Kategorier
2014 Nyhetsbrev 02/2014

Kommunreform och penningsparande – diskussionstillfälle i Helsingfors för medborgar- och föreningsaktivister

Karta över stad-landsbygd klassificeringMåndagen den 20 januari ordnas ett tvåspråkigt diskussionstillfälle, Kommunreformerna fortskrider och pengar skall sparas – är din förening redo?, på G18 i Helsingfors för medborgar- och föreningsaktivister om de kommande utmaningarna. Avsikten är att man tillsammans diskuterar:

  1. Reformerna och sparåtgärderna i kommunerna påverkar medborgar- och föreningsaktiviteten på landsbygden, men hur?
  2. Reformen av kommunlagen kan komma att förändra medborgarnas deltagande och påverkningsmöjligheter, speciellt på kommundelsnivå, men hur?
  3. Hur kan folkrörelserna konkret förbereda sig för förändringarna och påverka processen (t.ex. finansministeriets diskussionstillfälle 7.1.2014)?
  4. Hur bör organisationerna delta i det landsbygdspolitiska arbetet 2014-20 och hur tillsätts den biträdande generalsekreteraren som nyinrättats för den frivilliga sektorn?

I programmet medverkar specialsakkunnig Peter Backa, specialsakkunnig Christell Åström, byaombudet för Egentliga Finland Tauno Linkoranta och specialsakkunnig forskaren på Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) Ritva Pihlaja. Arrangörer YTR och dess temagrupp för medborgaraktivitet, samt Svenska studiecentralen/Svenska temagruppen inom YTR. Tilläggsuppgifter fås av Ritva Pihlaja, ritva.pihlaja@pp.inet.fi, mobil 0400 895 140  och Peter Backa, peter.backa@studiecentralen.fi, mobil 040 595 0444.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

Lokala föreningar och företag gynnas av Leader-metoden

Rapporten Leader i Sverige 2007–2012Svenska Jordbruksverket har sammanställt arbetet i Sveriges Leader-områden för perioden 2007-2012 i en färsk rapport. Den visar vilken nytta de 63 områdena bidrar med i lokalsamhällena. ”Det är tydligt att det är de lokala föreningarna och företagen som gynnas av Leader-metoden”, säger rapportförfattaren Börje Karlsson på Jordbruksverkets landsbygdsanalysenhet som arbetar med utvärdering och uppföljning av Leader i Sverige. Rapporten beskriver Leader-verksamheten i Sverige under perioden och redogör även för grunderna i Leader-metoden, samt beskriver EU:s anvisningar för utvärdering och uppföljning. I rapporten, Leader i Sverige 2007–2012, kan man bl.a. finna de här resultaten:

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 43/2013

Pilotprojekt spar hundratusentals euro åt kommuner i norr – ett av årets bästa projekt inom EU

Pilotprojektet Arjen turvaa kunnissaFör sex år sedan gav inrikesministeriet kommunerna i uppdrag att utarbeta ett säkerhetsprogram, vilket uppdaterats senare. När programmet gjordes upp, tog man i räddningsområdet i norra Finland med även andra aktörer än myndigheter. ”Vi konstaterade att trygghet och välfärd egentligen är samma sak”, säger projektchefen för Arjen turvaa kunnissa Marko Palmgren. Kommunerna inspirerades att gå vidare och Arjen turvaa kunnissa föddes. Nu har projektet vunnit pris i Maastricht. Europeiska institutet för offentlig administration (EIPA) utser vartannat år unionens bästa projekt på såväl lokal, regional som på nationell nivå. Bland 230 bidrag tog Arjen turvaa kunnissa hem spelet i den regionala kategorin med motiveringen att projektet är kreativt och nytänkande. EIPA är även imponerad av resultaten. Trots att pilotprojektet fortfarande pågår (januari 2012-december 2014), har man gjort konkreta besparingar i kommunerna.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 43/2013

