Kategorier
2014 Nyhetsbrev 14/2014

Horisontell byautveckling i Pensala – En intervjustudie

Horisontell byautveckling i Pensala – En intervjustudiePensala är en vidsträckt by i Österbotten som sträcker sig från Österby i Vörå till Kengo i Nykarleby. Allt som allt bor här 385 invånare, och som många andra landsbygdssamhällen, har Pensala genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren, där mycket service har försvunnit, såväl privat som offentlig. Genom idog byaaktivism har det nyligen tillkommit ett dagis i den annars nästintill tomma skolfastigheten. Idag ser Pensalaborna ljusare på framtiden, men vad vill de med byn och vad behöver de för att få vardagen att fungera?

År 2012 ansökte Pensala Lantmannagille om medel från Aktion Österbotten (Leader) och Svenska kulturfonden för ett förundersökningsprojekt, vars syfte var att ”genom djuplodande undersökning formulera invånarnas behov”, samt att skapa 2-4 utvecklingsprojekt som förbättrar helheten i byn. Projektet riktar sig till boende i Pensala, och som direkta resultat av förundersökningsprojektet, nämndes i projektansökan ökat socialt kapital i byn, samt förbättrade utkomstmöjligheter och livsvillkor, när mer konkreta fortsättningsprojekt kom igång. En projektledare anställdes år 2013 för att intervjua byborna och rapportera resultaten.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 14/2014

Förening gjorde säkerhetsplan för fyra östnyländska byar

Föreningen Fyra Byar NOAK
Bildkälla: Föreningen Fyra Byar NOAK:s hemsida

Föreningen Fyra Byar NOAK har gjort en säkerhetsplan för byarna Tavastby, Skinnarby, Andersby och Hommansby, vilket sammanlagt berör omkring 400 personer. Enligt Fyra Byar NOAK:s sekreterare Viola Malmberg är tanken att deras säkerhetsplan ska nå alla hushåll kring påskhelgen. Föreningen är den första representanten för tredje sektorn i östra Nyland som gjort en dylik plan i enlighet med statsrådets program för inre säkerhet. Avsikten med programmet är att engagera den lokala gemenskapen för att förhindra brott och störningar i vardagen. I september ordnade föreningen ett möte för byborna, i vilket omkring 40 personer deltog för att diskutera säkerhetsfrågor. Sedan skickade styrelsen ut en enkät som gav invånarna möjlighet att komma med förslag på vad som borde tas i beaktande. På önskelistan fanns bl.a. en byagårdskarl.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 13/2014

Hur ska byn överleva? – se inslag i TV-programmet Närbild

TV-programmet Närbild 24.3.2014 (1)
Bildkälla: arenan.yle.fi

Det finns över 4 000 byar och stadsdelar i Finland, varav en del av dem växer och blomstrar, medan andra håller på att somna in helt och hållet. TV-programmet Närbild frågar vad som bör göras för att byn ska överleva när arbetsplatser och service försvinner och koncentreras till tätorter. Byn Lappvik i Hangö drabbades hårt när Fn-steels fabrik i Koverhar gick i konkurs i juni 2012. I dag finns många tomma hus. Byn Pitkäpää i Lovisa förde en slumrande tillvaro till för några år sedan när aktiva bybor idogt började jobba för att skapa en stark bygemenskap, vilket resulterade i talkoanda, en ny samlingsplats och evenemang året om. I Sottungsby i Vanda har målet varit att hålla byn levande. Vanda stad ville för några år sedan börja bygga ut byn, men bybornas gemensamma beslut att bevara åkerlandskapet har gett resultat. Enligt landsbygdsprofessor Hannu Katajamäki vid Vasa universitet kostar det samhället väldigt lite att hålla byarna levande. Men det ger familjer och barn en trygg miljö att leva i.

