Kategorier
2016 Nyhetsbrev 08/2016

Årets landsbygdsforskarträff hålls i Rovaniemi

Rovaniemi
Rovaniemi
Bildkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdens forskare, utvecklare och myndigheter samlas till träff vid Lapplands universitet 25-26.8. Huvudtalare är professorn i samhällsvetenskaper Satomi Tanaka från Japan som talar om japansk landsbygdspolitik och byaverksamhet. Som intressant bakgrund kan nämnas att finländsk landsbygd är bekant för honom. Vidare finns det finns sju arbetsgrupper inom följande ämnen: Landsbygdens nya serviceproducenter, Hållbar ekonomi mainstreamas – är landsbygden med i förändringen?, Landsbygd i förändring, Landsbygden i medier – Medier på landsbygden?, Landsbygdens digitalisering som trollformel – trick eller en reell möjlighet?, Minne, avtryck och glömska i landsbygdens kulturarv, samt Djurens välmående i turismservicen. Alla landsbygdsexperter och andra med intresse för landsbygden är välkomna att delta i träffen.

Uppgifterna (på finska) är från webplatsen maaseutupolitiikka.fi. För mer info, program och anmälningsförfarande (anmälan senast 10.8) se även webbplatsen mua.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 06/2016

Byaföreningarna stärker sin ställning

Undersökningen Kuntademokratia kaksilla raiteillaTidningen Keskipohjanmaa skriver (3.5) om en undersökning, vars slutsats inte är någon överraskning för byaverksamheten: Kommunala beslutsfattare fjärmar sig från den vanliga människan, medan byaföreningarna igen har stärkts, liksom deras status. Enligt undersökningen Kuntademokratia kaksilla raiteilla har människornas tro på kommunala beslutsfattare vacklat allt mera under de senaste åren. Orsaken ära att skötseln av ärendena har blivit allt mer komplicerat för beslutsfattarna. Forskarna vid Tammerfors universitet, Tiina Rättilä och Jarmo Rinne, vill att de kommunala beslutsfattarna skulle ta lärdom av byaföreningar och andra invånarföreningar. Det skulle vara orsak att göra detta, för de invånaraktiva tror inte att tjänstemännen och beslutsfattarna har förmåga eller vilja att lösa viktiga problem för dem. De aktiva litar på sin egen sakkännedom och lokala erfarenhetskunskap. De invånaraktivas och kommunalpolitikens vägar är emellanåt mycket långt ifrån varandra. Enligt Rättilä och Rinne behöver både beslutsfattarna och demokratiforskare se sig i spegeln, då det gäller att beakta den lokala invånaraktivismen.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Fritidsboendet populärare och distansarbetet vanligare visar Stugbarometern

conceptDet finns över 600 000 fritidsbostäder i Finland och 2,4 miljoner stuginvånare som regelbundet vistas i sina fritidshus. År 2014 användes sammanlagt ca 6,2 miljarder euro för fritidsboende, vilket framgår av Mökkibarometri 2016, Stugbarometern, som jord- och skogsbruksministeriet låtit utföra och som den 17 mars överlämnas till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Enligt barometern har fritidsboendet blivit allt populärare där stugan används under 79 dygn i medeltal under året. Cirka 60 000 finländare distansarbetar från stugan och från över 100 000 stugor hade man ibland pendlat till arbetet. Intresset för distansarbete håller på att växa, var tredje skulle vilja distansarbeta från stugan.

Fritidsboendets ekonomiska och sysselsättande effekter är stora – för fritidsboende användes år 2014 sammanlagt ca 6,2 miljarder euro och fritidsboendet sysselsätter direkt eller indirekt ungefär 60 000 personer.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Samverkan i andelslag för den lokala utvecklingens bästa

