Kategorier
2015 Nyhetsbrev 44/2015

Landsbygdsaktörer samlades till Tammerfors-träff

Tammerfors-träff 9.12.2015 - deltagare (1)
Deltagare på Tammerfors-träffen, närmast i bild syns Ann-Sofi Backgren och Emil Oljemark.
Foto: Kenneth Sundman

Under ”Tammerfors-träffen” 9.12 fick finlandssvenska landsbygdsaktörer ta del av en föreläsning om Demokratimodellen. Det var svenskarna Niklas Hill och Thor Rutgersson som berättade om hur man kan bygga livskraftiga och inkluderande föreningar. Föreläsarna gav verktyg för hur föreningar att bli mer inkluderande och mer attraktiva för att fler ska engagera sig i dem. De pratade även om hur man kan använda sig av folkbildning för att få igång en förändringsprocess och få saker att hända på gräsrotsnivå. Det pratades om hur vi styrs av normer, hur vi skapar nya, men även att vi kan bryta normmönstret. Efter en kort paus fick deltagarna, indelade i grupper, diskutera föreningsrelaterade frågor genom en kortlek – Förening i förändring.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 43/2015

Det lokala är det centrala – professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus

Landsbygd Plus nr 5-2015Är byaverksamheten och Leader-arbetet den lokala utvecklingens grundelement? Ja, det är de verkligen. De är platsbaserade och sektorövergripande, inte de enda aktörerna, men deras betydelse ökar vid sidan av städernas invånarverksamhet och närdemokratin. Även den lokala utvecklingens betydelse och volym inom kommunerna kommer säkert att öka, då SOTE-reformen avreglerar den lokala förvaltningen från ”de största uppgifterna”, som ännu hittills inte haft någon effekt. Jag önskar innerligt, att den allmänna förståelsen som berör elementen i den lokala utvecklingen och deras närmanden sinsemellan ökar. För att det lokala ska bli det centrala, behöver man flera justeringar i förhållningssätt och praxis: Vi aktörer tar mer ansvar för de lokala behoven. Vi ökar självfinansieringen genom att öka medlemsantalen i våra föreningar, samt genom att ta i bruk ordentliga medlemsavgifter.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 38/2015

Lönestödet viktigt för sysselsättningen på glesbefolkad landsbygd

Euro-tecknetNätverket för den glesbefolkade landsbygden framför i ett ställningstagande att lönestödets anslag ska anpassas till mängden arbetslösa och att man ser till att anslagen räcker för hela året. Skötseln av sysselsättningen ska vara en långsiktig målmedveten verksamhet. Lönestödet har särskilt en betydelse på den glesbefolkade landsbygden, där arbetslöshetssiffrorna är högre än på andra ställen i landet, långtidsarbetslöshet mer allmänt och färre arbetsplatser än annanstans. Anslagen för lönestödet har tagit slut mitt under året. Större arbetslöshet syns i den stora efterfrågan på sysselsättningsanslag.

Föreningar på den glesbefolkade landsbygden har aktivt använt lönestödet i producerandet av olika slags service. På samma gång har marginaliseringen minskat och många långtidsarbetslösa har kommit in i arbetslivet. I takt med att lönestödspengarna tar slut, är de här föreningarnas verksamhet i vågskålen. Samtidigt blir kommunernas service sämre, för i många kommuner har den service föreningarna ger en betydande del i kommuners serviceutbud. Då långtidsarbetslösheten tilltar, ökar även kommunernas böter till staten för långtidsarbetslösa, det s.k. arbetsmarknadsstödets kommundel.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 34/2015

Kommunen kunde ta initiativet och locka föreningar till servicesamarbeten

Händer med hjärtan iI Finland genomförs årligen ca 123 miljoner timmar frivilligt arbete av över 655 000 personer, vilket per frivillig person motsvarar heltidsarbete i över en månad. Föreningarna beräknas sammanlagt ha ca 15 miljoner medlemmar och uppskattas stå för ca 4 procent av BNP.

