Naturgas och småskalig energiproduktion i fokus på Vaasa EnergyWeek

Startskottet för EnergyWeek 2015 startar den 16 mars, när energi- och miljöseminariet slår upp dörrarna. Den här gången fokuserar man på användningen av flytande naturgas och möjligheterna till småskalig energiproduktion. Eftermiddagen är indelad i två identiska pass där huvudtalarens anförande följs av en paneldiskussion, och de som yttrar sig står för den bästa expertisen inom energisektorn: miljöminister Sanni Grahn-Laasonen, Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen, Ab Stormossen Oy:s verkställande direktör Leif Åkers, ABB Oy:s försäljningschef Matti Vaahtovaara m.fl. Seminariet och paneldiskussionerna hålls på engelska. Energi- och miljöseminariet, som hålls i Vasa stadshus (Senatsgatan 1) kl. 12-16, är avgiftsfritt, men anmälan är önskvärd. Kolla även in vad annat som händer under EnergyWeek. Det ordnas en massa dagligen fram till torsdagen den 19 mars – förutom Energy and Environment Seminar, även Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy V, Sales Café, EnergySpin och Energy and Buildings.

Uppgifterna är bl.a. från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 2-2015. För mer info, program och anmälan se även webbplatsen energyweek.fi.

Vaasa EnergyWeek med fokus på naturgas och småskalig energiproduktion

Startskottet för EnergyWeek 2015 går måndagen den 16 mars, när energi- och miljöseminariet slår upp dörrarna. Den här gången fokuserar man på användningen av flytande naturgas och möjligheterna till småskalig energiproduktion. Eftermiddagen är indelad i två identiska pass där huvudtalarens anförande följs av en paneldiskussion, och de som yttrar sig står för den bästa expertisen inom energisektorn: miljöminister Sanni Grahn-Laasonen, Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen, Ab Stormossen Oy:s verkställande direktör Leif Åkers, ABB Oy:s försäljningschef Matti Vaahtovaara m.fl. Seminariet och paneldiskussionerna hålls på engelska. Energi- och miljöseminariet, som hålls i Vasa stadshus (Senatsgatan 1) kl. 12-16, är avgiftsfritt, men anmälan är önskvärd. Kolla även in vad annat som händer under EnergyWeek. Det ordnas en massa dagligen fram till torsdagen den 19 mars – förutom Energy and Environment Seminar, även Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy V, Sales Café, EnergySpin och Energy and Buildings.

Uppgifterna är bl.a. från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 2-2015. För mer info, program och anmälan se även webbplatsen energyweek.fi.

Info från YTR:s temanätverk för Ekosystemtjänster

Sju temanätverk hjälper Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) vid förverkligandet av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. Ett av nätverken – Ekosystemtjänster – publicerar nyheter om ekosystemtjänster och distribuerad förnyelsebar energi. I dess första nyhetsbrev för i år finns korta infon om bl.a. utvecklingsplan för förnyelsebar energi, landskapsvårdsprojekt och vargskötselplaner.

Nyhetsbrevet finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Solenergientusiast överraskades av byråkratidjungeln

Hanna-Liisa Kangas, forskare i klimat-, energi- och markanvändningspolitik vid Finland miljöcentral, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om en workshop i Vasa (19.1) som behandlade den distribuerade energiproduktionen som motor för hållbar tillväxt. På seminariet presenterades bl.a. aktörernas konkreta erfarenheter av utmaningarna och flaskhalsarna inom branschen, samt behövliga åtgärder och innovativa affärsverksamhetskoncept. Hela blogginlägget finns att läsas här under. Se även anförandena (på finska) från workshopen.

Idén om solpaneler, som snappats upp under semesterresan till Italien, ledde till en byråkratidjungel

En vintrig måndagsmorgon åkte jag tåg från Helsingfors till Vasa. Från tågfönstret såg jag talrika lantgårdar och oändliga åkermarker passera revy. Under hela tågresan upptäckte jag inte en enda vindmölla eller solpanel.

