Kategorier
2019 Nyhetsbrev 04/2019

Skärgården kan gå i täten för självförsörjande energisystem och nya serviceformer

Skärgårdsdelegationen, som vill få in frågan om skärgårdens potential i nästa regeringsprogram, anser att skärgårdsområdena har möjlighet att gå i täten, oavsett om det handlar om självförsörjande energisystem, hållbar turism, moderna och mobila arbetssätt eller serviceformer som skapas på ett nytt sätt. Smidig skärgårdstrafik och smidiga skärgårdstjänster, digitalisering och skärgårdskaraktären som en positiv regionutvecklingsfaktor hör till de frågor som Skärgårdsdelegationen vill se i det nya regeringsprogrammet.

Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 21/2018

Det globaliserade lokala samhället eller det urbana globala samhället – en framtidsspaning för svensk samhällsutveckling

På uppdrag av Richertska forskningsstiftelsen har teknikkonsultföretaget Sweco tagit fram en framtidsstudie, Samhället om 30 år – det urgala och glokala, om hur Sverige kan se ut om 30 år. Sweco identifierar två scenarier för hur det svenska samhället utvecklas i framtiden; det globaliserade lokala samhället och det urbana globala samhället.

Enligt Frida Karlge, uppdragsledare på Sweco, är samhället i båda scenarierna präglat av hållbarhet, digitalisering och globalisering. Den urbanisering som idag tas för given utmanas av en möjlighet till en återetablering av landsbygden, som åter kan bli attraktiv och konkurrenskraftig på grund av digitalisering och resiliens.

I det urbana globala samhället har urbaniseringen fortsatt och vi människor bor i storstadsregionerna, där täthet skapar möjlighet att optimera och effektivisera staden och artificiell intelligens ersätter människan inom flera områden, vilket frigör tid.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Som man bäddar för man ligga – i digigropen eller i digimolnet

Regionernas livskraft är relaterat till deras förnyelseförmåga och till deras livskraftiga företag. Livskraften grundar sig på den dragningskraft som regioner och orter lockar nya invånare och företag med. Det avgörande är inställningen och hur regionerna förmår svara mot servicen, företagsverksamheten och samhällenas utveckling och förnyelse. Optisk fiber är en viktig dragningsfaktor för både nya invånare och företag.

Digitaliseringen framskrider oundvikligen. Enligt forskningsresultat från Östra Finlands universitet har fiberanslutning varit en avgörande inverkan i valet av placeringsort för vart fjärde företag och för grundandet av vart femte företag. Dessutom är optisk fibernätverk en viktig faktor i valet av fritidsbostadens ort. Forskningsresultaten visar sålunda att fiber är en central dragningsfaktor, som det skulle löna sig för kommunen att även utnyttja i marknadsföringen. Men innan dess, ska förstås den optiska fibern vara nedgrävd och tillgänglig för både företagen och invånarna.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Marianne Selkäinaho är landsbygdsöverinspektör på jord- och skogsbruksministeriet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 16/2018

Den elektroniska byaplanen ligger inte och samlar damm

En byaplan i elektronisk form ligger inte och samlar damm i någon låda, utan är lätt att uppdatera och tillgänglig för alla. Då informationen är lättillgänglig, är det lättare att införliva byaplanerna i kommunens planeringsprocess. På samma gång ger den digitala formen fördelar för byarna, emedan den digitala planen även kan användas för att presentera byn för finansiären eller för nya invånare.

Aktiva byar är viktiga kumpaner för kommunerna och landskapen, när det gäller att upprätthålla invånarnas trivsel och vara garant för servicen och en flexibel vardag. Det är inte obligatoriskt att göra upp en byaplan, men för en aktiv by är det lättare att verka, då de gemensamma målen och insatserna tillsammans har gåtts igenom.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Heli Walls är Leader-ombudsman på Finlands Byar rf.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 16/2018

Resolution från Landsbygdsriksdagen på Åland

Ann-Sofi Backgren (andra från vänster) omges av föreläsarna Annakarin Nyberg, Clara Lidström och Jerry Engström.
Foto: Alexandra de Haas

Den femtonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen hölls i Mariehamn på Åland, 5-7.10, och samlade ett sjuttiotal deltagare. Som ett resultat av föreläsningarna skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:

Landsbygdsriksdagens resolution 2018

Den finlandssvenska landsbygdsriksdagen som samlats på Åland 6-7.10.2018 konstaterar att digitaliseringen och i synnerhet de möjligheter till nytänkande som de sociala medierna skapar, ställer helt nya krav på landsbygdens olika aktörer.

