Kategorier
2019 Nyhetsbrev 02/2019

Försöksprojektet Bybutiker som mångservicecenter framskrider och går nu på remiss

Med försöket vill man hitta nya sätt att trygga och även utveckla tillgången till kommersiella tjänster på glesbygden. Det bedöms att ungefär hundra bybutiker uppfyller de kriterier som fastställs i utkastet till en förordning. Statsminister Juha Sipiläs regering anvisade hösten 2018 ett anslag på en miljon euro för försöksprojektet i budgeten för 2019. Målet är att förbättra verksamhetsförutsättningarna för bybutiker i glest bebyggda landsbygdsområden och på så sätt trygga tillgången till tjänster för invånarna i områdena. Genom att ge bybutikerna bättre möjligheter att fungera som mångservicecenter vill man främja en livskraftig glesbygd.

”Det stöd till bybutiker som nu för första gången ska införas i Finland är en betydande satsning på landsbygdens livskraft”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä och konstaterar att bybutikerna i många regioner redan nu har ett brett utbud av närservice. ”Med stödet vill vi ge bybutikerna möjligheter att utvecklas till allt mångsidigare serviceproducenter”, tillägger minister Leppä.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 02/2019

MANE:s nätverk för den glest bebodda landsbygden har gett ut sitt riksdagsvaltema

Lappland
Bildkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) nätverk för den glest bebodda landsbygden (HAMA-nätverket) betonar de glest bebodda områdenas roll i utvecklingen av den finländska konkurrensförmågan. På glest bebodda områden finns merparten av den finländska naturens materiella och immateriella råvaror. Med den arbetsföra befolkningens pensionering finns det nu en svår arbetskraftsbrist på glest bebodda områden, vilket påverkar råvarornas vidareförädling och möjligheterna för ökad turism. Inför riksdagsvalet vill man lyfta fram centrala teman för diskussion, vilka berör glest bebodda områden. Landsbygden är inte en sänksten, utan en nationell kraftresurs, betonar HAMA-nätverkets ordförande Tytti Määttä.

Nätverket tar i sina riksdagsvalteman fram bl.a. konkurrensnackdelar, vilket beror på läget för områdets verksamma företag.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 21/2018

Hur ska vi minska trafikutsläppen på landsbygden?

I kommunikationsministeriets slutrapport föreslås att vi ska gå och cykla mera, åka kollektivt och köra elbil, vilket kanske går i städerna och tätorterna. Men hur ska det gå till i glesbygden? Den svenska mobilitetsforskaren Jessica Berg menar att kollektivtrafiken behöver kompletteras med nya former av mobilitetslösningar, till exempel samåkning, bilpooler och helt nya trafikformer. Berg har tagit fram en rapport om framtidens kollektivtrafik på den svenska landsbygden. Det kan till exempel handla om att knyta ihop skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor med den allmänna kollektivtrafiken, alltså att samordna olika trafikformer i större utsträckning än man gör i dag.

Enligt Berg fungerar kollektivtrafiken bäst på lands- eller glesbygdsorter som är belägna i närheten av någon tätort. För att få kollektivtrafiken att fungera också på landsbygden krävs ändå ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Berg anser ändå att folk som bor på landsbygden inte är de första som borde minska sitt bilkörande, utan först borde man övertyga stadsbor att sluta köra korta sträckor.

Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 21/2018

Tilläggsanslag för bättre säkerhet i glesbygder

Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken Bildkälla: Wikimedia Commons

”Vi behöver fler poliser i glesbygdsområdena”, säger ordföranden för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder Anne Kalmari. Den parlamentariska arbetsgruppen hörde på mötet den 21 november både polisen och gränsbevakningsväsendet i frågor som rör säkerhetstjänster. På vissa glesbygdsorter är väntetiden för brådskande hjälp över en timme. I huvudstadsregionen tar det ungefär fem minuter för polisen att komma på plats. Om det går långsamt att få hjälp, leder detta till att säkerheten blir sämre och att invånarna inte kontaktar polisen vid nödsituationer. Många turistorter kräver polisens resurser i glesbygder, vilket gör att lokala invånare kan bli utan polisens tjänster. Om hjälpen är långsam, kan detta också leda till att folk tar lagen i egna händer.

Regeringen har föreslagit ett tilläggsanslag på 3,3 miljoner euro i statsbudgeten 2019. Anslaget är avsett för att förbättra polisens tjänster i glesbygder och i trakter som är utmanande med tanke på servicenivån.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Community Business diskuteras på seminarier i Österbotten

Håkan Björk, född i Gamlakarleby och bosatt i Umeå, har sedan slutet av 80-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för en ny affärsmodell. Ett nytt sätt att se på ekonomi och företagande. Hans definition av och vision om social business är synonymt med pionjären för social business, nobelpristagaren Muhammad Yunus definition. Modellen Community Business (gemenskapsföretagande, på finlandssvenska samhälleligt företagande) är hämtad från Skottland och har stått som förebild när modellen harmonierats till nordiska förhållanden.