Att övergå från passiv konsument till aktiv konsument-producent minskar konsumtionens miljöpåverkan

Hanna Mattila, sakkunnig i livsmedels-, klimat- och energipolitik vid jord- och skogsbruksministeriet, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om konsumtionens miljöpåverkan. En passiv förbrukare av energi omvandlas till en ”energimedborgare” som producerar energi och binder sig då vid förnybar energi både ekonomiskt och psykiskt. Även omvandlingen från en matkonsument till en ”matmedborgare” minskar klimatpåverkan av livsmedel. Läs hela blogginlägget finns här under:

Från passiv konsument till aktiv medborgare

På landsbygden finns det goda möjligheter att minska miljöpåverkan av konsumtionen. Detta sker genom att man övergår från att vara en passiv konsument till att vara en aktiv konsument-producent.

Energimedborgaren minskar utsläppen

Om man lyckas omvandla en passiv konsument till en aktiv konsument-producent minskar den miljöpåverkan som beror på konsumtion. Detta konstaterande gjordes vid Villmanstrands tekniska universitet (LUT 2014) när man undersökte hur hushållen kan omvandlas till mikroproducenter av el. Enligt undersökningen ledde hushållens egna energiinvesteringar till ökad medvetenhet om energifrågor och mikroproducenterna började fundera på en större rationalisering av energiförbrukningen i hemmet.

Förnybar energi lönsam om 5-10 år

Teknologiska forskningscentralen VTT, Villmanstrands tekniska universitet och Åbo universitets center för framtidsforskning har ett pågående projekt om förnybar energi, där man har byggt ett förnybart energisystem för Kina, Sydkorea och Japan, och i vilket energin är billig, utsläppsfri och oberoende. Motsvarande simulationer i förnybar energi har aldrig gjorts tidigare enligt solekonomiprofessor Christian Breyer vid Villmanstrands tekniska universitet. Han menar att ett system som bygger helt på förnybar energi, är möjlig t.ex. i nordöstra Asien, där förnybar energi även är den billigaste energiformen. Allt annat är dyrare, vilket är en ny insikt. Vid universitetet har man nu räknat ut hur Kina kunde övergå till förnybar energi.

Workshop i Vasa om utspridd förnyelsebar energiproduktion

I Finland vill man öka den spridda produktionen av förnybar energi som ett led i hållbar energipolitik och grön ekonomisk tillväxt. Vad ska vi göra för att komma från ord till handling? Vilka politikinstrument, innovationer och resurser behövs det, och hur säkerställs den spridda energiproduktionens ekologiska och ekonomiska hållbarhet? Vem bör agera för att den menliga regleringen kan avskaffas, investeringar kan riktas rätt och den spridda produktionen av förnybar energi förmås att tjäna den hållbara utvecklingen av landsbygden och av hela samhällsekonomin? Du kan berätta om dina tankar och synpunkter på en workshop på Vasa universitet 19.1.2015.

Landsbygdens resurser står i centrum då man försöker minska användningen av fossila bränslen för att stävja klimatförändringen och minska beroendet av importerad energi. Samtidigt kan de nya innovationerna och affärsverksamhetskoncepten inom den spridda energiproduktionen skapa hållbara näringar och välfärd på landsbygden.

YTR vill att även landsbygden debatteras i vårens valdiskussioner – lanserade 7 landsbygdspolitiska punkter

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) vill att vårens valdiskussioner också debatterar landsbygden. För detta ändamål har man berett sju landsbygdspolitiska punkter, vilka är:

1. Även i framtiden ska det vara möjligt att bo och bygga i hela Finland.
2. Utökat lokalt samarbete och lokal beslutsmakt
3. Service ordnas så att den finns inom räckhåll – direkt kontakt, elektroniskt eller hemma
4. Det finns efterfrågan på landsbygdens produkter och service – alltså ser man till att det finns företag på landsbygden
5. ”Kusti polkee ja viesti kulkee” – man bygger fungerande trafik- och datakommunikationsförbindelser även för landsbygden
6. Produktionen av landsbygdens förnyelsebara energi utökas som grund för finländsk bioekonomi
7. Landsbygdens möjligheter utnyttjas genom en stark landsbygdspolitik

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även fullständig svensk text på webbplatsen landsbygdspolitik.fi med länkar till mer info om punkterna.

