Kategorier
2013 Nyhetsbrev 29/2013

Svårt med diskussion om den brokiga mosaiken av lokala samhällen – professor Hannu Katajamäki

Autobahn Passing FarmsSamhällsdiskussionens huvudströmning känner inte igen Finlands varierande geografi, för många debattörer lever i huvudstadsregionen och deras tolkning om vårt samhälle baserar sig på en snäv minimetropolsynvinkel. Samma gäller mediets koryféer, vilka går med huvudstadens lobbyister och forskningsinstitutioners sakkunniga, som bara talar om genomsnitt och vill, eller kan inte, analysera vårt samhälles geografiska karaktär.

”Medborgarnas vardag finns dock i lokala samhällen och inte på den genomsnittliga verkligheten som den hegemoniska diskursen behandlar. Finland är inte som knappnålens spets, utan en brokig mosaik av olika slags lokala samhällen.”

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 27/2013

Satsning på landsbygdsutveckling och tryggad lönsamhet inom jordbruket – läs JSM:s förslag till budgetproposition 2014

Jord- och skogsbruksministeriets logoJord- och skogsbruksministeriet (JSM) föreslår totalt 2 658 miljoner euro under ministeriets huvudtitel i statsbudgeten för år 2014, vilket innebär en minskning på 66 miljoner euro jämfört med 2013 års ordinarie budget. I huvudsak beror minskningen på att anslaget för den finansiellt sett största sektorn, jordbruket, skärs ned med ca 60 miljoner euro. I JSM:s pressmeddelande (från 8.8) står bl.a. följande om landsbygdsutveckling och jordbruket:

Satsning på landsbygdsutveckling

LandsbygdsvägMålet är att bevara landsbygdens livskraft på ett hållbart sätt. Detta kräver en balanserad befolkningsutveckling, bättre sysselsättning och mångsidigare näringsliv på glesbygden och kärnlandsbygden. Det här målet uppnås genom att landsbygden utvecklas så att den är en konkurrenskraftig livsmiljö, etableringsplats för företag och sysselsättare av invånare.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 25/2013

Intresseorganisation vill ha stopp på avfolkningen i Norrland

Sverige-karta Wikipedia
Källa: Wikipedia

Enligt ordföranden för Norrlandsförbundet Ewa Back minskar befolkningen stadigt i Norrland och om några decennier kan flera samhällen vara helt tömda på människor. Det är dags för den svenska regeringen att agera, och man behöver en nationell samordnare för att stoppa avfolkningen i. Sveriges Television visade under våren ett reportage som beskrev att många samhällen i Norrlands inland är helt tömda på människor om 28-50 år. År 1952 bodde det 128 000 människor längs Ångermanälvens vindlande dalgångar, men i år endast 63 000. Det här väckte uppståndelse och insikter om att det är dags att ta frågan på allvar, men vad händer sedan? Norrlandsförbundet menar att den svenska regeringen snabbt bör tillsätta en nationell samordnare, med uppdrag att koordinera de nationella och regionala insatser som behövs för att först stoppa avfolkningen i Norrland och därefter verka för befolkningstillväxt. Detta kan göras genom en rättvis resursfördelning, genom satsningar inom infrastruktur, genom flytt och ökning av privata och offentliga arbeten, genom forskning, utbildning och innovationer m.m., där målet bör vara att stärka Norrlands och därmed Sveriges position i Europa och världen inom dessa områden.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 22/2013

Är social- och hälsovården gisslan i ett politiskt spel?