Rapporten Yhteisetu-osuuskunta – Joustava paikallisrakenne muuttuvalle maaseudulleRuralia-institutet vid Helsingfors universitet har kommit ut med rapporten Yhteisetu-osuuskunta – Joustava paikallisrakenne muuttuvalle maaseudulle (Manu Rantanen, Tytti Klén och Hagen Henrÿ (red.). Verksamhetsmodellen, som granskats i rapporten, samlar landsbygdens olika aktörer i kompanjonskap för att öka servicen tillgänglighet. Yhteisetu-osuuskunta (engelskans multi-stakeholder cooperative), alltså ett andelslag som kan samla olika medlemsgruppers resurser och intressen i samverkan, är tillsvidare en liten utnyttjad modell i Finland. Inom samma andelslag kan flera olika medlemsgrupper verka, som t.ex. företag, konsumenter och arbetstagare. De kan i framtiden ha en viktig roll i stärkandet av de ekonomiska och sociala resurserna i landsbygdsområden med eftersatt livskraft. Med de här andelslagen kan man ordna kompanjonskap, i vilka kommunerna är med som en part. En sådan här verksamhetsmodell stärker även kommunernas roll som utvecklingsaktörer.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Hur påverkas barn och barnfamiljer av skolnedläggningar?

Doktorsavhandling - Konsekvenser av skolnedläggningar – En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommunPå vilket sätt påverkar nedläggningen av byskolor barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället. Magdalena Cederings doktorsavhandling analyserar betydelsen av byskolor ur ett vardagsperspektiv, där undersökningsområdet är Ydre kommun i Östergötlands län. Följande frågeställningar är relevanta att söka svar på: Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter, samt på vilket sätt påverkar skolnedläggningarna familjernas och barnens känsla för och beskrivning av bygden?

I Cederings studie avser skolnedläggningar det flöde av aktiviteter som diskussionen och sedermera beslutet om nedläggning gett upphov till i barnens och barnfamiljernas vardag. Det politiska beslutet, protesterna, organisering inför eventuell friskoleetablering, oro för bygden, förändrad skolmiljö, nya skolupptagningsområden, samt skolskjutsars sträckning, kan därför ses som en del av nedläggningsprocessen. Processen av att lägga ned skolor sträcker sig även över tid och därför har Cedering återkommit till intervjupersonerna upp till tre gånger för att följa den påverkan nedläggningsbeslutet gett.

Uppgifterna är från Cederings avhandling, Konsekvenser av skolnedläggningar – En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 02/2016

Finländarna hoppas på livskraftig landsbygd även i framtiden

Får (1)En klar majoritet av finländarna anser att en livskraftig landsbygd är till nytta för hela landet, en åsikt som 72 procent av hela befolkningen, 76 procent av de små och medelstora företagarna och 94 procent av lantbruksproducenterna har. Detta framgår av en TNS Gallup som jord- och skogsbruksministeriet låtit göra, varav närmare 3 000 finländare deltog i undersökningen, där man utredde hur väl finländarna känner till de möjligheter och effekter Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland kan ge. I programmet ingår bl.a. miljöstöd för jordbruket, kompensationsbidrag (LFA), samt stöd för djurens välbefinnande. Medel ur landsbygdsprogrammet stöder även utveckling av näringar och service på landsbygden.

Mer info finns i jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande (från 8.2). Se även följande text här under.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

Finland bland de aktivaste i EU att genomföra internationella Leader-projekt

Rapporten Kansainvälisyys ja paikalliskehittäminen – Selvitys kansainvälisistä Leader-hankkeista 2007-2013Under programperioden 2007-2013 genomförde Finlands 54 Leader-grupper totalt 94 internationella Leader-projekt och 86 förberedande projekt. Antalet projekt varierade regionspecifikt, men när man ser på alla projekt, hörde Finland till de allra aktivaste länderna inom EU visar en studie från Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet. Studien, Kansainvälisyys ja paikalliskehittäminen – Selvitys kansainvälisistä Leader-hankkeista 2007-2013, gjordes på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och handlade om internationellt samarbete och internationella projekt i samband med Leader-arbetet inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Materialet bestod av enkäter till projektgenomförare och aktionsgrupper, intervjuer med nyckelpersoner, skiftliga dokument, samt projektregisterinformation.

Temaområdena för de internationella projekt som genomfördes via Leader-grupperna, handlade ofta om ungdomar.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

Ju starkare relation till fjällen desto högre välbefinnande

Tarradalen, väster om Kvikkjokk, Sverige
Tarradalen, väster om Kvikkjokk, Sverige
Bildkälla: Wikipedia /Tobias Klenze/CC-BY-SA 3.0 – Eget arbete

