett samhälle i förändring (1/2013).