Workshop om spridd energiproduktion som motor för hållbar tillväxt hålls i Vasa

I Finland vill man öka den spridda produktionen av förnybar energi som ett led i hållbar energipolitik och grön ekonomisk tillväxt. Vad ska vi göra för att komma från ord till handling? Vilka politikinstrument, innovationer och resurser behövs det, och hur säkerställs den spridda energiproduktionens ekologiska och ekonomiska hållbarhet? Vem bör agera för att den menliga regleringen kan avskaffas, investeringar kan riktas rätt och den spridda produktionen av förnybar energi förmås att tjäna den hållbara utvecklingen av landsbygden och av hela samhällsekonomin? Du kan berätta om dina tankar och synpunkter på en workshop på Vasa universitet 19.1.2015.

Landsbygdens resurser står i centrum då man försöker minska användningen av fossila bränslen för att stävja klimatförändringen och minska beroendet av importerad energi. Samtidigt kan de nya innovationerna och affärsverksamhetskoncepten inom den spridda energiproduktionen skapa hållbara näringar och välfärd på landsbygden.

Energiby-projektet håller slutseminarium i Ylihärmä

Alla med intresse för Energiby-projektet bjuds in till projektets slutseminarium på Härmän Kuntokeskus, Vaasantie 22, i Ylihärmä den 13 december för att ta del av och diskutera resultaten av projektet, samt möjligheterna att utveckla energisjälvförsörjning. Seminariet behandlar olika ämnen inom förnyelsebar energi, både för byggnader och för transporter. Energiby-projektets målsättning var att inrätta 10-15 energibyar i landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. Syftet var att kartlägga varje bys potential för förnyelsebar energi och för att utarbeta en plan för att öka energisjälvförsörjningsgraden. Projektet utförs inom Vasa energiinstitut, övriga projektparter är Kustens skogscentral och Södra Österbottens skogscentral.

Anmälningsuppgifter (anmälan senast 9.12) och länkar till anmälningsblanketten och programmet finns på webbplatsen energiakyla.fi.

Första vindkraftsparken i Närpes invigd

Närpes första och Sydösterbottens största vindkraftspark invigdes 1.10. I Svalskulla snurrar nu fem kraftverk (egentligen tre, då resten tas i bruk inom de närmaste veckorna) och invånarna i Pjelax är mer än nöjda. Det här är samtidigt det första av bolaget Vindins sju projekt i Österbotten som blir verklighet. Pjelaxborna har själva tagit initiativ till vindkraftsparken, där markägarna grundade en styrgrupp och begärde offerter från olika bolag med svenska Vindin som slutligt val. Enligt styrgruppens ordförande Bengt Norrback har byborna varit eniga om att de ville ha vindkraft i byn – en ren och förnyelsebar energiform som ger inkomster till både markägarna och hela byn. En viss summa tillfaller Pjelax samfälligheter. När det gäller Svalskulla vindkraftspark, kan det röra sig om några tusen euro per år som kommer byn till godo, men det kan även bli en mycket större pott. Vindin planerar en till vindkraftspark i Pjelax med upp till 30 kraftverk, och om det projektet också blir verklighet, växer summan som byn får, vilket skulle ge hela byn ett uppsving, menar Norrback. De fem vindkraftverken på tre megawatt i Svalskulla beräknas ha en produktion på 50 000 megawattimmar årligen. Investeringen går på 25 miljoner euro.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Sofia Nygård, i Vasabladet (2.10).