På ett vi-plan identifierar sig människor som bor i fjällområdena varumärkesplatser, till exempel Åre, som viktigast, medan man på personlig nivå mutar sin lilla plats dit man återvänder med sina närmaste. Ju starkare relation du har till fjällen desto högre är välbefinnandet. Fjällen blir läkande platser, menar psykologiprofessor Igor Knez vid Högskolan i Gävle. En forskargrupp med deltagande av bl.a. Knez vid Högskolan i Gävle, visar i en färsk undersökning fjällens kulturella betydelse för välmåendet hos de boende i fjällandskapen. Det intressanta med denna undersökning som handlar om Jämtlands län, är att de bett de boende i länet berätta hur de nyttjar och hur de ser på fjällen. Resultaten visar att ju starkare band man har till fjällen, emotionella och kognitiva band, som erfarenheter, minnen och upplevelser relaterade till platsen, desto bättre mår man då man befinner sig där.

Läs mer på webbplatsen forskning.se.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 39/2015

Lokala och regionala prioriteringar av stor betydelse för landsbygdsutveckling i Finland

Utredningen Mahdollistavaa maaseudun kehittämistäI landsbygdsutvecklingen deltar en bred uppsättning aktörer på såväl lokal, regional som landsomfattande nivå. Jord- och skogsbruksministeriet har låtit göra en studie, Mahdollistavaa maaseudun kehittämistä (Möjliggörande utveckling av landsbygden), om effekterna av utvecklingsplanerna för de aktörer som var delaktiga i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Enligt studien är regionala och lokala prioriteringar av stor betydelse i Finland, eftersom områdena själva har fått bestämma om sina mål. ”Såsom det också står i studien, kan de möjligheter till friheter och ansvar som ministeriet gett områdena ses som ett djärvt val. Ministeriet har vågat ge friheter och ansvar till dem som i praktiken arbetar med landsbygdsutveckling. I Finland sker landsbygdsutvecklingen just i områdena, och på den vägen vill vi också fortsätta”, säger Sanna Sihvola, konsultativa tjänstemannen på jord- och skogsbruksministeriet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 39/2015

Vindkraft drar kraftigt ner elpriserna – nästan 70 procent!

VindparkEn studie av snittpriset på el på den nordiska elbörsen Nord Pool visar att vindkraften kommer att ha större inverkan på elpriserna i Norden än vad man hittills har trott. Studien, som har gjorts vid handelshögskolan vid Aalto-universitetet, visar att vindkraften sänker konsumenternas elräkning med 68 procent under perioden 2001-2020, alltså en nedgång från 18 miljarder euro per år till under sex miljarder. Studien visar också att utvecklingen redan har börjat – jämfört med början av 2000-talet har elpriserna gått ner med 20 procent.

Resultaten i studien betecknas som dramatiska, och de som vinner på utvecklingen är de stora elförbrukarna. Billigare el främjar industrins konkurrenskraft och sänker kostnaderna för handeln, medan vanliga människor inte kommer i samma utsträckning att känna av förändringen, eftersom elpriset som hushåll betalar bara till 40-50 procent består av själva energin. Resten är skatter och överföringsavgifter, vilka tenderar att stiga konstant. De traditionella kraftbolagen kan bli de stora förlorarna, för enligt studien kommer de gå miste om flera miljarder euro.

Uppgifterna är från (4.11) webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 38/2015

Svårt läge för landsbygden men inte hopplöst – professor Kjell Andersson

Smiling woman on horseCentraliseringen och urbaniseringen har förstärkts, och här kan man komma med flera förklaringar. I en artikel i Vasabladet (30.10) räknar professorn i landsbygdsforskning vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa Kjell Andersson upp några. För det första har vi sedan länge haft en stark centraliseringstrend och -tro i Finland, vilket tagit sig uttryck i en medveten satsning på stadsregioner inom utvecklingspolitiken. Den har legat bakom försök till kommunsammanslagningar och den genomsyrar det mesta av omstruktureringen av serviceproduktion med indragning av små skolor, postanstalter, sjukhusavdelningar, polis och rättsinstanser m.m.

