Kategorier
2020 Nyhetsbrev 18/2020

Coronakrisen – städer och kommuner pejlar framtiden i ny rapport

Vad händer med arbetet, ekonomin, makten och städerna till följd av coronapandemin och hur inverkar pandemin på våra sociala relationer eller den teknologiska omställningen? Kommunförbundet bad städer och kommuner svara på dessa frågor mitt under den pågående coronapandemin, vilket resulterade i en rapport där pandemins konsekvenser bedöms med siktet på den närmaste framtiden fram till slutet av årtiondet. I rapporten Korona ja tulevaisuuden kunnat – käännekohtia ja käänteentekijöitä skapas en helhetssyn på coronapandemins konsekvenser och nya åtgärder föreslås för att lösa de problem pandemin ger upphov till.

– Coronapandemin har abrupt rubbat våra grundpelare i vardagen. Coronakrisen har i ett slag förändrat sätten att arbeta, försvagat ekonomin, distanserat oss socialt från varandra, gjort det digitala språnget till en digital sprint, förändrat maktstrukturerna och ifrågasatt meningen med att bo i städer. Överraskningarnas år 2020 har klart visat att världen är allt mer oförutsägbar. Det visar att prognostisering är allt viktigare, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Läs mer på webbplatsen kommunforbundet.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 13/2020

Webbinarium om framtidens by

Riksdagens nätverk för byaverksamheten och Finlands Byar håller ett webbinarium om framtidens by, Tulevaisuuden kylä – monipaikkainen Suomi, den 16 september kl. 16-18. Med på webbinariet ryms 250 personer. Länk till Teams-mötesevenemanget delas till de som anmält sig via e-post en dag innan webbinariet hålls. Inlägg hålls bl.a. av ordföranden för Finlands Byar Petri Rinne och Naturresursinstitutets forskningsprofessor Hilkka Vihinen.

Länk till program och anmälningsblankett finns på webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 12/2020

Hur kan Leader fortsätta att förbättra livskvaliteten på landsbygderna och för deras invånare? – Ge din åsikt!

Vilken framtid vill du ha på din landsbygd? Delta i utformningen av landsbygdernas framtidareas! Den värld vi lever i genomgår djupgående förändringar. Sättet att se på landsbygderna förändras till att vara en inspirationskälla för vår förmåga att lösa problem, ta ansvar och möta nya utmaningar. Det är en möjlighet att dra nytta av!

Leader-metoden och vårt sätt att arbeta – baserat på deltagande, innovation och samverkan mellan privat, ideell och offentlig sektor – kan spela en viktig roll för att möta ett nytt socialt, ekonomiskt, kulturellt och miljömässigt paradigm på landsbygden.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 11/2020

Förslag för ett framtida Europa i balans

Mitt i krisen med COVID-19 är European LEADER Association for Rural Development (ELARD) redo att planera mot en framtid tillsammans med lokala, nationella och europeiska institutioner, myndigheter och regeringar. Framtiden är här och nu, och vi behöver anpassa oss. För att bygga ett resilient Europa behövs det enligt ELARD:s uppfattning balans mellan städer och landsbygder. ELARD hävdar att Leader/Lokalt ledd utveckling (CLLD) är ett viktigt verktyg för att bygga ett Europa i balans. ELARD är en förening som representerar 26 nationella nätverk och omkring 2 200 lokala aktionsgrupper – som i sin tur täcker en landyta med en befolkning på mer än 150 miljoner invånare och 52 % av EU:s landsbygdsbefolkning.

Skriften The voice of rural Europe for the future of Europe är full med information om denna framgångsrika metod. Den ivriga läsaren kan enkelt hitta ELARD:s – och lokal utveckling Sveriges – förslag för framtiden på de två sista sidorna.

Uppgifterna är från webbplatsen lokalutveklingsverige.se.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 09/2020

Vad har apor, gårdar, gudar och robotar att göra med nutid och framtid? – lyssna på podden Landet

I detta avsnitt av podden Landet tar oss forskaren och föreläsaren Ashkan Fardorst från det att lantbruken revolutionerade våra samhällen till den allt snabbare tekniska utvecklingen vi lever i idag. Sedan vi blev en civilisation har majoriteten av människorna varit bönder och hållit på med matproduktion. Ju modernare vi blir desto mer verktyg och maskiner uppfinner vi, och nu är det bara några procent som sysslar med matproduktion. Det finns en stor risk, eller möjlighet, att överflödsproduktionen sakta men säkert tas över av robotar, så frågan är vad många människor ska göra när det här skiftet sker.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 09/2020

Reflektioner kring pandemins betydelse för relationen mellan stad och land i lunchwebbinariet Landet lär

Vilka effekter kan coronakrisen få på landsbygder och deras framtid och kan det rent av bli tal om ett nytt geografiskt synsätt efter krisen? I kommande webbinarium presenterar kulturgeografen vid Linköpings universitet Josefina Syssner sina reflektioner kring pandemins betydelse för relationen mellan stad och land.