PusselbitStort är inte alltid vackert, även om vår regering tycks vilja försöka få oss att tro det. Skulle regeringen ha haft en ärlig vilja att förbättra produktiviteten inom social- och hälsovården i landet för att vi skall klara oss framöver, hade den självklart tagit avstamp i behovsindexerad kostnadsstatistik av det här slaget (se nedan). Men å andra sidan verkar det inte hjälpa hur många gånger bluffen än synas, för väljarna tycks ha accepterat faktum, att regeringen har tagit landets social- och hälsovård som gisslan i ett helt annat politiskt spel.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 22/2013

Telia miljardsatsar i Sverige för bättre mobil kommunikation i glesbygd och i tätort – ”datadoktorn” Husberg kommenterar

Teens Taking Self Portrait with Camera PhoneTelia miljardsatsar för att förbättra svenskarnas mobila kommunikation både i glesbygd och i tätort, en satsning som innebär ökad geografisk täckning, högre datahastigheter och förbättrad talkvalitet i mobilnäten. Nätet för höghastighetssurf (4G) kommer att få samma unika täckning som Telias mobilnät idag har för taltrafik (GSM), och för att förbättra även för de kunder som har mobiltelefoner, plattor och bärbara PC:ar utan 4G-stöd, kommer även 3G-nätet att byggas ut och få samma unika täckning som GSM. Satsningen sker i hela Sverige och inbegriper kunder i såväl glesbygd, mindre städer, som storstäder, och den är avsedd att möta kundernas i det närmaste explosionsartade ökning av mobilsurfande.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 22/2013

Förtätning och förglesning urbaniseringens pris

Skjul”Jag skäms och kommer ihåg alla som sagt till mig: Du med din kapacitet borde göra något annat, inte stanna här. Pinsamt nog sitter jag nu här och tänker samma sak om henne. Att det inte är fint nog att engagera människor i ett slumområde. Att livet borde levas någon annanstans. Glesbygd och slum blir med ens så nära. Två sidor av samma mynt. Urbaniseringens pris är förtätning och förglesning. Jag och mina kumpaner i byn har också samlats och tänkt ut strategier för att bli sedda i medierna och hörda av beslutsfattare och makthavare. Vi har mobiliserat och gjort motstånd. Jag har hotats, ifrågasatts och förlöjligats offentligt, men skillnaden är att engagemanget aldrig utgjort något hot för mitt liv. Likheten är att lokal utveckling handlar om att gräva där man står och om demokrati. Om att bli sedd, bekräftad och respekterad – att vara delaktig. Det är det som är fundamentet för våra liv och värv.”

Uppgifterna är från en längre artikel om lokal utveckling, skriven av ordföranden för Hela norden ska leva Inez Abrahamzon, i den digitala skriften Reflektion & Dialog (Maj 2013). Bland annat berättar Abrahamzon om ett minnesvärt möte med slumledaren i en favela i Brasilien som på samma sätt som landsbygdsbor och glesbygdsbor i Sverige, strider för bättre livsvillkor. Se Riksorganisationen Hela Sverige ska levas hemsida med länk till skriften.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 19/2013

Glesbygdens vägnät behandlas på seminarium i Pudasjärvi

??????Vägnätets skick och resandet är grundfrågor för den glest bebodda landsbygdens liv och företagande. Under seminariet lyfter man fram både nuvarande och kommande utmaningar och möjligheter som hör till detta. Hur lyckas det med resandet? Vad för betydelse har transportstödet för regionens företag? Kommer mjölkbilen fram varje dag, och hur är det med skolskjutsarnas säkerhet? Kan man sätta i skick vägnätet med billigare metoder? De här och många andra frågor söker man svar på i seminariet som hålls 28.5 kl. 9-15.30 i Pikku-Syöte i Pudasjärvi, Norra Österbotten. Seminariet ordnas av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) temagrupp för glest bebodda områden och Pudasjärvi stad.

Mer info med anmälningsuppgifter (anmälan senast 13.5) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 19/2013

Sverige vill bli världens bästa land att vistas, verka och växa i

Tree behind a farmDen svenska regeringen har fattat beslut om att landets län skall ta fram regionala serviceprogram för kommersiell service i gles- och landsbygder, där syftet är att öka tillgängligheten till service för medborgare och företag. ”Landsbygden har en fantastisk potential. Men för att hela landet ska växa krävs rätt förutsättningar. Tillgänglighet till kommersiell service är en viktig del i detta arbete. Serviceprogrammen handlar om att samla kloka huvuden för att tillsammans göra servicen mer tillgänglig i gles- och landsbygder. Konkreta resultat sedan tidigare är till exempel samlokalisering av mataffären och bibliotek, som i Ljungby, eller i Gafsele där bygdegården rymmer allt mellan medborgarkontor till kafé och turistinformation”, säger svenska näringsministern Annie Lööf. Inom Attraktionskraft Sverige arbetar den svenska regeringen med att tydliggöra och utveckla de frågor som är viktiga för lokal och regional utveckling. Visionen är att Sverige skall bli världens bästa land att vistas, verka och växa i.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 18/2013