Triple Helix-modellen (som Peter Backa nämnde i en artikel i Vasabladet 22.10) utgör också ett exempel på de mekanismer som gynnar städer och centralisering, medan landsbygden inte kan dra speciell nytta av den. Triple Helix innebär nämligen ett samarbete mellan företag, universitet och myndigheter i syfte att strategiskt förbättra i synnerhet industriell verksamhet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Huvudstadsregionen och glesbygden allt längre ifrån varandra

Helsingfors - vy från Hotel Torni mot Helsingfors södra stadsdelar
Vy från Hotel Torni mot Helsingfors södra stadsdelar
Bildkälla: Wikimedia Commons

Det har skett en snabb förändring mellan Helsingfors och landets mindre orter och glesbygd de senaste fem åren. Bara under de två senaste åren har Esbo och Vanda allt mer hängt på huvudstaden, framgår det av opinionsmätningen TNS Monitor 2015. Enligt Tarja Pentilä på TNS Gallup blir individualism, personlig utveckling, nyfikenhet och öppenhet mot andra kulturer allt mer präglande för huvudstadsregionen, medan folk på mindre orter uppskattar kontinuitet, trygghet och mindre risktagning. Matti Kortteinen, professor i stadssociologi vid Helsingfors universitet, är inte ett dugg förvånad och menar att det låter som om TNS Gallup, via sin forskning, har funnit den klassiska teorin om modernisering och urbanisering. De senaste hundra åren har världen fyllts av teorier om hur stadslivet skiljer sig från landsbygdslivet, så resultatet är i högsta grad väntat. Det är som om mätresultaten så småningom börjar bli vad de borde vara.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Lokalekonomisk analys – rapport om jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden

Rapporten Att lokalisera ekonomin - Lokalekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutvecklingDet specifika uppdraget för denna rapport, Att lokalisera ekonomin: Lokalekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutveckling, är att lyfta fram erfarenheter gällande jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden, såsom det framkommer i arbetet med lokalekonomiska analyser. Rapporten fokuserar på jämställdhet, hållbarhet och lokalekonomisk utveckling, utifrån de LEA(Lokalekonomisk analys)-processer som varit igång under 2011-2015. Social och ekologisk hållbarhet, i form av att lokalisera ekonominer, är i centrum. Under dessa år har uppskattningsvis över 2 000 personer konkret varit med på något sätt (stormöten, rapportskrivande, diskussioner, nätverksträffar, mässor, idésamtal, kommunmöten), och över 300 sidor rapporter har skrivits, samt därutöver 100 konstruktiva förslag och över 50 genomförda aktiviteter. Detta är bara toppen på isberget, för alla de ringar på vattnet som skapats är också viktiga att inkludera i ett försök till sammanfattning av de effekter som LEA skapat.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Behov av nya strategier för utvecklingen av landsbygden

Får (1)Sättet att förvalta vårt samhälle håller långsamt på att förändras. Försöket med ett samhällsavtal är ett tecken i tiden. Bakgrunden är helt enkelt den att det offentliga, stat och kommun, inte längre kan styra samhällsutvecklingen som man gjorde tidigare, varav orsakerna är många och delvis paradoxala. Vi har en globalisering, men även en individualisering. Medielandskapet är sig inte längre likt och den ekonomiska makten har stärkts på bekostnad av den offentliga, för att nämna några förändringar. Slutresultatet är att besluten om samhällsutvecklingen inte längre sker på samma sätt som tidigare, och så är aktörerna delvis andra. Det verkar som om man snabbare har reagerat på de här förändringarna, när det gäller utvecklingen av de urbaniserade samhällsstrukturerna, än när det gäller landsbygden, vilket knappast är överraskande i en tid av urbanisering och metropoltänkande.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 34/2015

Betydande forskningsfinansiering för hållbar tillväxt kring Bottniska viken

Ohtakari, Karleby
Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken
Bildkälla: Wikimedia Commons

Projektet SmartSea, som samordnas av Meteorologiska institutet och som undersöker möjligheterna till ett hållbart utnyttjande av Bottniska viken, har beviljats finansiering av Finlands Akademi. Målet med SmartSea-projektet är att stöda tillväxten hos havsbranschens näringsverksamhet i regionen runt Bottniska viken, som är en betydande resurs, bl.a. med tanke på fiskodling och vindkraft. Även de geologiska naturtillgångarna i Bottniska viken kan utnyttjas, och Bottniska viken är dessutom ett område där klimatförändringen påtagligt påverkar förhållandena, allt från isvintrarnas stränghet till styrkan hos fiskbestånden.

SmartSea-projektet gör en bedömning av hur Bottniska viken kommer att förändras under de följande årtiondena, och förutom att projektet bedömer konsekvenserna av klimatförändringen, reder det också ut hur naturtillgångarna på havsbottnen kan användas på ett hållbart sätt.