Samhället har till stor del formats av globalisering, urbanisering och mänsklig rörlighet. Nu befinner vi oss i en situation då många rumsliga mönster omprövas i grunden. Spridningen av COVID-19, och de åtgärder som har vidtagits för att förhindra smittspridningen, har inneburit att normen av globalt utbyte, urbanitet och rörlighet ifrågasatts. I webbinariet resonerar Syssner kring vad detta innebär för synen på landsbygder och deras framtid. Hur politiska relevanta aktörer förstår och beskriver landsbygdens framtid, kan ha stor betydelse för hur landsbygdspolitiken utformas, och för vidare politisk och samhällelig förändring, menar Syssner.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 2.6 kl. 12-12.45.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 06/2020

Med anledning av coronaviruset inhiberas seminariet om framtidens by

Bildkälla: valtioneuvosto.fi

Onsdagen den 25 mars skulle riksdagens nätverk för byaverksamheten och Finlands Byar hålla ett seminarium om framtidens by, Tulevaisuuden kylä – monipaikkainen Suomi. Tillfället, som var tänkt att ordnas i riksdagens tillbyggnad, Infocentret i Lilla Parlamentet, i Helsingfors, har nu inhiberats på grund av coronaviruset.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 05/2020

Riksdagens nätverk för byaverksamheten håller seminarium om framtidens by

Onsdagen den 25 mars ordnar riksdagens nätverk för byaverksamheten och Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf ett seminarium om framtidens by, Tulevaisuuden kylä – monipaikkainen Suomi.

Seminariet inleds med kaffe kl. 11.30 och avslutas kl. 13.45. Evenemanget hålls i riksdagens tillbyggnad, Infocentret i Lilla Parlamentet, Arkadiagatan 3, 00101 Helsingfors.

Programmet med föreläsare finns (på finska) på webbadressen suomenkylat.fi eller klicka på bilden för större format.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 02/2020

Landsbygdens framtid ur olika perspektiv i podden Landet

Podden Landet firar det hundrade avsnittet genom att bjuda in tre kända personer i ett lite längre samtal än vanligt – professorn i historia vid Ersta Sköndal Högskola i Stockholm Lars Trägårdh, VD:n på designbyrån Söderhavet och varumärkeskonsulten Frida Roberts och tänkaren och folkbildaren Bodil Jönsson, gäster med helt olika perspektiv som bjuder på sina tankar kring landsbygderna nu och i framtiden.

Trägårdh menar att den urbana normen är destruktiv, inte bara i termer av tillit utan i termer av hela vår framtid på planeten. Vi skulle må bra av att öppna upp för en diskussion där vi knyter upp mot den typen av gröna vågen-idéer som fanns i Sverige på 70-talet och fundera på om man kan modernisera detta och finna en intressant dialog mellan det urbana och det rurala.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 19/2019

Workshop om framtidens organisationer ordnas i Borgå

Hur kommer organisationsverksamheten att förändras? Vilka förändringskrafter kan skönjas? Vilka förändringar behövs inom organisationerna på 2020-talet? Hur förändrar digitaliseringen organisationernas verksamhet? De här frågorna besvaras i den workshop som hålls om framtidens organisationer. Tillfället inleds med en utsikt över organisationernas framtid och därefter går man igenom några nyttiga och lättanvända strategiska ledarskapsverktyg. Utbildningen hålls 17 mars 2020 kl. 17-20.30 i WSOY-huset i Borgå. Skolningen sker på finska, men man kan ställa frågor och diskutera även på svenska. Arrangör är SILMU-byar/Utvecklingsföreningen SILMU rf, projektet Yhdessä osaamme.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen itukylat.fi med länk till anmälan (som görs senast 10.3.2020).

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 13/2019

Hur ser byskolornas framtid ut?