Uppgifterna är från Österbottens Tidning (23.3). I TV-programmet ingår även inslag från Pensala i Österbotten med intervju av just Katajamäki och bl.a. specialsakkunnig Peter Backa, samt från det allfinlandssvenska innovationslägret på Pjukala folkhögskola i Pargas. Närbild sänds 24.3 kl. 20.00 på Yle Fem. Inslagen finns även att ses på webbadressen arenan.yle.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 01/2014

Närliggande hus gör inte byn

Tidningen Terve Talo 2013I byn är någon något, personen har ett namn, ett ansikte och en historia. I umgänget tar man diskret i beaktande att man har att göra med varandra i morgon också. I byn gäller ömsesidighetens etik. Då man hjälper en bybo i knipa, vet man att man själv någon gång kommer att få hjälp. Men kan vi tänka oss en by utan gemenskap, saker som görs tillsammans och byaverksamhet? Det kan vi inte, för ett sådant samfund är inte ett samfund, och inte heller en by. Hus som står nära varandra gör inte byn, utan byn utgörs av människorna och deras relationer sinsemellan.

Uppgifterna är från en längre artikel, Kylä on yhdessä tekemistä, skriven av ombudsmannen för affärsverksamheten i byarna Juha Kuisma på Byaverksamhet i Filande rf, i tidningen Terve Talo 2013. Se även i samma tidning artikeln om Finland som ett laboratorium för hållbara spridda lösningar, Suomi kestävien hajautettujen ratkaisujen laboratorioksi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 41/2013

Byarnas och stadsdelarnas framtid formas nu – SYTY:s generalsekreterare Risto Matti Niemi i Landsbygd Plus

Landsbygd Plus nr 5-2013Byarna och stadsdelarna har lyckats i sin förnyelse, för verksamheten grundar sig inte längre på enbart gamla tiders talkoanda. I dag är den planmässig, uppbyggd enligt aktuella behov, och fortfarande finns där alla möjligheter att verksamheten är förenande och tillfredsställande för byns invånare. Bya- och stadsdelsverksamheten är som bäst resultatgivande medborgaraktivitet, samt att verksamheten förverkligar närdemokratin. För de lokala samhällena byggs nu en livskraftig framtid. Verksamhetens huvudmål är helt enkelt byarnas och stadsdelarnas, samt dess invånares välfärd.  Verksamheten skall vara demokratisk, partilös, frivillig och öppen för alla, annars deltar inte byarnas och stadsdelarnas invånare.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 41/2013

Svenska ”superbyar” utanför pendlingsbältet

Tidningen Land - logoVissa byar växer trots att de ligger utanför pendlingsbältet, som tre ”superbyar” i Sörmland, Västmanland respektive Lappland. Den sörmländska byn Dunker ligger utanför pendlingsbältet till Stockholm, men ändå lockar den stadigt nya inflyttare, av vilka en hel del barnfamiljer. Dunker ligger utanför 45-minutersbältet – en bilpendlingsradie på högst 45 minuter från större städer som är den landsbygd som växer mest, men vissa dunkerbor pendlar ändå de nära 120 kilometrarna till Stockholm, som kan ta upp till tre timmar sammanlagt per dag beroende på trafikläget. Dunkerbornas gemenskap växte sig väldigt stark i början av 1990-talet, då skolan hotades flera gånger av nedläggning på grund av minskande elevantal. Till slut fick byborna nog och beslöt sig för att gå samman och starta en friskola, och efter många turer fick de tillstånd.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 40/2013

”Vi måste se samhället på ett nytt sätt” – forskare Ritva Pihlaja om storkommuner och närdemokrati

Ordet närdemokratiSpecialsakkunnig forskaren på Landsbygds-politiska samarbetsgruppen (YTR) Ritva Pihlaja vill skapa blomstrande civilsam-hällen i framtiden. Men till det behövs nya tankesätt och en stor dos talkokraft. Pihlaja, som senaste vecka(5.11) besökte Kristinestad och talade på stadens medborgarforum, talar om att närdemokratin måste stärkas i framtidens kommuner. Med närdemokrati menar man att invånarna skall vara delaktiga i beslutsfattandet och kunna påverka frågor som berör dem själva. Risken är stor att det i framtidens storkommuner bara tas stora riktgivande beslut på fullmäktigenivå.

