Landsbygden en betydande framtida energiproducent

Doktor Pekka Peura från Energiinstitutet vid Vasa universitet ser landsbygden som en betydande framtida energiproducent som med sina resurser för förnybar energi kan erbjuda för Finland en möjlighet att övergå till en ny typ av energistruktur och uppnå energisjälvförsörjning. Samtidigt skulle det betydande penningflödet inom energiverksamheten bättre än tidigare finnas att tillgå till större fördel för landsbygden, men vi har en lång väg att gå, och det finns också hinder, påpekar Peura.

Dagens centraliserade energiinfrastruktur står enligt Peura inte som förlorare, för den har sin roll då det gäller att tillgodose behoven inom de stora bosättningscentrumen och de energiintensiva industrin, t.ex. metall- och pappersindustrin. Även råmaterialkällorna för den centralserade energiproduktionen förändras och utvecklas emellertid med tiden. ”Parallellt utvecklas en decentraliserad produktionsmodell på områden där det är möjligt och där efterfrågan kan tillgodoses med hjälp av liten produktion och förnybara energikällor”, säger Peura.

Vaasa EnergyWeek för tredje gången

EnergyVaasa är det största energiklustret inom de nordiska länderna, och det årligen arrangerade Vaasa EnergyWeek plats där klusterföretagen samlas för att nätverka och göra affärer. Den 17-20 mars bjuds det på intressanta tillställningar och forum för experter inom både den offentliga och privata sektorn – Energy and Environment Seminar, Biogas Botnia, Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy IV och Energy and Buildings.

Mer info, program och anmälan finns på webbplatsen energyvaasa.fi.

Landsbygden viktig för finländarna

Finländarna ser landsbygden som ett dynamiskt område, där det finns möjlighet att utveckla nya slags tjänster och näringar, och samtidigt kunna njuta av naturens frid och andra ingredienser i ett gott liv. Det här framgår av Landsbygd 2014-barometern, som publicerades av arbets- och näringsministeriet 23.1. Landsbygden har nämligen en viktig roll i finländarnas liv – nu och i framtiden. Olika svarandegrupper anser att landsbygdens betydelse för vårt land till och med kommer att öka i framtiden. På landsbygden ser man potential för utveckling av många nuvarande, samt nya affärsmöjligheter. Speciellt möjligheterna för produktion av förnybar energi, närproducerad mat och därtill relaterade tjänster, samt upplevelse- och rekreationstjänster kommer kraftigt att förbättras. Landsbygden betraktas även som en bra miljö för innovativ företagsamhet. Finländarnas föreställning om landsbygden är mycket positiv, och förknippas starkt med natur, äkthet och ett gott liv. Även en miljövänlig livsstil förknippas med landsbygden, medan man däremot inte associerar negativa företeelser, såsom stress och att vara en belastning för samhällsekonomin, med landsbygden. Stad och landsbygd anses komplettera varandra.

Platsbaserad landsbygdspolitik behövs i nya indelningen av städer och landsbygd – professor Katajamäki

Arbets- och näringsministeriet, samt jord- och skogsbruksministeriet offentliggjorde nyligen en ny klassificering som beskriver indelningen av landet i städer och landsbygd. Man har använt detaljerad platsbaserad information, vilket gör att olika slags landsbygd kan identifieras på mycket noggrannare sätt än med traditionella kommunbaserade kartor. Städer som Seinäjoki och Karleby, vilka har utvidgats i samband med kommunsammanslagningar, kan inte längre vägra sin sanna karaktär, alltså att de är landsbygdsstäder som måste ta hänsyn till sin landsbygd, särpräglad av bonings- och företagsmiljöer. Men allt fler städer behöver en intern landsbygdspolitik. Även i det nationella sammanhanget har den nya klassificeringen en synlig roll.

”Den visar att glesbygden omfattar nästan 70 procent av Finlands areal. De stora arealerna är en viktig resurs för Finland.”

Kring de största städerna är också den stadsnära landsbygden mycket vanlig.

Bioenergi kunde gott och väl täcka den österbottniska landsbygdens behov av el och värme

Hela Finlands behov av uppvärmning och el kan täckas med förnybar energi – en av teserna i Pekka Peuras doktorsavhandling. Idén börjar ingå i det allmänna tänkesättet, men inte i de stora energibolagens koncept, trots att de skulle ha större möjligheter att satsa än enskilda människor. ”I fråga om människans inverkan på miljön, hör energisektorn till de största bovarna. Jordbrukets belastning är rätt lokalt avgränsad till vissa vattendrag och, åtminstone tekniskt sett, hanterlig. Problemet med belastning från jordbruket kan minska om sväm och slam tas till vara som bioenergi”, säger Peura som hävdar att redan nu kunde förnybar bioenergi täcka behovet av värme och el ute på landsbygden i de tre österbottniska landskapen.

Vaasa EnergyWeek tjuvstartar på Österbottens museum

Vaasa EnergyWeek får en tjuvstart på Österbottens museum 16.3, då är det gratis inträde till muséets utställning Klimatgreppet – en skolskenshistoria kl. 12-17, till EnergyWeeks ära. I utställningen får besökarna se och uppleva olika former av förnybar energi, en utställning där EnergyVaasa är närvarande. Officiellt går EnergyWeek av stapeln 18.3 i Vasa stadshus och pågår till 21.3.

Uppgifterna är från eVASEK nyhetsbrev 6.3.2013 med länk för mer info, program och anmälningar (anmälningstiden utgår i slutet av denna vecka).

Kommuner försvinner, byar består

Landsbygden kan behandlas på olika nivåer – internationell, nationell, regional, kommunal och byanivå. Media glömmer allt som oftast bort den lägsta nivån, byn, och talar om bara om kommuner, men byarna blir emellertid dag för dag viktigare då kommunreformen sopar bort kommuner från kartan. Byarna blir kvar och behövs i utvecklingen av de övriga nivåerna. Ovanför dessa nivåer fins dock ännu en kraft, globalekonomin. Den är hart när omöjlig att påverka för kommunerna, för att inte tala om byinvånare. Numera vill man inte bara bort från landsbygden och byarna, utan man flyttar också dit.

I riktning mot energieffektiva landskap i Österbotten

Den nya perioden börjar vid ingången av år 2014 och programmen bereds som bäst. I Österbottens och Mellersta Österbottens landsbygdsstrategier slås de närmaste årens mål och prioriteringar fast. Strategierna är snart klara och en sak som prioriteras är ökad användning av förnybar energi och ökad självförsörjning inom energi. Energianvändning är en del av vår vardag och därför kan de projekt som gäller förnybar energi vara mycket konkreta, som projektet Energi för framtiden där man restaurerat en gammal kvarn i Kronoby till en idéverkstad för förnybar energi. Levón-institutet vid Vasa universitet aktiverar och uppmanar för sin del byar att bli mer självförsörjande inom energi och skapa egna mikronät. Det optimala resultatet av utvecklingen skulle vara arbetstillfällen och nya företag på landsbygden. I det andra projektet vid Levón-institutet söker man energisystem för objekt som omfattas av elnätet, och där modellen skall kunna kopieras och användas, t.ex. vid friluftsobjekt.