Landsbygdskonferens Höga Kusten hålls i Kramfors

Svenska Kramfors kommun ordnar landsbygdskonferens 16-17.10 på Hotell Kramm. Landsbygdskonferens Höga Kusten bjuder på många spännande programpunkter, och inspirerande föreläsare som kommer att medverka, är bl.a. Susanne Liljenberg Gotland, serieentreprenör och en av grundarna av Granit, Leva och Visby Creperie & Logi. Liljenberg kommer att berätta om hur man med enkla medel och ett tydligt varumärke kan skapa ett lönsamt landsbygdsföretag. Andrea Bertucci från Garfagnanadalen i Italien föreläser om Slow Food som en ny möjlighet för landsbygdsutveckling, medan Hugo Wikström från Algkraft i Härnösand talar om att världens energiproduktion behöver styras in på nya spår, där energi ur alger är ett exempel som vi får lära oss mer om. Peter Holmqvist, från Höga Kusten AB berättar om hur arbetet med det nya turismutvecklingsbolaget går vidare. Under konferensens båda dagar hålls också miniseminarier där bl.a. Thomas Larsson från Box Whisky och Terez Bergfeldt och Linda Isaksson från Urkult medverkar.

Mer info finns på Kramfors kommun hemsida.

Företag skapar grön el på landsbygden i Uganda

Vi måste göra något för att förändra klimatet, tänkte Peik Stenlund från Stockholm när han skapade det vinstdrivande sociala företaget Pamoja Cleantech för fyra år sedan. Företaget skapar i dag förnybar energi på landsbygden i Uganda, där 95 procent av invånarna saknar el. Stenlunds och kompisen Felix Ertls tanke var att bygga småskaliga bioenergianläggningar i områden som inte har tillgång till el, s.k. off grid-områden. Uganda kändes som ett bra första case, och där används diesel, vilket är både miljömässigt och hälsomässigt besvärligt. Företaget började bygga små pilotkraftverk på landsbygden i Uganda, och driver i dag tre kraftverk med hjälp av solenergi och biomassa. Men målet är att starta åtminstone 10-15 kraftverk. Pamoja Cleantech samarbetar med lokala bönder som säljer biomassan – majskolvar och skal från nötter. Man betalar för jordbruksresterna, vilket ger tilläggsinkomster åt jordbrukarna, alltså en mätbar effekt.

Bioekonomi nästa våg i ekonomin

Regeringen har som mål att utöka bioekonomins avkastning från nuvarande cirka 60 miljarder euro till 100 miljarder euro och skapa 100 000 nya arbetsplatser inom bioekonomi fram till år 2025. Detta fastslås i det principbeslut som statsrådet antog den 8 maj och som syftar till att påskynda förnyandet av näringarna i Finland och ekonomins tillväxt på de nya spetsområdena cleantech och bioekonomi. Den ledande tanken i Finlands bioekonomiska strategi, som bifogas principbeslutet, är att det i Finland utarbetas konkurrenskraftiga och hållbara bioekonomiska lösningar på globala problem, samt att det skapas ny affärsverksamhet för både inhemska och internationella marknader, vilket ger välfärd för hela Finland. Syftet är att skapa ny ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen genom ökad affärsverksamhet och produkter samt tjänster med högt mervärde, och samtidigt säkra att naturens ekosystem har förutsättningar att fungera. Med bioekonomi avser man en ekonomi som på ett hållbart sätt använder förnybara naturresurser för att producera biobaserade produkter, näring energi och tjänster.

Nya utvecklingsprogrammet det viktigaste instrumentet för att reformera jordbruket och stärka landsbygdens livskraft

Statsrådet har godkänt Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020, vilket är det viktigaste instrumentet för att reformera jordbruket och stärka landsbygdens livskraft. Programmets offentliga medel uppgår till 5 618 miljoner euro, varav en del är EU-pengar och en del nationella medel, samt därtill privat finansiering genom investeringar. EU-ministerrådet beslöt om andelen EU-pengar i fjol. För utvecklingsprogrammet har det anvisats lite mer offentliga medel än under den förra programperioden. Det breda programmet bygger på EU:s landsbygdsförordning, erfarenheterna från den förra programperioden, utvärderingsresultaten och samråden med intressentgrupperna, samt allmänheten.