Utvecklingen inom de flesta områden går idag oerhört snabbt. Det finns inga schablonlösningar för landsbygdsutveckling. Varje samhälle måste få sin egen lokala lösning på problem och en platsbaserad plan för framtiden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 11/2018

Framtidens konkurrensfördelar – ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi

I framtiden är de absoluta konkurrensfördelarna med den verksamhetsmiljö som bygger på finsk mat och förnybara naturresurser ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi. I jord- och skogsbruksministeriets nya framtidsöversikt Kilpailuvalttina puhdas ruoka ja vastuullinen bio- ja kiertotalous, Maa- ja metsätalousministeriön tulevaisuuskatsaus (Ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi som en konkurrensfördel, Framtidsöversikt för jord- och skogsbruksministeriet) presenteras mål och åtgärdsförslag för att svara på utmaningar och möjligheter inom den närmaste framtiden.

Finlands konkurrensfördelar är ren mat och rent vatten, ansvarsfull och intelligent användning av naturresurser samt ett innovativt och tryggt ekosystem för geografisk information.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 05/2018

Möjligt för mindre städer att mäta sig med metropolerna – brytpunkt för landsbygden

Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Trots att många aspekter i metropolerna är långt ifrån optimala, lockar ändå städerna unga, högutbildade. Författaren och PR- och kommunikationskonsult Per Schlingmann, som höll ett framtidsseminarium om regionutveckling 8.3 i Vasa, trodde tidigare att digitaliseringen och globaliseringen skulle leda till att städernas geografiska läge blev mindre viktigt, men där hade han 100 procent fel. Platsen är numera viktigare än tidigare och urbaniseringen drivs på av digitaliseringen. Orsaker är bl.a. att ekonomiska kretslopp är starkare i stora städer, samt de sociala möjligheter städerna erbjuder.

För att mäta sig med metropolerna, måste de mindre städerna locka innovatörer och arbetskraft genom att ha en tydlig identitet och idé över vad staden eller orten ska vara, ju mindre ort desto tydligare identitet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 04/2018

Servicen avfjärmas men organisationerna kan vända utvecklingen

I SYTY:s senaste nyhetsbrev skriver ordförande Petri Rinne bl.a. om att landskapsreformen i själva verket möjliggör så att servicen kommer närmare människorna, t.ex. så producerar byaföreningarna redan nu tjänster vad gäller infra, säkerhet, dagvård och äldreomsorg, och med SOTE-reformen kunde man utnyttja effektivare de tjänster som organisationerna producerar. Tillhanda finns ett unikt och stort nätverk, ungefär 4 200 byaföreningar och byaråd. Med hjälp av nätverket kan servicens avfjärmande vändas till ett närmande. Även digitaliseringen för servicen närmare, och på hundratals orter erbjuds redan digital vägledning.

Förutom Rinnes text kan man i föreningens nyhetsbrev (2/2018) bl.a. läsa om aktuellt från SYTY:s byautskottet, en kylatoiminta.fi-enkät, en medlemsregisterförfrågan, ansökan om Årets by, projektet Me miehet som kört igång, information för rundan för kvalitetsarbetet, samt tävlingen Finlands smartaste by. SYTY:s hemsida finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 04/2018

Webbplatsen bredbandsinfo.fi ska påskynda utbyggnaden av bredband

På webbplatsen bredbandsinfo.fi finns information om olika tekniker för snabba nätförbindelser och om den finansiering som står till buds. Webbplatsen ger vidare information om tillgången på bredband i olika delar av landet och exempel på de möjligheter digitaliseringen ger om nätförbindelserna är snabba.

Utbyggnaden av bredband finansieras dels med nationella medel som anvisats kommunikationsministeriets projekt Snabbt bredband, dels med medel ur Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, som administreras av jord- och skogsbruksministeriet. På bredbandsinfo.fi finns det samlad information om olika finansiärer.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 01/2018

Dubbelt kommunmedlemskap är multilokalitet – allt vanligare att dela sin tid mellan olika orter

Bildkälla: Wikimedia

Inom projektet Framtidens kommun har det gjorts en utredning om dubbelt kommunmedlemskap. Utredningsarbetsgruppen konstaterar att multilokalitet baserar sig på möjliggörande lagstiftning: i statsrådets och de olika förvaltningsområdenas strategi- och framtidsarbete, samt i beredningen av lagstiftningen ska man i fortsättningen bättre beakta olika sätt att främja multilokalitet.