Fjärrlärare kunde bli räddningen för nedläggningshotade byskolor

TV Remote ControlMånga små skolor i Sverige – framför allt i glesbygden – lever i dag under hotet om avveckling. Var tredje skola har färre än 100 elever, och samtidigt har elevunderlaget på grundskolan minskat de senaste åren. Kostnaderna i de små skolorna är höga per elev, och hela 250 små kommunala skolor har lagts ned de senaste tio åren. Redan nu har de små skolorna svårt att anställa ämnesbehöriga lärare, och lärarbristen väntas bli ännu svårare när kravet på lärarlegitimation träder i kraft den 1 december i år – det kan till och med innebära dödsstöten för åtskilliga små skolor i Sverige. En lösning för dessa mindre skolor skulle kunna vara att tillåta fjärrundervisning, men i dag finns inget stöd för sådan undervisning, utan varje fall måste prövas av Skolinspektionen. Men intresset från glesbygden har funnits länge, och redan i december 2009 ansökte 14 kommuner i länen i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland hos regeringen.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 17/2013

”… då en båt kommer inom synfältet …” – nordiskt skärgårdsseminarium med framtidsperspektiv hålls på Hanaholmen

Ships at night, IrelandVad betyder begreppet levande skärgård i dag? Vem är skärgårdsbo – de som bor året runt eller också de som tillbringar allt längre tid i fritidshusen? Vilka yrken och vilken företagsamhet kommer att behövas i skärgårdsområdena inom några år? Hur kan de digitala möjligheterna och den ökade rörligheten utnyttjas bättre? Vad betyder närliggande tätorter för glesbygden? Hur kan de urbana miljöerna dra nytta av den fantastiska skärgården i närheten – på ett sätt som också gagnar skärgårdsborna? Hur har själva boendet förändrats i informationssamhället? Alla som har intresse och/eller möjlighet att påverka framtiden i skärgården är välkomna att delta i det nordiska skärgårdsseminariet som hålls 13-14.5 på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. Seminariet, ”… då en båt kommer inom synfältet …”, diskuterar framtidens möjligheter att leva och bo i skärgården. Arrangörer är Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland och Nordiska skärgårdssamarbetet.

Program och länk till anmälan (senast 6.5) finns på webbplatsen cll.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 12/2013

Ta bort grundlösa hinder för byggande på landsbygden

Kylätoiminta ry-namnetAtt bygga på landsbygden, är fortfarande mycket populärt i Finland. Den starka efterfrågan berör både fast bosättning, traditionellt semesterboende som mycket välutrustad, s.k. andra bostad. På den traditionella landsbygden verkar man allt mer inom serviceyrkena och distansarbetar, samt arbetar i nära tätorter. Här bor fortfarande över två miljoner finländare och av dem knappt en miljon på den glest bebodda landsbygden. Miljöpåverkningarna av boende på landsbygden har även nyligen visat sig i vetenskaplig undersökning vara mindre än i tätbebyggda städer. Men nybebyggelse på landsbygden är ändå kraftigt begränsade av myndigheterna och på en del landsbygdsområden kan det anses vara ett slags icke framställt byggnadsförbud.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 11/2013