Björk har varit med om att starta och driva ett flertal företag enligt principerna för Community Business (social business) i Västerbotten i syfte att utveckla en ny företagsmodell för att skapa social och ekonomisk utveckling i lokalsamhället, bidra till det nordiska välfärdssamhällets förnyelse och lösa problem för utsatta regioner.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 11/2018

Befolkningsstruktur och dragningskraft i kommuner med glesbebodd landsbygd

Den största påverkande faktorn för service och handlingsförmåga för kommuner med glesbebodd landsbygd är förändringen i befolkningsstrukturen och -förändringen. Strukturen och förändringen är så stark, att den efter ett par årtionden kommer att kritiskt påverka många kommuners handlingsförmåga, självständighet och serviceproduktion. Trots att det tycks vara klart för alla, så reagerar man inte som man skulle behöva med tanke på sakens angelägenhet.

Vilka är de dragningskrafter som skulle få människan att flytta till ett glest bebott område? Det har gjorts undersökningar, bl.a. Sitra, som visar på att en betydande del av finländarna vill bo på landet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 07/2018

Lokal utveckling förutsätter bättre decentraliserade system

Under de senaste tiderna har vi i nyheterna ständigt stött på negativa nyheter om den finländska glesbygden. Befolkningen minskar och åldras. Människorna flyttar till stora tillväxtcentra efter arbetsplatser och service. Man basunerar ut det som om det skulle vara fråga om en naturkraft, som man inte kan göra något åt. Så är det inte alls.

Med ett decentraliserat system kan vi starkt påverka en negativ handelsbalans på kommun-, landskaps- och nationell nivå. Decentraliserade system möjliggör för närmat, lokal energi, olika slags konsumtionsnyttigheter och en ny fördelning av service. Det är skäl att minnas att decentraliserade system inte ska räknas bort, utan det är existerande produktion och förädling, samt verksamhet som kompletterar handeln.

Uppgifterna är från en längre text (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten är Rauno Kuha, forskare på Naturresurscentralen Luke.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 07/2018

Snabbt bredband måste byggas ut på glesbygden – parlamentariska arbetsgruppen

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden förutsätter att det byggs ut en täckande, snabb och symmetrisk bredbandsinfrastruktur på glesbygden, samt att dess vägar, medberäknat vägar av klass 2, hålls i skick. Arbetsgruppen godkände under mötet 4.4 även åtgärder gällande rörlighet, boende och postservice.

”Det är Parlamentariska arbetsgruppens vilja att man på ministerienivå bereder en plan för att utvidga snabba, symmetriska och till kvalitén jämna bredbandsförbindelser över hela landet i enlighet med både nationella och EU målsättningar”, säger arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Anne Kalmari. ”Dataförbindelserna garanterar jämlikhet mellan dels regioner, dels medborgare och utgör grundläggande infrastruktur i samhället”, betonar Kalmari och berättar att Finland placerar sig på 27:e plats bland EU:s 28 medlemsländer då man granskar täckningen av snabba fasta dataförbindelser i landsbygdsområden. Situationen är oroande, konstaterar hon.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 05/2018

Avfall och cirkulär ekonomi diskuteras på seminarium i Åbo

Återanvändningen och tillvaratagandet av näringsämnen och energi är en målsättning för hållbar utveckling. Fortfarande har speciellt glesbygden och skärgårdarna långa transporter, ojämnt flöde av volymer och andra kostsamma utmaningar att lösa. Seminariets syfte är att presentera vad cirkulär ekonomi kan innebära i praktiken genom modeller och lösningar. Tillfället hålls 14.3 kl. 9-16 på Forum Marinum i Åbo med Nordiska skärgårdssamarbetet som arrangör.

För mer info och anmälan (görs senast 7.3) se webbplatsen skargardssamarbetet.org. Seminariet kommer att live streamas.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 04/2018

Företagens behov av service på landsbygden

Tillgång till kommersiell service är grunden för att företag ska kunna verka och utvecklas i alla delar av Sverige. Tillgänglighet till bensin, dagligvaror, samt möjlighet att hämta eller lämna paket, måste finnas inom rimligt avstånd för att vi som individer ska vilja bo på en plats. Men vilken service behöver företag som verkar i serviceglesa områden för att de ska vilja, våga och kunna verka på orten?

Just detta har man i denna rapport tagit reda på. Rapporten Företagens behov av service i gles-och landsbygder tar avstamp i befintlig kunskap om utveckling av kommersiell service i gles-och landsbygder. För att få svar på vad företag tycker, har man låtit göra intervjuer med 30 företagare och analyser av enkätsvar från 454 företag.

