Gruppering, landsbygdsutveckling och resiliens – del 3

I de två föregående delarna i Landsbygdspolitikens blogg (del 1 och del 2, se även första och andra inlägget i denna blogg) granskades problematiken med gruppering, dels motsättningen landsbygd-stad och dels det vardagliga utvecklingsarbetet för landsbygdssamhällen. Om och när olika ”vi mot de andra”-indelningar ser ut att lätt bli en utmaning för landsbygdens utveckling på gräsrotsnivå och byggandet av resiliensen, så är självfallet den kritiska frågan hur och i vilken utsträckning sådana här tillspetsade indelningar kan tyglas.

Inom socialpsykologin har man grubblat mycket över hur negativa följder av gruppbaserad diskriminering, som stärkandet av den egna gruppen på bekostnad av externa grupper, skulle kunna stävjas eller förhindras. Ibland kan skillnaden mellan att måna om den egna gruppen och osunt stödjande i praktiken vara svår och tvetydig, och givetvis även avvägande enligt situation och fall.

Gruppering, landsbygdsutveckling och resiliens – del 2

Gullkrona i Skärgårdshavet
Bildkälla: Wikimedia Commons

Analysen av landsbygds-stadsförhållandet, vilken presenterades i första delen i Landsbygdspolitikens blogg (se inlägg i denna blogg), åskådliggör hur olika iakttagelser av grupperingar och diskussionerna om dem, t.ex. åtskillnad i ”vi” och ”dem” i förekomsten av regionala skillnader, beror till stor del på hur avlägset och hurudant perspektiv man ser på helhetskonstellationen. Om man granskar de regionala skillnaderna ur ett distanserat fågelperspektiv, fast ur en nationalstats historiska utveckling eller ur en finländsk nutida samhällsekonomisk stabilitet, som det är brukligt i samhälls- och regionpolitiska samtida diskussioner, så blir indelningen lätt mer skarp i landsbygd-stad avskiljande. Men hur är det om man flyttar sig närmare landsbygdssamhällenas vardag och mot landsbygdens utvecklingskonstellation på gräsrotsnivån, alltså ur ett grodperspektiv?

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenter är Jarkko Pyysiäinen, forskare vid LUKE och Kari Mikko Vesala, lektor och docent vid Helsingfors universitet.

Gruppering, landsbygdsutveckling och resiliens – del 1

Olika gruppbaserade indelningar kopplas på många sätt till frågor om utveckling av landsbygdssamhällen och deras resiliens. Exempelsvis indelningen landsbygd-stad är fortsättningsvis ett aktuellt tema, såväl i underhållningsserier på TV som i samhällspolitiska diskussioner. Taloustutkimus publicerade senaste sommar en enkät om att hålla hela Finland bebott. Enkäten satte i gång en häftig mediadiskussion, vilken belyste den laddade indelningens betydelse i nationell regionalpolitik. Det centrala i debatten var frågan om hur det finländska samhällets utvecklingssträvanden och -satsningar bör allokeras på axeln landsbygd-stad.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenter är Jarkko Pyysiäinen, forskare vid LUKE och Kari Mikko Vesala, lektor och docent vid Helsingfors universitet.