”Många tillbringar sin tid på olika orter på grund av arbete, fritid och familjeband. I och med att arbetets karaktär ändras och digitaliseringen framskrider kommer det att bli allt vanligare att dela sin tid mellan olika orter.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 14/2017

Tävlingen Den smartaste byn uppmuntrar byarna att skåda in i framtiden

Bildkälla: https://enrd.ec.europa.eu/news-events/news/eu-action-smart-villages_en

Hur kan man förbättra servicen på landsbygden samtidigt som man ökar innovationsförmågan och samarbetet? Hur göra det på ett hållbart sätt och så att servicen är tillgänglig för alla? Hur får man människor i olika åldrar och med olika bakgrund att delta i verksamheten? I tävlingen Den smartaste byn uppmuntras byarna att skåda in i framtiden och utveckla servicen.

I tävlingen Den smartaste byn letas det nu efter byar som utvecklar servicen allra mest, t.ex. inom sektorerna hälso- och sjukvård, utbildning, energi, transporter och rörlighet, detaljförsäljning, hobbyverksamhet och kultur. Byar som vill och behöver öka sin livskraft, aktivitet och innovationsförmåga utmanas att delta.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas

Inspiration behövs alltid, oberoende om man ska jobba i trädgården, driva företag eller förändra landsbygden. Man måste känna energi och att det här är något man vill göra. Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas, vilket är ett inspirationspass för den som vill vara med och utveckla landsbygden.

Förutsättningarna för att verka på landet har förändrats under de senaste 10-20 åren, t.ex. antalet jobb som kan utföras på landsbygden, förr och nu. En stor del jobb går att flytta till landsbygden, vilket har möjliggjorts av Internet. Då jobben kan flytta ut, kan människorna flytta efter. Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för att välja var man vill bo.

En tjänst som Uber är bara början, för efter tre år har vi kanske 100 möjligheter till samåkning från vår lilla by. Allt kan bli perfekt, bara vi anstränger oss. Alla landsbygdsproblem har en kreativ lösning, menar rikssvensken Teo Härén som föreläste (26.10) på en innovationsverkstad på Yrkesakademien i Närpes.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Jan Ola Klåvus, på tidningen Syd-Österbotten (28.10).

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

Bredband och digitala tjänster i skärgården behandlas på seminarium i Helsingfors

Tillgång till bredband och de tjänster som kan erbjudas, är en nyckelfråga för skärgården och glesbygden. Under ett seminarium i Helsingfors 16.11 vill Nordiska skärgårdssamarbetet lyfta fram hur bredbandet har utvecklats. Vilka tjänster kan man erbjuda i framtiden och hur skall användare av dessa tjänster nås? Målgruppen för seminariet är sakkunniga, tjänstemän, beslutsfattare och övriga som är intresserade av bredbandets möjligheter.

Nordiska skärgårdssamarbetet syftar till att utbyta erfarenheter och driva skärgårdsfrågor av gemensamt intresse. Samarbetsparter i Finland är Egentliga Finlands förbund, Nylands förbund och Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Egentliga Finland och Nyland, Ålands landskapsregering, Ålands skärgårdskommuner, samt i Sverige länsstyrelserna i Stockholm och Uppsala, Stockholms läns landsting och Skärgårdsstiftelsen, Regionförbundet Sörmland, samt Region Östergötland.

Program och anmälningsförfarande (anmälan senast 9.11) finns på webbplatsen silmu.info.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 06/2017

Med tekniken i fickan – om digitalisering på landsbygden

Drömmer du om att arbeta hemifrån var du än bor, eller om att flytta från stadsbygd till landsbygd, men är osäker på hur det blir med arbetet? Då kan digitalisering vara lösningen. Hur det är att jobba och driva företag på distans, och vilka krav ställer ett digitaliserat arbetsliv på teknik, på kollegor och på oss själva? Möt Raquel Johansson, som distansjobbat med chefen i Italien, liksom med kollegor i Malaysia. Lyssna på nätbutiksinnehavaren Per Nordwall som säljer produkter globalt, och hör forskaren Lena Lid Falkmans bästa tips för lyckade virtuella möten i svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet.

Tjugonionde avsnittet, Med kontoret på fickan – om digitalisering på landsbygder, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 04/2017

Säg din åsikt om landsbygdspolitikens framtid

EU:s pågående finansieringsperiod upphör år 2020, men beredandet av följande period för den gemensamma jordbrukspolitiken har redan börjat. Kommissionen vill nu genom en enkät få in åsikter som hjälp i arbetet. Enkäten är öppen till 2.5.

Det har skett stora förändringar efter att man kom överens om linjedragningar för nuvarande finansieringsperiod: producentpriserna har sjunkit, handelspolitiken har förändrats och EU har förbundit sig till nya klimatmål. Med det här i bakgrunden, så grunnar man på om medlen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik ger det som krävs för ett lönsamt jordbruk, en livskraftig landsbygd och klimatförändringen. Många nya möjligheter, som bio- och kretsloppsekonomi samt digitalisering, behöver involveras mer.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi.