Glokala samhället diskuteras i podden Landet

Hur ser de svenska landsbygderna ut i det glokala samhället? Om 30 år är landsbygderna självförsörjande och en fortsatt urbanisering är ett minne blott. Digitaliserade, decentraliserat och stödda av artificiell intelligens lever vi i mindre noder utanför de tio största städerna – globalt och lokalt i ett, om det glokala samhället. Podden Landet gästas av konsulten på Sweco Frida Karlge, som jobbar med frågor som rör framtidens samhällen och även av en annan konsult på Sweco Ronja Roupé, som jobbar med frågor som rör framtidens resande. Medverkar gör även Thomas Norrby, statskonsulent på SLU.

Sjuttioåttonde avsnittet, År 2049 är vi glokala – hur ser de svenska landsbygderna ut då?, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Det globaliserade lokala samhället eller det urbana globala samhället – en framtidsspaning för svensk samhällsutveckling

På uppdrag av Richertska forskningsstiftelsen har teknikkonsultföretaget Sweco tagit fram en framtidsstudie, Samhället om 30 år – det urgala och glokala, om hur Sverige kan se ut om 30 år. Sweco identifierar två scenarier för hur det svenska samhället utvecklas i framtiden; det globaliserade lokala samhället och det urbana globala samhället.

Enligt Frida Karlge, uppdragsledare på Sweco, är samhället i båda scenarierna präglat av hållbarhet, digitalisering och globalisering. Den urbanisering som idag tas för given utmanas av en möjlighet till en återetablering av landsbygden, som åter kan bli attraktiv och konkurrenskraftig på grund av digitalisering och resiliens.

I det urbana globala samhället har urbaniseringen fortsatt och vi människor bor i storstadsregionerna, där täthet skapar möjlighet att optimera och effektivisera staden och artificiell intelligens ersätter människan inom flera områden, vilket frigör tid.

Tidigare reste landsbygdsborna i Finland ut i världen – nu kommer världen till oss på landsbygden!

Bilkälla: Pixabay

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig på IDNET – nätverket som är ett av YTR:s horisontella nätverk, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att landsbygden blivit glokal. Hela blogginlägget finns här under:

Landsbygden har blivit glokal

Den finländska landsbygden har länge präglats av lokala byasamhällen där samhörighet och kulturell likartad identitet varit rådande. Internationalism och mångkulturalism har i sin tur varit förknippat med större städer. Men för ca 25 år sedan började något hända. Flera svenskösterbottniska landsbygdskommuner började ta emot kvotflyktingar. Till min egen hemkommun Korsnäs kom de första kvotflyktingarna 1989 från Vietnam.

Året innan hade grannkommunen Närpes tagit emot kvotflyktingar från Vietnam. Även till den andra grannkommunen Malax kom vietnamesiska båtflyktingar år 1989. Malax och Korsnäs kommuner som sedan 1973 har gemensamt skoldistrikt, hälsocentralsområde och medborgarinstitut, organiserade tillsammans flyktingmottagningen och anställde en gemensam flyktingkoordinator.