Viktigt för hela landet att glesbygden har framgång

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder överlämnade 11.10 sin slutrapport, Harvaan asuttujen alueiden parlamentaarisen työryhmän loppuraportti (Slutrapport från den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder), till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Rapporten innehåller över 40 åtgärdsförslag som, om de genomförs, stärker livskraften i glesbygderna i hela landet. Åtgärderna ökar glesbygdsinvånarnas välbefinnande, samt glesbygdsföretagens möjligheter att nå framgång.

Arbetsgruppens åtgärdsförslag handlar bland annat om att främja platsoberoende arbete, trygga tillgången till polistjänster i hela landet, i synnerhet i fråga om larmuppdrag, samt att främja livslångt lärande i glesbygderna. ”När vi tänker på hela Finlands framgång, är det ett viktigt mål att glesbygden har medvind”, konstaterade minister Leppä som är Landsbygdspolitiska rådets ordförande.

Mer info finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Stödsystemet för glesbygdsbutiker ska ge bättre tillgång till tjänster och stärka glesbygdens livskraft

Stödansökan som gäller försöksprojektet Bybutiker som mångservicecenter öppnar fredagen den 13 september. Projektet har beretts under ledning av jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Glesbygdsbutikerna kan snart ansöka om stöd för att driva och utveckla verksamheten. Stödet beviljas av Livsmedelsverket. Stödsystemet, som nu för första gången tillämpas i Finland, ska ge bättre tillgång till tjänster och stärka glesbygdens livskraft. Ett tillgängligare serviceutbud förbättrar också regionens välfärd och företagens verksamhetsbetingelser. Tillgången till tjänster är också viktig för en stor grupp fritidsinvånare.

Mer info finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Framtiden är inte ett megatrend-fenomen – den gör man själv

Varje tidsskede har sina egna modeord. De förekommer i offentligheten några år, tills nya dyker upp. I dag är det megatrend och fenomen som är på tapeten. Men modeorden påverkar även händelser och framtiden, medvetet eller omedvetet. När så en fråga bekräftas som en megatrend eller ett fenomen i offentliga diskussioner, är det inte ett förnekande.

Många av oss som bor någon annanstans än i städerna, har den senaste tiden tröttnat på diskussionen om landsbygdens nedmontering och byarnas undergång. I glesbygdsområden blir bara de kvar som inte förstår tidens trend eller förmår ändra på hemvisten. Självklart så förändras fortsättningsvis landsbygden, liksom även hela samhället.

St Olav Waterway och nya ambassadörer för Skärgårdshavets biosfärområde – läs nyhetsbrevet CLLsius

Projektet St Olav Waterway, som Centret för livslångt lärande (CLL) koordinerar, hör till kategorin ”universitetets samverkan med samhället”. Att via ett dylikt stort projekt kunna bidra till att skärgården och glesbygden i Åboland, på Åland och längs svenska östkusten får en ekonomisk och andlig vitamininjektion med ökad hållbar turism, även utanför högsäsong och bli mera kända långt utanför det egna landets gränser, är väl just det varje universitet och högskola drömmer om, att kunskap kommer till konkret användning.

Utbildningen till biosfärambassadör, vilken ordnades under vintern och våren 2018-2019 med 35 deltagare, arrangerades av Skärgårdshavets biosfärområde tillsammans med CLL. Den riktade sig till

Parlamentarisk arbetsgrupp föreslår ekonomiska förmåner gör att gynna det rurala Finland

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden publicerade i onsdags (27.2) åtgärder för att stöda landsbygden. Det skulle behövas satsningar på infrastruktur, företag, bioekonomi, turism, tjänster och skatteförmåner. Ny miljöteknologi kan vara en lösning. Hilkka Vihinen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet Luke menar att urbaniseringen hänger ihop med fossila bränslen, som gör det enkelt att transportera energi i ett väldigt kompakt format, vilket har gynnat centraliserade lösningar. Sol-, vind- och vattenenergi finns däremot att tillgå nästan överallt, samtidigt som plasten byts ut mot träbaserade produkter och nya produktionstekniker kan flytta produktionen närmare konsumenterna.

Vihinen ifrågasätter tesen om att urbaniseringen är oundviklig och säger att hon inte anser att landsbygden måste hållas bebodd, men att det finns enorma möjligheter i samspelet mellan glesbygden och städerna som kan gynna hela Finland.