”Har man kul på landsbygden som ung så kommer man tillbaka”

Multiple Players Holding Soccer Ball”Statliga utredningar har kommit fram till att har man kul på landsbygden som ung, så kommer man tillbaka. Vi har insett att fotbollen är en starkt bidragande orsak till att skapa en attraktiv gemenskap för unga och äldre. En av orsakerna till att jag är politiker, är att jag fann gemenskap i annat föreningsliv, eftersom jag var för dålig i fotboll. Föreningslivet är viktigt för alla”, sade landsbygdsminister Eskil Erlandsson som deltog i Svenska fotbollsförbundets seminarium i Almedalen i somras. Fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson menade å sin sida att svensk fotboll kan och vill aktivt bidra till en positiv landsbygds-utveckling, och därmed stärkt attraktionskraft för de orter och de bygder som man verkar inom.

Det här kan man läsa om i det svenska Landsbygdsnätverkets senaste nyhetsbrev, Nytt från Landsbygdsnätverket, som denna gång bjuder på information om arbetet kring de gröna näringarna. Skogs- och lantbruken är viktiga för landsbygdsutvecklingen i landet och många projekt syftar till att stötta näringen. Man får även bl.a. en inblick i lands-bygdsprogrammets betydelse för det samiska samhället.

Nyhetsbrevet (nr 8/2013) finns som länk på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 41/2013

Det lokala utvecklingsarbetet behöver stärkas

Kylätoiminta ry-namnetSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har kommit med ett ställningstagande (20.11), där man föreslår att arbets- och näringsministeriet och Byaverksamhet i Finland rf ingår ett samarbetsavtal, med vilket man bestämmer de samhälleliga uppgifterna som SYTY med sina regionala och lokala föreningar förverkligar. Här under följer den (av Svensk Byaservice) översatta texten till svenska i sin helhet:

Ställningstagande 20.11.2013

En stabil samhällelig roll för lokala aktörer
Byaverksamhet i Finland rf föreslår att arbets- och näringsministeriet (TEM) och Byaverksamhet i Finland rf (SYTY) ingår ett samarbetsavtal, med vilket man bestämmer de samhälleliga uppgifterna som SYTY med sina regionala och lokala föreningar förverkligar. TEM framlägger för riksdagen ett årligt tillägg på 400 000 euro till SYTY:s statsbidrag för de kommande tio åren.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 41/2013

Byarnas och stadsdelarnas framtid formas nu – SYTY:s generalsekreterare Risto Matti Niemi i Landsbygd Plus

Landsbygd Plus nr 5-2013Byarna och stadsdelarna har lyckats i sin förnyelse, för verksamheten grundar sig inte längre på enbart gamla tiders talkoanda. I dag är den planmässig, uppbyggd enligt aktuella behov, och fortfarande finns där alla möjligheter att verksamheten är förenande och tillfredsställande för byns invånare. Bya- och stadsdelsverksamheten är som bäst resultatgivande medborgaraktivitet, samt att verksamheten förverkligar närdemokratin. För de lokala samhällena byggs nu en livskraftig framtid. Verksamhetens huvudmål är helt enkelt byarnas och stadsdelarnas, samt dess invånares välfärd.  Verksamheten skall vara demokratisk, partilös, frivillig och öppen för alla, annars deltar inte byarnas och stadsdelarnas invånare.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 39/2013

Stor skillnad mellan byar i Raseborg

Kommunvapen - Raseborg
Bildkälla: Wikimedia

I Pojo upplever invånarna att all service försvinner, och där det senaste beskedet är att Aktias bankkontor lämnar kyrkobyn. I Tenala blomstrar å andra sidan verksamheten. Bybornas egen aktivitet och vilja att arbeta för den egna byn, tros ha gett en fördel framom andra byar. Ordföranden för Tenala byaråd Kim Holmberg menar att det hjälper att ha en god dialog med stadens politiker och tjänstemän. Han brukar säga att byar och stadsdelar absolut inte får bli några kravmaskiner, utan det skall finnas en konstruktiv dialog. I dag har Tenala ett centrum som sjuder av liv och rörelse, men så har det inte alltid varit för när Tenala och Ekenäs fusione-rades på 1990-talet fusionerades, var det ett hårt slag för byn, berättar Holmberg, Vändpunkten kom när byborna tillsammans började arbeta för att hålla viktiga byggnader kvar i byn, t.ex. Höjdens skola.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 38/2013

