Kategorier
2017 Nyhetsbrev 05/2017

Hur kan glesbygden beaktas bättre? – publikation lyfter fram frågan

Beslutsfattare behöver mer exakt och uppdaterad information om förhållandena på glesbygden. Frågan om hur dessa områden kan beaktas bättre, lyfts fram i den utvecklingsstrategi för glesbygden 2017-2020 som Landsbygdspolitiska rådet godkänt. Enligt Tytti Määttä, ordförande för det landsbygdspolitiska glesbygdsnätverket och kommundirektör i Vaala, sammanställs i utvecklingsstrategin de mest centrala åtgärder som bör vidtas för att glesbygdens potential ska utnyttjas fullt ut.

Määttä menar att Finland inte har råd att bli på efterkälken i förhållande till de andra nordiska länderna när det gäller utvecklingen av glesbefolkade områden. I Norge finns redan en modell och Sverige planerar en likadan, men även Finland måste ha en riksomfattande strategisk intention för att glesbygden ska utvecklas. Vårt nätverk förespråkar varmt att det inrättas en parlamentarisk arbetsgrupp som ska utforma politiska åtgärder för bättre konkurrenskraft i området.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 04/2017

SOTE- och landskapsreformens konsekvenser för offentliga måltidstjänster och regionala ekonomin

Landsbygdspolitiska rådets sekretariat, landsbygdspolitikens nätverk för näringar och kompetens på landsbygden och glesbygdsnätverket yttrar tillsammans med regeringens Närmatsprogram en oro för hur de offentliga måltidstjänsterna tillhandahålls i framtiden och vilka konsekvenser reformen har för närproduktionen, företagsverksamheten och livskraften i regionerna och framför därmed följande ställningstagande:

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 02/2017

Skärgårdshavets vinterträff sätter fokus på hållbart företagande

skargardshavet
Skärgårdshavet

I år kommer Skärgårdshavets vinterträff att sätta fokus på hållbart företagande. I ett hållbart företag förenas lönsamhet, miljöhänsyn och socialt engagemang. I korthet handlar det om att spara på egna resurser och minska den negativa miljöpåverkan. Det blir en allt viktigare imagefråga för företag och organisationer att visa hur man beaktar hållbarhet i sin verksamhet.

Vinterträffen arrangeras av Skärgårdshavets biosfärområde och hålls fredagen den 3 mars i Hotell Kasnäs. Under dagen berättar Östersjöfondens Lotta Nummelin varför det lönar sig att göra hållbarhetsredovisning för företag. Vi tittar närmare på olika hållbarhetsmärkningar och partnerskapsprogram som används och diskuterar vilka behov och erfarenheter det finns av dessa. Vi tittar även närmare på socialt entreprenörskap och vilka möjligheter detta kunde innebära för skärgården, där möjligheterna till vinstbringande verksamhet starkt varierar med årstid.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Resolution från Landsbygdsriksdagen i Karis

larkkulla-i-karis
Lärkkulla i Karis
Foto: Kenneth Sundman

Den fjortonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen på Lärkkulla i Karis, 22-23.10, samlade närmare ett sextiotal deltagare. Som ett resultat av workshoparna under lördagen skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:

Landsbygdsriksdagens resolution

Den pågående vård- och landskapsreformen ger en enastående möjlighet att ta landsbygdens behov i beaktande. Att anpassa program och åtgärder utgående från platsens problem, möjlighet och vilja bör understrykas. Behoven på landsbygden följer inte kommun- och sektorgränser, men många verksamheter gör det idag. Här kan platsbaserad utveckling ge nya möjligheter att använda resurserna rätt och skapa nytänkande.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Lyft fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid där!

rapsfaltThomas Blomqvist, som är riksdagsledamot och jordbrukare från Raseborg i Nyland och som fungerar som ordförande för det landsbygdspolitiska nätverket IDNET, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om landsbygden som ett underutnyttjat trumfkort med stor potential – decentraliserad energiproduktion, förnybar energi, bekämpandet av klimatförändringen, bevarandet av biodiversiteten, produktionen av livsmedel, turism, fungerande kommunikationer, utbyggt fibernät m.m. Hela blogginlägget kan läsas här under:

Landsbygden – ett underutnyttjat trumfkort med stor potential

Av Finlands totala yta klassas 95 % som landsbygd. Ungefär en tredje del av Finlands befolkning bor i de här områdena. Faktum är att urbaniseringen intensifierats under senaste år. Många flyttar efter jobb in till större städer. Hur landsbygden trots det kan överleva och utvecklas är, åtminstone delvis, fast i oss som bor här: Vi måste själva lyfta fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid här.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Postservicen på landsbygden behöver säkerställas