Främjandet av säkerheten i glesbygdsområden intensifieras

Inrikesministeriet och Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) har sammankallat ett expert- och myndighetsnätverk som behandlar säkerheten i glesbygdsområden. Arbetet är en fortsättning på arbetet i ett tidigare nätverk som har varit verksamt sedan 2014. Utöver de nuvarande medlemmarna tar de viktigaste myndighetsaktörerna vid ministeriet och inom den inre säkerheten i allt högre grad del i verksamheten i den nya sammansättningen.

Mer info på webbplatsen intermin.fi.

Försöksprojektet Bybutiker som mångservicecenter framskrider och går nu på remiss

Med försöket vill man hitta nya sätt att trygga och även utveckla tillgången till kommersiella tjänster på glesbygden. Det bedöms att ungefär hundra bybutiker uppfyller de kriterier som fastställs i utkastet till en förordning. Statsminister Juha Sipiläs regering anvisade hösten 2018 ett anslag på en miljon euro för försöksprojektet i budgeten för 2019. Målet är att förbättra verksamhetsförutsättningarna för bybutiker i glest bebyggda landsbygdsområden och på så sätt trygga tillgången till tjänster för invånarna i områdena. Genom att ge bybutikerna bättre möjligheter att fungera som mångservicecenter vill man främja en livskraftig glesbygd.

”Det stöd till bybutiker som nu för första gången ska införas i Finland är en betydande satsning på landsbygdens livskraft”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä och konstaterar att bybutikerna i många regioner redan nu har ett brett utbud av närservice. ”Med stödet vill vi ge bybutikerna möjligheter att utvecklas till allt mångsidigare serviceproducenter”, tillägger minister Leppä.

MANE:s nätverk för den glest bebodda landsbygden har gett ut sitt riksdagsvaltema

Lappland
Bildkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) nätverk för den glest bebodda landsbygden (HAMA-nätverket) betonar de glest bebodda områdenas roll i utvecklingen av den finländska konkurrensförmågan. På glest bebodda områden finns merparten av den finländska naturens materiella och immateriella råvaror. Med den arbetsföra befolkningens pensionering finns det nu en svår arbetskraftsbrist på glest bebodda områden, vilket påverkar råvarornas vidareförädling och möjligheterna för ökad turism. Inför riksdagsvalet vill man lyfta fram centrala teman för diskussion, vilka berör glest bebodda områden. Landsbygden är inte en sänksten, utan en nationell kraftresurs, betonar HAMA-nätverkets ordförande Tytti Määttä.

Nätverket tar i sina riksdagsvalteman fram bl.a. konkurrensnackdelar, vilket beror på läget för områdets verksamma företag.

Hur ska vi minska trafikutsläppen på landsbygden?

I kommunikationsministeriets slutrapport föreslås att vi ska gå och cykla mera, åka kollektivt och köra elbil, vilket kanske går i städerna och tätorterna. Men hur ska det gå till i glesbygden? Den svenska mobilitetsforskaren Jessica Berg menar att kollektivtrafiken behöver kompletteras med nya former av mobilitetslösningar, till exempel samåkning, bilpooler och helt nya trafikformer. Berg har tagit fram en rapport om framtidens kollektivtrafik på den svenska landsbygden. Det kan till exempel handla om att knyta ihop skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor med den allmänna kollektivtrafiken, alltså att samordna olika trafikformer i större utsträckning än man gör i dag.

Enligt Berg fungerar kollektivtrafiken bäst på lands- eller glesbygdsorter som är belägna i närheten av någon tätort. För att få kollektivtrafiken att fungera också på landsbygden krävs ändå ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Berg anser ändå att folk som bor på landsbygden inte är de första som borde minska sitt bilkörande, utan först borde man övertyga stadsbor att sluta köra korta sträckor.

Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.

Tilläggsanslag för bättre säkerhet i glesbygder

Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken Bildkälla: Wikimedia Commons

”Vi behöver fler poliser i glesbygdsområdena”, säger ordföranden för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder Anne Kalmari. Den parlamentariska arbetsgruppen hörde på mötet den 21 november både polisen och gränsbevakningsväsendet i frågor som rör säkerhetstjänster. På vissa glesbygdsorter är väntetiden för brådskande hjälp över en timme. I huvudstadsregionen tar det ungefär fem minuter för polisen att komma på plats. Om det går långsamt att få hjälp, leder detta till att säkerheten blir sämre och att invånarna inte kontaktar polisen vid nödsituationer. Många turistorter kräver polisens resurser i glesbygder, vilket gör att lokala invånare kan bli utan polisens tjänster. Om hjälpen är långsam, kan detta också leda till att folk tar lagen i egna händer.

