Kategorier
2013 Nyhetsbrev 07/2013

”Vi behöver få ut mer av färre fiskar” – projektkoordinator Mikael Nygård på KAG Österbotten

Mikael Nygård
Projektkoordinator på KAG Österbotten Mikael Nygård

I kustfisket råder allmänt missnöje. Yrkesfiskarna klagar på begränsande fångstkvoter, rovgirigt sälbestånd och låga producentpriser på fiskskött, samtidigt som pälsfarmarna har haft goda år. Det råder nämligen en stor efterfrågan på skinnprodukter, trots ett växande politiskt motstånd mot pälsfarmning. Kunde då fiskskinn bli en biprodukt som räddar kustfisket? ”Fiskskinn är en liten del av en långsiktig strategi för en hållbar fiskerinäring. Vi måste bli bättre på att ta vara på alla resurser som finns i fångster och bredda fiskeriverksamheten. Vi behöver få ut mer ur färre fiskar. Det lönar sig inte att vi stångar oss blodiga mot problemen”, säger projektkoordinator Mikael Nygård på Kustaktionsgruppen (KAG) i Österbotten. Nygård har lett ett av de EU-projekt där man sökte efter nya möjligheter och en hållbar framtid för unionens fiskeriområden. Inom deras projekt ordnades en kurs där deltagarna fick lära sig hur man garvar och gör produkter av fiskskinn, ett projekt som väckte stort intresse när det presenterades i Bryssel. Bland annat en grupp franska kvinnor har senare varit i Korsholm för att lära sig garva fiskskinn.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 07/2013

Stad och landsbygd hand i hand för Vasaregionen

CB049093I dagens värld lever och dör städer och landsbygd i samma region tillsammans, så att antingen lyckas man tillsammans skapa en produktiv miljö eller så gör man det inte. Den framgångsrika industrin i Vasaregionen har till stora delar byggts upp av energiska och innovativa ingenjörer från den svenskspråkiga landsbygden, medan framsynta politiker och tjänstemän i Vasa har byggt upp de högskoleenheter och institutioner som möjliggjort en vidare expansion. Vi har 5-10 år på oss att ta tillvara denna potential och säkerställa att den står kvar. Sydösterbotten är en allvarlig påminnelse om hur det går, ifall aktiva åtgärder försummas. Att vi nu tillsammans med grannkommunerna kommit igång med bl.a. Vasaregionens strukturmodellarbete och annars även regelbundet träffas i olika sammanhang, inger hopp inför framtiden.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

Ojämn fördelning av lantbruksstödet från EU

Tomatoes on the VineEU:s lantbruksstöd fördelas ojämnt, då man ser på var de organisationer som får stöd har sin hemvist. I förhållande till antal kommunin-vånare gick mest stöd till Oripää i Egentliga Finland, nästan 600 euro per kommuninvånare år 2012. Siffran för Kärsämäki var 304 euro och för Jockis 288 euro. Bland kommunerna i Svenskfinland ligger Närpes etta med 279 euro per invånare, följt av Korsnäs (166 euro), åländska Sund (166 euro), samt Kronoby (152 euro). I Närpes är det speciellt växthusnäringen som får EU-pengar, varav Andelslaget Närpes Grönsaker får ett stöd på nästan 600 000 euro. Men flera andra bolag i kommunen lyfter stöd på över 100 000 euro. Stöden, som kommer från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, kan bl.a. gå till att förbättra livskvaliteten på landsbygden och diversifiera näringslivet där, eller för att stöda export av jordbruksprodukter till länder utanför EU. Det största enskilda stödet, 1,9 miljoner, gick till mejeriföretaget Valio. Men även jord- och skogsbruksministeriet, utvecklingsföreningen Satafood, Jyväskylä Yrkeshögskola och Proagria Norra Karelen är stora stödmottagare. Statistiken är för budgetåret 2012 (16.10.2011-15.10.2012) och innehåller inte stöd som har betalats ut till fysiska personer (t.ex. privatpersoner och produktionsringar).

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi. De kommunvisa EU-stöden i sin helhet hittas på Landsbygdsverkets sidor. Se även pressmeddelande från (7.2) Svenska lantbruksproducenternas centralförbund rf om att en stark jordbruksbudget är nödvändig för Finland och EU.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

Hamnen en pärla för byn med potential till utveckling

Stubbens fyr, Nykarleby
Stubbens fyr, Nykarleby Foto: Mikael Nygård

Vid den österbottniska kusten finns mer än 20 hamnar. Platserna är verkliga pärlor som ofta bara lokalbefolkningen känner till. Det är områden med stor potential till utveckling som kunde aktiveras i större grad året om. Årstidernas växling är en utmaning, men också en möjlighet att anpassa verksamheten på ett unikt sätt efter de yttre förutsättningarna. I arbetet kunde ungdomar och även nyfinländare med fördomsfria tankar engageras, där ungdomarna kanske ser på hamnarna med nya ögon och nya idéer, medan nyfinländarna kanske har erfarenhet av helt andra upplevelser och hur hamnarna kunde utvecklas. Som en naturlig del i processen kunde det också ske ett samarbete med kommunen, fiskargillet, företagare och andra. Intressegrupperna kunde med fördel arrangera studie-/inspirationsresor till andra intressanta orter och hamnar för att titta på olika lösningar. En analys av nuläget kunde vara en viktig del av strategin, för att se vilka tillgångar som redan finns. Hur ser byggnaderna ut och hur används de, och finns det annat av intresse i närheten, t ex bryggor, grilltak eller bastu? Hur handikappvänligt är området och fungerar avfallshanteringen, skyltningen och marknadsföringen? Är duschar, toaletter, vägar, bojar, samt kranar i skick?