BrevDet andra skedet i förändringen av postlagen är betydande för närservicen på landsbygden och postens tillgänglighet. Sett ur byarnas och i synnerhet den glest bebodda landsbygden, är det väsentligt att de förändringar som är under planering, inte oskäligt försvagar postservicen på landsbygden och sålunda försvårar landsbygdsboendet och landsbygdens företagsverksamhet. Redan under tidigare år har Posti Oy dragit in alla sina postkontor på landsbygden. Postkontoren har sedan ersatts med postombud, vilka kan vara närbutiker, kiosker, banker, kommunernas ämbetsverk eller skötas tillsammans med någon annan verksamhet. Posten betalar postombuden en ersättning som många aktörer håller som otillräcklig för det arbete som görs och för det utrymme som ska reserveras.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

Roadshow om samhällelig serviceproduktion på landsbygden

Håkan Björk
Håkan Björk föreläser på
svenska i Helsingfors 3.10.

Behovet av att utveckla olika serviceproduktionsmodeller och att ta dem i bruk, ökar samtidigt som den offentliga sektorns serviceutbud minskar. Ett sätt att erbjuda service är samhällelig serviceproduktion, där samhälleligt företagande ingår. Men vad är samhälleligt företagande och när skulle detta vara ett bra medel för serviceproduktion?

Ämnet behandlas på fyra utbildningstillfällen under hösten och är ämnat för alla med intresse för samhälleligt företagande och samhällelig serviceproduktion. Platser för roadshowen är Björneborg som hållits 7.9, Kannus 21.9 Helsingfors 3.10 och Leppävirta 24.10. Tillfället i Helsingfors är på svenska och hålls kl. 9.30-15 i SFV-huset G18, Georgsgatan 18. Arrangörer är Landsbygdspolitiska rådets nätverk, landsbygdsnätverkstjänsterna och lokala kumpaner.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med länkar till info och program för tillfällena i Kannus och Leppävirta. För info om föreläsningen på svenska (anmälan senast 29.9) se PDF-filen och inlägget här under.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

Vinstinbringande företagande för det allmännas bästa

Ann-Sofi BackgrenI Sverige använder man sig av begreppet gemenskapsföretagande, medan man i Finland mer talar om samhälleligt företagande (på finska yhteiskunnallinen yrittäjyys). Det unika i sammanhanget är att man, utöver de affärsmässiga målen, även har sociala och samhälleliga mål. De allokerar resurser genom att kombinera affärsverksamhet med offentlig finansiering och ideella insatser, en affärsmodell som ofta har en nära relation till den offentliga sektorn, men existensen är framför allt beroende av lokalt engagemang och ansvarstagande.

Håkan Björk i Umeå har sedan 1990-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för modeller i arbetslivet, socialt entreprenörskap, samt social business och gemenskapsföretagande. Han har långt ansvarat för utvecklingen av gemenskapsföretagande i Sverige, och nu finns chansen att låta sig inspireras av honom även i Finland, då han kommer till Helsingfors den 3 oktober. Björk föreläser och inspirerar i SFV-huset G18, Georgsgatan 18, kl. 10-15 kring ämnet samhälleligt företagande/gemenskapsföretagande – en affärsmodell för näringsinriktad byagemenskap. Han vidareförmedlar flera goda exempel på medborgardelaktighet, lokalt entreprenörskap och gemenskapsföretag för att hålla landsbygden levande.

Läs mer i blogginlägget på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av Ann-Sofi Backgren som är specialsakkunnig för landsbygdspolitikens Identitetsbaserat nätverk IDNET och arbetar även med landsbygdsutveckling och internationella, samt nationella projekt för Svenska folkskolans vänner.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 06/2016

Landsbygdspolitiska rådet höll sitt första möte

MANE - första mötet 2.5.2016
MANE svarade på ordförandens fråga: Är koncentrering en naturlag? – Det är det inte. Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

”De värdekedjor för företagande och välbefinnande som baserar sig på bioekonomi, matproduktion och naturresurser har sitt ursprung i landsbygden”, framhöll jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen i sitt anförande vid Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) första möte på måndagen (2.5) i Helsingfors. Vid mötet fastställde man företagande, sysselsättning och sysselsättning av en själv till huvudtema för den nationella landsbygdspolitiken för innevarande år.

Tiilikainen, som är ordförande för Landsbygdspolitiska rådet, framhöll att de materiella och immateriella tillgångarna inom landsbygdsområdena endast kan tillgodogöras om det finns tillräckliga förutsättningar för företagande och boende på landsbygden, så som fungerande infrastruktur, färd- och kommunikationsmöjligheter, samt service. Inom landsbygdspolitiken koncentrerar man sig i allt högre grad på att ta in landsbygdsaspekten i de pågående strukturella reformer och riksomfattande spetsprojekt som gäller hela landet, och i detta har alla aktörer inom landsbygdspolitiken en viktig roll. Även de lösningar och innovationer som uppstår på landsbygdsområden, bör stödas och tillgodogöras i högre grad än för närvarande.

Mer info finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.