Med denna rapport vill man bidra till ökad kunskap och att den ska kunna utgöra ett diskussionsunderlag för utvecklingsgrupper, kommuner och regioner när de genomför regionala serviceprogram. Man önskar att den inspirerar till nya sätt att tänka kring servicelösningar. För rapporten och dess slutsatser svarar Sweco, som skrivit den på uppdrag av Tillväxtverket.

Uppgifterna är från svenska Landsbygdsnätverkets senaste nyhetsbrev med temat Service i landsbygder. Nyhetsbrevet (nr 28/2018) finns på webbplatsen anpdm.com.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 03/2018

Snabbare bredband gagnar hela landet

Det gagnar hela landet att försnabba utbyggnaden av en snabb, symmetrisk och stabil bredbandsinfrastruktur. Endast på så vis kan man skapa jämlika förutsättningar för boende och företagsamhet i hela landet, sägs det i ett pressmeddelande från Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder. Arbetsgruppen kräver att projektet Snabbt bredband förlängs till slutet av år 2020. Utbyggnaden av snabbt bredband bör fortsätta även under nästa EU-programperiod, vilket bör beaktas under beredningen, betonar arbetsgruppen.

Parlamentariska arbetsgruppen samlades till möte 7.2, för att diskutera centrala frågor gällande digitalisering, samt övrig samhällelig infrastruktur, som underhållet av det lägre vägnätet, vilket har direkt påverkan i glesbygden. Arbetsgruppen samlas åter till möte 4.4, då åtgärdsförslagen gällande infrastruktur kommer att fastslås och offentliggöras. Den 25 april behandlar Parlamentariska arbetsgruppen frågor som berör näringslivet och möjligheter till företagande på glesbygden.

Pressmeddelandet finns på webbplatsen mmm.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 02/2018

Reformer och konsekvenser för landsbygden

Hur många av er har hört talas om landsbygdssäkring? Nej, jag skrev inte försäkring utan säkring. Troligen inte så många trots att landsbygdssäkring infördes i Finland som en konsekvensbedömningsmetod redan år 2008 och firar således 10 års jubileum i år. Rätt märkligt är det att metoden inte används desto mer systematiskt, trots att man håller på med århundrades största förvaltningsreform och att Finland består till 95 procent av landsbygd. I Finland är landsbygdssäkringen frivillig, vilket kanske förklarar saken, men med tanke på den stora omstruktureringen vi har på gång, där också kommunerna skall hitta sina nya roller, är det synnerligen förvånande att så få aktivt tagit till sig konsekvensbedömningsmetoden i sitt arbete.

Vad är då landsbygdssäkring? På engelska talar man om rural proofing och på finska om maaseutuvaikutusten arviointi. I Kanada använder man termen rural lens. Enligt OECD syftar landsbygdssäkring till att behov och intressen för människor, företag och samhällen på landsbygden korrekt ska beaktas och integreras i utvecklingen och genomförandet av all politik och program.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 02/2018

Samverkan mellan kommunen och lokala samhället ska rädda servicen

På många ställen inom Sveriges glesbygder är den traditionella servicen som skola och affär på väg att försvinna. Men nu ska en ny satsning i 11 pilotkommuner i landet bromsa den utvecklingen. Sveriges TV4-nyheterna har besökt Gunnarsbyn utanför Boden där man vänt den negativa trenden.

Se inslaget på webbplatsen tv4.se.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 01/2018

Närservicen nödvändig för livskraftig skärgård och landsbygd

Om det kan bli praktiskt för människor att bo i skärgården och på landsbygden genom enkla transporter och tillgänglighet till service, då gör man det också möjligt att starta och driva företag där. Så enkelt är det faktiskt, för finns det service, då kan folk bosätta sig i närheten, som i sin tur kan anställas och möjliggöra för företagen att växa och utvecklas vidare. Det här menar Ina Ununger, ordförande i Näringslivsnämnden på Värmdö kommun i Stockholms län. Ununger är övertygad om att närheten till service är nödvändig för en livskraftig skärgård och en attraktiv kommun, samt för en hållbar utveckling i gles- och landsbygder generellt.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 01/2018

Närservice i skärgård och landsbygd passar inte helt in i gängse marknadslogik

Bildkälla: Wikimedia Commons

Det finns rätt goda underlag hos affärsrådgivare, vilka förutsättningar som ska råda för t.ex. dagligvaror, utbud, antal kunder o.s.v. Därför krävs kombinationer av verksamheter för att lyckas med hållbara affärer.

Håkan Björk, social entreprenör och senior rådgivare, tror också att ägarförhållanden är avgörande. Lokala stabila ägare med helt eller delvis bygdens bästa som avsikt ger goda möjligheter. Höga vinstutdelningskrav är svårt att tillgodose på landsbygd/glesbygd. Återinvestering ger bättre förutsättningar för långsiktig framgång.