En skola som stängdes för några år sedan är Södra Vallgrund skola i Korsholms kommun.
Bildkälla: Södra Vallgrund skola

Finländska närskolor stängs fortsättningsvis. Eleverna blir färre och inte är det klokt att i stället för dåliga skolbyggnader bygga nya för några få elever. Att dra in skolor, tycks även för många kommuner vara en lätt lösning för att rädda ekonomin, fastän det inte finns egentliga belägg på besparingar. På Lokaali-evenemanget (23-28.8) diskuterade man, under ledning av Suvi Pesonen och Timo Vattulainen, nya lösningar som skulle garantera en ljusare framtid för byskolor.

Läs mer (på finska) på suomenkylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 11/2019

Framtiden är inte ett megatrend-fenomen – den gör man själv

Varje tidsskede har sina egna modeord. De förekommer i offentligheten några år, tills nya dyker upp. I dag är det megatrend och fenomen som är på tapeten. Men modeorden påverkar även händelser och framtiden, medvetet eller omedvetet. När så en fråga bekräftas som en megatrend eller ett fenomen i offentliga diskussioner, är det inte ett förnekande.

Många av oss som bor någon annanstans än i städerna, har den senaste tiden tröttnat på diskussionen om landsbygdens nedmontering och byarnas undergång. I glesbygdsområden blir bara de kvar som inte förstår tidens trend eller förmår ändra på hemvisten. Självklart så förändras fortsättningsvis landsbygden, liksom även hela samhället.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 05/2019

Byskolornas framtid diskuteras på seminarium i Loimaa

Hur ser framtiden ut för byskolorna? Under Egentliga Finlands byskoleseminarium, Varsinais-Suomen kyläkouluseminaari, den 9 mars kl. 12-15.30 i Virttaa, Loimaa diskuteras frågan av minister, byskoleforskare, närskolaktivist och representant från landsbygdsstaden Loimaa och kommunen Nousis. Arrangörer är Egentliga Finlands Byar rf/Kumppanuuskunta-projektet och Virttaan seudun kyläyhdistys ry.

Mer info och anmälningsuppgifter (anmälan senast 7.3) finns på (finska) webbplatsen vskylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 04/2019

Skärgårdshavets vinterträff i Kasnäs har fokus på framtidens skärgård

Bildkälla: Skärgårdshavets biosfärområdes Facebook-sida

Under vinterträffen i Kasnäs 1.3, som arrangeras av Skärgårdshavets biosfärområde, sätts fokus på år 2050. Hur ser livet i skärgården ut då? Hur har klimatet förändrats på 30 år? Vad kan ha utvecklats till det bättre och hur ska vi tackla de hotbilder som finns? Vad kan vi göra för att bidra till ett livskraftigt skärgårdssamhälle?

Vetenskapsjournalist Marcus Rosenlund ger sin framtidsvision av hur vädret och klimatet kan förändras på 30 år, medan forskare inom Åbo Akademis profileringsområde ”Havet” ser närmare på förändringar i naturen och samhällena i Skärgårdshavet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

Landsbygder i framtiden – landsbygdspolitiken firade 30 år med värdefulla synvinklar till den samhälleliga debatten

Tre premierade (från vänster) Petri Rinne, Hannu Katajamäki och Peter Backa Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

”Finland är i internationell jämförelse landsbygdernas storvälde. Intresset för vilka beslut, vilken forskning och hurdan landsbygdspolitik som förs i Finland är stor”, konstaterade Landsbygdspolitiska rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä i sitt öppningsanförande under Landsbygdspolitikens 30-årsfestseminarium i Ständerhuset 29.11.Vår viktigaste uppgift inom landsbygdspolitiken är att skapa förutsättningar som möjliggör framtidens landsbygder som är fulla av liv och platsbaserad utveckling i en global värld”, framhöll minister Leppä. Att föra god landsbygdspolitik kräver att alla beslutsfattare och beredare ser landsbygdens mångfald och samhällenas olika förhållanden, behov och resurser, betonade ministern.

I festseminariet deltog kvalificerade experter inom den breda landsbygden. I samarbete med föreningen Maaseudun Uusi Aika offentliggjordes under seminariet publikationen Maaseutuja tulevaisuudessa. Artiklarna, överblickarna och talturerna i skriften bidrar med värdefulla synvinklar till dels den regionpolitiska, dels den mer omfattande samhälleliga diskussionen om vårt samhälles utveckling.