Regeringen har föreslagit ett tilläggsanslag på 3,3 miljoner euro i statsbudgeten 2019. Anslaget är avsett för att förbättra polisens tjänster i glesbygder och i trakter som är utmanande med tanke på servicenivån.

Community Business diskuteras på seminarier i Österbotten

Håkan Björk, född i Gamlakarleby och bosatt i Umeå, har sedan slutet av 80-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för en ny affärsmodell. Ett nytt sätt att se på ekonomi och företagande. Hans definition av och vision om social business är synonymt med pionjären för social business, nobelpristagaren Muhammad Yunus definition. Modellen Community Business (gemenskapsföretagande, på finlandssvenska samhälleligt företagande) är hämtad från Skottland och har stått som förebild när modellen harmonierats till nordiska förhållanden.

Björk har varit med om att starta och driva ett flertal företag enligt principerna för Community Business (social business) i Västerbotten i syfte att utveckla en ny företagsmodell för att skapa social och ekonomisk utveckling i lokalsamhället, bidra till det nordiska välfärdssamhällets förnyelse och lösa problem för utsatta regioner.

Befolkningsstruktur och dragningskraft i kommuner med glesbebodd landsbygd

Den största påverkande faktorn för service och handlingsförmåga för kommuner med glesbebodd landsbygd är förändringen i befolkningsstrukturen och -förändringen. Strukturen och förändringen är så stark, att den efter ett par årtionden kommer att kritiskt påverka många kommuners handlingsförmåga, självständighet och serviceproduktion. Trots att det tycks vara klart för alla, så reagerar man inte som man skulle behöva med tanke på sakens angelägenhet.

Vilka är de dragningskrafter som skulle få människan att flytta till ett glest bebott område? Det har gjorts undersökningar, bl.a. Sitra, som visar på att en betydande del av finländarna vill bo på landet.

Lokal utveckling förutsätter bättre decentraliserade system

Under de senaste tiderna har vi i nyheterna ständigt stött på negativa nyheter om den finländska glesbygden. Befolkningen minskar och åldras. Människorna flyttar till stora tillväxtcentra efter arbetsplatser och service. Man basunerar ut det som om det skulle vara fråga om en naturkraft, som man inte kan göra något åt. Så är det inte alls.

Med ett decentraliserat system kan vi starkt påverka en negativ handelsbalans på kommun-, landskaps- och nationell nivå. Decentraliserade system möjliggör för närmat, lokal energi, olika slags konsumtionsnyttigheter och en ny fördelning av service. Det är skäl att minnas att decentraliserade system inte ska räknas bort, utan det är existerande produktion och förädling, samt verksamhet som kompletterar handeln.

Uppgifterna är från en längre text (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten är Rauno Kuha, forskare på Naturresurscentralen Luke.

Snabbt bredband måste byggas ut på glesbygden – parlamentariska arbetsgruppen

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden förutsätter att det byggs ut en täckande, snabb och symmetrisk bredbandsinfrastruktur på glesbygden, samt att dess vägar, medberäknat vägar av klass 2, hålls i skick. Arbetsgruppen godkände under mötet 4.4 även åtgärder gällande rörlighet, boende och postservice.

”Det är Parlamentariska arbetsgruppens vilja att man på ministerienivå bereder en plan för att utvidga snabba, symmetriska och till kvalitén jämna bredbandsförbindelser över hela landet i enlighet med både nationella och EU målsättningar”, säger arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Anne Kalmari. ”Dataförbindelserna garanterar jämlikhet mellan dels regioner, dels medborgare och utgör grundläggande infrastruktur i samhället”, betonar Kalmari och berättar att Finland placerar sig på 27:e plats bland EU:s 28 medlemsländer då man granskar täckningen av snabba fasta dataförbindelser i landsbygdsområden. Situationen är oroande, konstaterar hon.

Avfall och cirkulär ekonomi diskuteras på seminarium i Åbo

Återanvändningen och tillvaratagandet av näringsämnen och energi är en målsättning för hållbar utveckling. Fortfarande har speciellt glesbygden och skärgårdarna långa transporter, ojämnt flöde av volymer och andra kostsamma utmaningar att lösa. Seminariets syfte är att presentera vad cirkulär ekonomi kan innebära i praktiken genom modeller och lösningar. Tillfället hålls 14.3 kl. 9-16 på Forum Marinum i Åbo med Nordiska skärgårdssamarbetet som arrangör.

För mer info och anmälan (görs senast 7.3) se webbplatsen skargardssamarbetet.org. Seminariet kommer att live streamas.