Avståndet ökar mellan beslutsfattande och system när kommunerna blir större. I den här utvecklingen har tredje sektorn en viktig roll som sammanfogande länk och kompletterande serviceproducent – ett sätt att hålla servicen nära invånarna. Det finns gott om exempel på kommunalservice som föreningar exemplariskt skött om: daghem, eftermiddagsklubbar, ungdomsgårdar och utbildning på olika plan.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Kompanjonskap genom delad lokal

Kumppanuuspäivä 14.10.2015Att bygga och upprätthålla fastigheter är dyrt för såväl offentliga sektorn som för föreningar. De tomma fastigheternas antal ökar och byggnaderna är mycket underutnyttjade. På listan finns kommunhus, föreningshus, järnvägsstationer, sjukhus, kyrkor… Med gemensam lokalitetsplanering kan olika aktörer minska behovet av investeringar, bevara servicen och till och med utveckla dem. Goda exempel hittas runt omkring i Finland. Under samma tak kan man ha kommunal service, företagsverksamhet och föreningsutrymmen. Välkommen med och ta del av exempel på delade utrymmen och diskutera ämnet på kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä 14.10. Ett ämne som tas upp då är kompanjonskap i kommunen genom delade utrymmen, Kumppanuutta kunnassa – jaetut tilat. Genom delade lokaler är kompanjonskapet som mest konkret.

Läs mer (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Tauno Linkoranta är specialsakkunnig på nätverket för medborgarverksamhet vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, där ett gemensamt utvecklingsmål är kommunens och tredje sektorns kompanjonskap.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 30/2015

Rikets trettonde byfåne är vald

Byfåne 2015 - Arja Huovinen
Rikets byfåne Arja Huovinen
Bildkälla: Landsbygd Plus 3/2015

Byaaktivisten Arja Huovinen fick i somras titeln byfåne vid utnämningsfestligheterna som hölls i Haapajärvi i byn Kuusaa som är den tidigare byfånen Heikki Kumpulas hemsopor. Huovinen är från Soinilansalmi i Leppävirta kommun i Norra Savolax. Rikets byfåne fungerar som den finländska byaverksamhetens vägvisare och som framtidens visionär. ”Jag ansluter mig till byfånarnas sällskap som nyfiken att lära mig nya saker. Denna stunds känsla är som att stå i början på en ny väg med vid min sida byfånekolleger med stor erfarenhet. Min vision om framtiden är att vår uppgift är att göra grundarbetet för att bevara byarnas och landsbygdens livskraft och säkerställa att även kommande generationer har möjlighet att bo eller få sin utkomst från landsbygden”, sade den nyutnämnda byfånen i sitt tal vid offentliggörandet.

Arja Huovinen, som bott i Soinilansalmi i över 20 år, har varit med i många verksamheter. Redan under studietiden var hon med i olika föreningsverksamheter. Sommarstuga och till slut även fast bosättning i Soinilansalmi förde henne in i byaverksamheten. Hon minns redan från brandomen att hennes far var en aktiv organisationsaktör. Hon tror att föräldrarna ger sina barn modell för samhällelig verksamhet.

Uppgifterna är i huvudsak från en artikel, skriven av Kirsi Mäkinen, i Landsbygd Plus 3/2015. Se även webbplatsen för Soinilansalmi byaförening.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 27/2015

Älvbyarna Årets by i Österbotten

Årets by i svenska Österbotten 2014 - ÄlvbyarnaÅrets by i svenska Österbotten 2015 består av sex byar i Östra Korsholm som svetsats samman genom ett utvidgat samarbete. Tack vare detta har man utvecklats till en knutpunkt, både för invånare och för föreningarna i området. Även Årets byavänligaste kommun, Byaverksamhetens vägvisare och Årets landsbygdsaktör har utsetts. Det är Aktion Österbotten rf som står för utnämningarna i samarbete med Österbottens förbund. När nere följer hela pressmeddelandet (från 22.6) från Aktion Österbotten. Själva utmärkelserna delades ut lördagen den 27 juni vid sportplanen i Skatila. Se webbplatsen alvbyarna.weebly.com, samt byar.fi.