Landsbygdens gemenskap ger lyckligare människor – speciellt mycket lyckliga finns nära städer

Children Holding Hands on School PlaygroundGod service och pengar är ingen garanti för lycka, för även om inkomstnivån kan vara lägre på landsbygden, så är folk som bor där en aning lyckligare än de som bor i städer. Det här framgår ur en enkätundersökning vid Åbo universitet, och som finansierats av Kommunbranschens utvecklingsstiftelse. Ser man t.ex. på hälsovårdsservicen, så hade den inte i ett enda bostadsområde någon betydande inverkan på hur lyckliga människorna kände sig. Forskaren Arttu Saarinen vid Åbo universitet menar att den som flyttar till landet blir åtminstone inte olyckligare. Landsbygden har obestridliga goda sidor som gemenskapen, vilken kan vara mycket stor i vissa landsbygdskommuner. Det finns särskilt mycket lyckliga människor på landsbygden nära städerna, varav urvalet är en orsak.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 37/2013

Demokratiutmärkelser för tydlig och begriplig kommunikation

Demokratidagen 17.10.2013Nylands räddningsöverinspektör Matti Virpiaro och Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Sauri beviljades den 17 oktober 2013 de första demokrati-utmärkelserna. Erkännandena, som utdelades i samband med demokratidagen vid Kommunhuset i Helsingfors, gavs för tydlig och begriplig kommuni-kation, samt arbete för främjandet av öppen förvalt-ning och medborgarnas påverkningsmöjligheter. Båda mottagarna är goda exempel för samtliga anställda inom den offentliga förvaltningen. Juryns motivering är:

”Räddningsöverinspektör Virpiaro kommunicerar tydligt, sakligt och begripligt. Hans information präglas av lätthet och lättläslighet. Tydlig kommunikation gentemot såväl medborgare som beslutsfattare är synnerligen viktig inom hans bransch och kräver både förmåga att fokusera på det väsentliga och att forma innehållet i och formen av meddelandena, så att de anpassas till målgruppen. Han har deltagit i skrivandet av guider för tryggt boende och befolkningsskydd, och han spelade en central roll vid bl.a. räddningsarbetet i samband med tsunamikata-strofen i december 2004.”

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 12/2013

Föreläsning om sponsringens möjligheter och risker

Kjell SkoglundVälkommen att ta del av en spännande och aktuell föreläsning, som behandlar följande frågor:

  • Hur kan föreningar ta in egenfinansiering/sponsring vid sidan om statliga bidrag?
  • Vad krävs i form av förarbete för att få sponsring?
  • På vilka sätt närmar man sig ett företag?
  • Kan det finnas en konflikt i att få både sponsorbidrag och statsbidrag?
  • Hur skall man jobba med sponsring för att det skall ge nytta åt den enskilda      medlemmen?
  • Hur ser trenderna ut?

Kjell Skoglund, marknadsföringschef på Pohjola-Norden med framgångsrik erfarenhet av sponsring av nordiskt samarbete, föreläser i Helsingfors 19.3 i SFV-salen, Nylandsgatan 17 D, i Korsholm 26.3 i Korsholms kulturhus och i Åbo 9.4 (plats meddelas inom kort). Alla föreläsningar hålls kl. 15-17.15. Arrangör är Svenska studiecentralen.

Anmälan (senast 22.3 till Korsholm och 8.4 till Åbo) görs till adressen www.studiecentralen.fi/evenemang.