Pihlaja påpekar att även om man bor ute på landet, så skall man känna att man även i framtiden har lika stor påverkningsmöjlighet som om man bor i centrum. Därför vill hon nu att beslutsfattare och invånare sätter sig ner vid samma bord och tillsammans lägger upp en strategi för framtiden, för det är bråttom. Frågan är akut och måste vara klar innan man går samman med någon annan. Enligt Pihlaja finns det två olika tankesätt för demokratin – det gamla och nya paradigmet. I det gamla tankesättet ser man invånarna som skattebetalare eller kunder som behöver service i samhället, och här saknas närdemokratin. Enligt det nya tankesättet är invånarna aktiva aktörer i samhället och där flödar delaktighet på alla nivåer i samhället.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 39/2013

Stor skillnad mellan byar i Raseborg

Kommunvapen - Raseborg
Bildkälla: Wikimedia

I Pojo upplever invånarna att all service försvinner, och där det senaste beskedet är att Aktias bankkontor lämnar kyrkobyn. I Tenala blomstrar å andra sidan verksamheten. Bybornas egen aktivitet och vilja att arbeta för den egna byn, tros ha gett en fördel framom andra byar. Ordföranden för Tenala byaråd Kim Holmberg menar att det hjälper att ha en god dialog med stadens politiker och tjänstemän. Han brukar säga att byar och stadsdelar absolut inte får bli några kravmaskiner, utan det skall finnas en konstruktiv dialog. I dag har Tenala ett centrum som sjuder av liv och rörelse, men så har det inte alltid varit för när Tenala och Ekenäs fusione-rades på 1990-talet fusionerades, var det ett hårt slag för byn, berättar Holmberg, Vändpunkten kom när byborna tillsammans började arbeta för att hålla viktiga byggnader kvar i byn, t.ex. Höjdens skola.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 35/2013

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner

Kylätoiminta ry-namnetSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har kommit med ett ställningstagande (25.9), där man vädjar för att landsbygdssäkring gör vid kommunfusioner. Landsbygdssäkringen behövs för att få regionalt, jämbördigt förverkligande och bevarande av landsbygdens service. Här under följer den (av Svensk Byaservice) översatta texten till svenska i sin helhet:

Byaverksamhet i Finland rf:s ställningstagande 25.9.2013

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner
Hur påverkar kommunreformen landsbygdens utveckling? Genom kommun- och servicestrukturreformen försöker man få till stånd en bättre tillgänglighet av service. Reformen för med sig synnerligen stora strukturella och principiella förändringar, t.ex. tillgången till närservice. Den här förändringen upplever man, förståeligt nog, som delvis ett hot bland Finlands byar. Erfarenheten har visat, att kommunsammanslagningar centraliserar servicen och att medborgarna måste företa längre resor för att sköta sina ärenden. Under sådana här omständigheter bör invånarna höras och behandlas lika.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 28/2013

Projektet CULTrips skapar liv och rörelse i byarna

Projektet CULTrips - logoIdén bakom det internationella projektet CULTrips är att man bekantar sig med olika kulturer under vägledning av lokalbefolkning och bybor. Projekt-parterna består av sju Leader-områden från fem olika länder: Från Finland föreningen för landsbygdsutveckling i Mellersta Karelen, Keski-Karjalan Jetina ry och Leader-föreningen i Joensuuregionen, Raplamaapartnerluskogu från Estland, Urfahr-West och Oststeirisches Kernland från Österrike, Valle Umbra e Sibillini från Italien, samt huvudkoordinatorn för det inter-nationella projektet Redange-Wiltzfrom från Luxemburg.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 24/2013

Utmärkelser i svenska Österbotten – Bergö Årets by, Ann-Sofi Backgren Byaverksamhetens vägvisare, Kaarlo Lepistö Årets landsbygdsaktör

Bergö - Årets by i svenska Österbotten 2013Det aktiva föreningslivet och en bra sammanhållning gör Bergö till Årets by i svenska Österbotten 2013, en utmärkelse som delas ut av Aktion Österbotten rf och Österbottens förbund. I motiveringen ingår bl.a. följande:

”Ett aktivt föreningsliv engagerar byborna i projekt som främjar trivseln och sammanhållningen. Byborna har lärt sig att ta hand om sin by och sina invånare.”

Byborna har bl.a. anlagt en vandringsled, byggt minigolfbana och ett skärgårdsgym, samt för även en aktiv dialog med kommunen. För att trygga äldrevården, har man även samlat in pengar för byggande av ett permanent äldreboende.