Årets by i Österbotten

Älvbyarna i Östra Korsholm

Nomineringstexten lyder så här: Älvbyarna representerar både till sin struktur och i sin verksamhet ett nytänkande som kan fungera som modell för andra byar i hela landet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 18/2015

Skolan och lokala föreningar i samarbete

Kylät ja koulut-projektetPå alla skolnivåer övergår man till en ny läroplan hösten 2016. Som stöd för att lära nya kunskaper, ordnar Humanistiska yrkeshögskolan i Helsingfors gemensamma arbetsverkstäder för lärarna och lokala föreningar runt om i Finland. I arbetsverkstäderna blir områdets lärare och lokala föreningsaktörer bekanta med varandra och gör tillsammans upp nya samarbetsformer, som körkort för medborgarpåverkan. Målet för projektet byaverksamhetens och läroanstalternas utveckling för samarbete på landsbygdsområden (Kylät ja koulut) är att bygga ett hållbart samarbete mellan skolorna och närliggande lokala föreningar, vilket ger för barnen och unga färdkost för deltagande, aktivt medborgarskap och användande av närdemokrati, samt för de lokala föreningarna ökad livskraft genom ökat deltagande från områdets unga.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 15/2015

Kulturen är en viktig del i landsbygdsutvecklingen – utredning över kulturprojekt

Utredningen Kulttuurin kehittäminen maaseudullaEuropeiska unionens Program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 har haft en stor betydelse för den finländska kulturverksamheten. Programmet har möjliggjort över ettusen projekt, bidragit med drygt 70 miljoner euro i finansiering och skapat en oberäknelig mängd upplevelser och erfarenheter genom verksamheten. Utredningen Kulttuurin kehittäminen maaseudulla vittnar också om att föreningarna har en nyckelroll i utvecklingen av kulturverksamheten på landsbygden. Utredningen har gjorts för att man ska få en bättre helhetsbild av hurudana projekt som genomförts inom ramen för landsbygdsprogrammet och hurudan utveckling av kulturfrågor som aktörer på landsbygden anser vara viktiga och vilka frågor som fått mindre uppmärksamhet. Informationen hjälper politiker, tjänstemän, utvecklarinstanser och kulturaktörer att rikta sitt framtida stöd till utvecklingen av kulturen på landsbygden.  Utredningsarbetet har gjorts i samarbete mellan Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens nätverk för livskvalitet och undervisnings- och kulturministeriet.

Uppgifterna är från utredningen, vilken kan läsas (på finska) på webbplatsen minedu.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 06/2015

Servicen minskar i byarna men gymmen spänner musklerna

GymButiker stängs, banker flyttar och skolor dras in – servicen ute i byarna blir allt sämre, men utbudet av idrott och motion sinar inte. Många engagerar sig i idrottsföreningarna och allt fler gym på mindre orter ser ut att blomstra. Intresset att öppna gym på landsbygden har ökat, bl.a. öppnade Solf Fitness hösten 2013, i maj 2014 öppnade Hirvlax Mini gym, i december 2014 öppnade ett gym i den lilla byn Perus i Kristinestad och för ett par veckor sedan öppnade gymmet 8 Gym Kvevlax sina dörrar.

Uppgifterna är från en längre artikel, skriven av Sofia Nygård, i Vasabladet (31.1).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 03/2015

Aktuell info om föreningsbeskattning ges på föreläsning i Åbo

SFV-logoVarför väcker beskattningen av föreningar allt oftare diskussion idag? Allmännyttiga samfund åtnjuter i Finland en betydande, men inte total skattefrihet på sina inkomster, och bland organisationsaktiva, i allt från små föreningar till stora förbund, råder en tilltagande villrådighet beträffande skattefrågor. Ta del av föreläsningen på Novia i Åbo den 26 februari kl. 18-20. Som föreläsare fungerar Sebastian Gripenberg, arrangören SFV Bildnings expert på föreningsteknik.

Anmälan (senast 24.2) görs via länk på webbplatsen sfvbildning.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 41/2014

Brandt Årets landsbygdsaktör, Norrback Byaverksamhetens vägvisare, Larsmo Årets byavänligaste kommun

Årets landsbygdsaktör i svenska Österbotten 2014 - Mats Brandt
Mats Brandt
Foto: Malin Hulkki

Malax kommundirektör Mats Brandt fick han ta emot priset för Årets landsbygdsaktör i svenska Österbotten 2014 i samband med Aktion Österbottens rf:s höstmöte 20.11 i Korsholms Ämbetshus. Brandt har under en lång tid arbetat med frågor i anslutning till utveckling av landsbygden. Han har under sin verksamhet arbetat med behovskartläggningar, förebyggande av marginalisering och med breddning av den offentliga näringsstrukturen. Brandt valdes även till ny ordförande för Aktion.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 38/2014

Landsbygden äger också framtiden

843109_10152479100830004_321386251_o
Peter Backa

I uppbyggandet av en laddning av stadslandskapet tar man fasta på en gammal lokal kultur, en tradition eller t.o.m. en fördom, snyggar upp den och presenterar platsen som ett spännande ställe för den post-moderna, välbärgade människan att bo på, eller placera sitt kansli eller ateljé i. Därtill satsar man på att skapa kreativa hot-spots genom att få universitet och deras campus att ligga vägg i vägg med ateljéer och musikhus. På det här sättet vill stadsplanerarna skapa innovativa miljöer, som skapar något nytt, något som man i dag inte ännu vet vad det är. Man gör alltså en investering i det okända, man litar på att i dagens post-moderna samhälle kommer en dylik investering att löna sig, t.o.m. vara spjutsspetsen mot framtiden. På landsbygden stöder man också innovationer genom olika program, men det finns en uppenbar skillnad i strategi. Inom landsbygdsutvecklingen tänker man sig att innovationerna tas om hand, när de en gång gjorts av någon – i huvudsak är tankegången att man bara skördar det som spontant växer upp av sig själv. Bakom inställningen ligger en tanke om att framtiden nog tillhör staden, medan landsbygden äger det förgångna.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 38/2014

Hur kan man göra en insats för Skärgårdshavet? – projektverkstad för föreningar

Skärgårdshavets biosfärområdes nyhetsbrev År 2013 nummer 1Skärgårdshavets Biosfärområde ordnar projektverkstäder i november för er som önskar starta ett projekt eller göra en insats för Skärgårdshavet i samband med er övriga verksamhet. På plats finns Katja Bonnevier och Sonja Tobiasson från Biosfärområdet, Laura Johansson från Egentliga Finlands Byar rf och Emil Oljemark från Leader-föreningen I samma båt rf som berättar om finansiering, experter på miljöfrågor på land och i vatten ger bakgrund och visar på lyckade projekt. Tanken är även att visa på möjligheter att ingå i större projekthelheter med andra föreningar eller privatpersoner för att åstadkomma mera tillsammans. Verkstäderna ordnas 11.11 kl. 18 i gamla kommunalstugan i Nagu och 18.11 kl. 18 på Café Adéle i Sagalund i Kimito. Verkstäderna ordnas som en del av projektet Jag är en del av Biosfären. Biosfärområdet står för programmet och kaffe-/ teserveringen.

För anmälningsuppgifter till Naguträffen (anmälan senast 10.11) och till Kimitoträffen (anmälan senast 17.11) se webbplatsen skargardshavetsbiosfaromrade.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 37/2014

Föreningsbeskattning, skaffa superstruktur, få ut det mesta ur iPaden – kurser i Vasa och Korsholm

SFV Bildning - kurser hösten 2014Aktuella kurser som ordnas av eller i samarbete med SFV Bildning, Österbottens regionkansli är: Få ut det mesta av din iPad, Aktuellt om föreningsbeskattning och Skaffa superstruktur. Kursen om iPaden hålls 18.11 kl. 12.30-16 i Vasa (platsen inte bestämd ännu). Man går igenom allmänna inställningar, hur man installerar och raderar appar (AppStore), använder e-post, kalender, FaceTime, Skype, Facebook och andra appar enligt deltagarnas önskemål. Som kursledare fungerar Nicklas Nygård från IT 3, FSU.

En kurs i föreningsbeskattning ordnas 27.11 kl. 14-16 på Vasa Arbis. Varför väcker beskattningen av föreningar allt oftare diskussion i dag? Allmännyttiga samfund åtnjuter i Finland en betydande, men inte total skattefrihet på sina inkomster. Bland organisationsaktiva, i allt från små föreningar till stora förbund, råder en tilltagande villrådighet beträffande skattefrågor. Som föreläsare fungerar Sebastian Gripenberg, SFV Bildnings expert på föreningsteknik.