Engagemang och entreprenörsanda håller byn Tolg levande

Impuls 2-2013Ungefär trettio kilometer norr om Växjö ligger Tolg, en socken som breder ut sig över storslagna granskogar, sjöar och betesmarker, men befolkas bara av 550 personer. Det lär en gång ha bott 2 000 människor där. Men även om befolkningsantalet har sjunkit sedan dess, är det inte alls en utflyttningsbygd, utan hit vill unga drivna människor med drömmar om ett annat sätt att leva flytta. En av dem är Maja Söderberg som utvecklat mobilsamåkning.se (Landsbygdsnätverkets pris för Årets Landsbygdsinnovation 2011). På hemsidan fyller man i varifrån och vart man vill åka. Systemet hjälper sedan till att matcha önskemålen med dem som har lagt in var de skall köra. Hemsidan öppnade för ett och ett halvt år sedan, och i dag har tolgborna samåkt över 42 000 kilometer, vilket är mer än ett varv runt jordklotet. Konceptet sprider sig nu till andra orter i Sverige.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 10/2013

”Både stora och små kommuner utgår ifrån centralistiska idéer”

HSSLs nyhetsbrev 1-2013Befolkningen i Stockholms storstad ökar varje år med ett antal som motsvarar alla bofasta i Åsele, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Norsjö, Malå och Lycksele kommun. Urbaniseringen går fort i hela Europa och allra högst i Sverige. Medan man i Stockholm tillsätter planeringsgrupper med målbilden att expandera med ungefär ”ett halvt Göteborg”, planerar och administrerar glesbygdskom-munerna sin egen undergång med att lägga ner skolor, dra in service och släcka lysen i hopp om att rädda den egna tätorten. ”Både stora och små kommuner utgår med andra ord från centralistiska idéer och ett tänk om att människor själva prompt vill ha det så.” En ekoreporters starkaste intryck från en resa i inlandet var att alla han träffat ville bo kvar. Ingen ville flytta, och en rundtur i storstäderna, liksom forskning, visar att många människor vill bo på landet.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 07/2013

Teatern i Hindersby lyckades dra täta led av intresserade till den östnyländska glesbygden

Hindersby TeaterDet är inte första gången entusiasterna inom föreningen Hembygdens Hopp kunnat glädja sig över en framgång, för i Hindersby, Lappträsk har nämligen bygdeteatern inte bara behållit, utan snarare stärkt sitt grepp som sammanhållande faktor för byagemenskapen. Ungdomslokalen Hemborg i Hindersby rymmer omkring 190 personer och när slutföreställningen av årets pjäs, Fritt fram på sextiotalet, spelades 3.2 hade man passerat 1 500. Hur lyckas man då få besökarna att vallfärda till en lokal som Hemborg i Hindersby, rejält på sidan om de stora allfarvägarna? Enligt Robert Jordas, som svarat för regin, krävs det mycket arbete. Med ett 40-tal aktörer på scen, behövs en stark motivation och sammanhållning för att lyckas, vilket man definitivt gjort i Hindersby. Även i Hindersby och grannbyarna mellan Lappträsk och Lovisa har postkontor, butiker och mejerier satt lapp på luckan.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Mer projektpengar för flytt till norska glesbygden

Kommunal- och regionaldepartementet i Oslo utlyser ytterligare 35 miljoner kronor till projekt som kan få människor att vilja flytta till den norska glesbygden. Det är nu fjärde året i rad som kommuner, ideella organisationer och byalag kan söka pengar, och enligt Judith Kortgård, handläggare på kommunal- och regionaldepartementet, kan projekten pågå ända till 2015. Men i höst är det stortingsval och då har regeringen tyckt att det är ett naturligt slut för satsningen. Förutom syftet att intressera fler människor att bosätta sig i glesbygden, prioriterar departementet ansökningar som handlar om att inkludera invandrare och förbättra villkoren för ungdomar.

BulystkonferansenPå tal om att få människor att flytta till norska glesbygden, så arrangeras Bulystkonferansen i Jølster 9-10.4, där ett av teman är hur man skall lyckas ordna fler arbetstillfällen i glesbygden. Jølster är en kommun med cirka 3000 invånare i fylket Sogn och Fjordane.

Uppgifterna är från Gränsbrytning – omvärldsbevakning och analys av ett samhälle i förändring (1/2013).