Kategorier
2013 Nyhetsbrev 36/2013

Trådlöst bredband enda vettiga sättet för glesbygden?

DatorkablarTrådlöst bredband är det enda vettiga sättet att få bredband också till glesbygden, menar de regionala telefonbolagens intresseorganisation Finnet. I första hand byggs snabbt bredband med optisk kabel, men det blir mycket dyrt att dra kabel till alla hus i glesbygden. Enligt Finnets VD Jarmo Matilainen kunde man med radiofrekvenser få trådlöst bredband ”de sista kilometrarna” mellan den optiska kabeln och hemmet, vilket skulle spara staten och kommunerna upp till 600 miljoner euro. Målet i den nationella bredbandsstrategin är att alla i Finland skall ha en fast förbindelse på 100 Mbit/s år 2015 två kilometer från huset, något som knappast kommer att ske med nuvarande utbyggnad. Finnet, liksom andra operatörer erbjuder sina kunder optisk kabel fram till huset. Men kostnaden för en fast förbindelse är mellan 5 000-10 000 euro, vilket få är beredda att satsa så mycket på.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 36/2013

HNSL höll möte hos HSSL

Hela Norden ska levas logoRiksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) hade besök av landsbygdsutvecklare från både Finland, Norge, Danmark och Färöarna, då Hela Norden ska leva (HNSL) höll sitt möte på HSSL:s kansli med Inez Abrahamzon vid HNSL:s ordförandeklubba. Vad pratade man om då? ”Vi pratade om lokal planering, skolor och fiber, och det finns ingenting som säger att ett bredband inte kan gå över en nationsgräns”, berättade Abrahamzon. Hur man skall få till ett praktiskt samarbete inom Norden till nytta för alla, stod även på dagordningen. Med alla menar Abrahamzon verkligen alla – för det lokala planet att nå politiken och för kloka politikerbeslut att nå det lokala planet.

”För all utveckling är lokal, även den globala”.

Uppgifterna är från HSSL:s hemsida.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 34/2013

Staten borde bygga ut bredbandsnätet på glesbygden i stället för företagen

DatakablarStatens vision är att alla finländare borde ha bra bredband år 2015, och därför har staten understött operatörer som bygger ut bredband i glesbygden, men i praktiken har intresset bland operatörerna ändå varit svalt. Nu försöker man försnabba arbetet genom att ändra systemet för återbetalning av understöd. Då operatörer som fått stöd på över 1 miljon euro och varit tvungna att betala tillbaka stödet om projektet gett plus i kassan, planerar staten nu i stället att höja återbetalningskravet för projekt som fått över 10 miljoner euro i stöd, för att locka speciellt de stora operatörerna att intressera sig för att bygga ut bredband i glesbygden. Johan Skibdahl, som ansvarar för drift och utveckling på Skärgårdsnäten, är ändå skeptisk till om lagförändringen kommer att öka intresset. Verksamheten är nämligen sällan så lönsam att det överhuvudtaget är aktuellt att betala tillbaka några stöd.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 28/2013

10-års jubileum för optiska fibernätet i Hindersby

Bredband i Hindersby 10 årDen 9 september 2003 kl. 20.50 togs den första kontakten genom det optiska fibernätet i Hindersby. För att fira 10-års jubiléet tänker man bjuda på ”kaffi å kaku”. Något större program hinner man inte organisera p.g.a. tröskandet, men en liten utställning skall ”datadoktorn” Nisse Husberg försöka få ihop och kanske någon demonstration. Preliminära datum är 8 och 9 september. Man måste inte vara abonnent för att delta. Just nu är trafiken till Maxivision absolut störst – 33 procent av all trafik och det är ju Sveriges TV det. Det började som ”världens” minsta nät med 6 anslutningar, men nu har man över 80 och kör med Gigabit (ifall någon behöver det).

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 24/2013

Landsbygdsriksdagar i senaste nyhetsbrevet från HSSL

HSSLs nyhetsbrev 3-2013Inför sommaren ger Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) ut ett förkorta elektroniskt nyhetsbrev, i vilket man kan läsa om den europeiska Landsbygdsriksdagen i höst, och den svenska Landsbygdsriksdagen i Gävleborgs län nästa år. Vidare så har Byanätsgruppen inom Bredbandsforum lämnat sin slutrapport till Bredbandsforum och IT-ministern Anna-Karin Hatt.

Nyhetsbrevet (3/2013) kan läsas på HSSL:s hemsida via länk. Se även föregående nyhetsbrev (2/2013) med temat bredband. I detta nyhetsbrev presenteras även HSSL:s två nya ordföranden, Åse Blombäck och Staffan Nilson.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 22/2013

Telia miljardsatsar i Sverige för bättre mobil kommunikation i glesbygd och i tätort – ”datadoktorn” Husberg kommenterar

Teens Taking Self Portrait with Camera PhoneTelia miljardsatsar för att förbättra svenskarnas mobila kommunikation både i glesbygd och i tätort, en satsning som innebär ökad geografisk täckning, högre datahastigheter och förbättrad talkvalitet i mobilnäten. Nätet för höghastighetssurf (4G) kommer att få samma unika täckning som Telias mobilnät idag har för taltrafik (GSM), och för att förbättra även för de kunder som har mobiltelefoner, plattor och bärbara PC:ar utan 4G-stöd, kommer även 3G-nätet att byggas ut och få samma unika täckning som GSM. Satsningen sker i hela Sverige och inbegriper kunder i såväl glesbygd, mindre städer, som storstäder, och den är avsedd att möta kundernas i det närmaste explosionsartade ökning av mobilsurfande.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 17/2013

”… då en båt kommer inom synfältet …” – nordiskt skärgårdsseminarium med framtidsperspektiv hålls på Hanaholmen

Ships at night, IrelandVad betyder begreppet levande skärgård i dag? Vem är skärgårdsbo – de som bor året runt eller också de som tillbringar allt längre tid i fritidshusen? Vilka yrken och vilken företagsamhet kommer att behövas i skärgårdsområdena inom några år? Hur kan de digitala möjligheterna och den ökade rörligheten utnyttjas bättre? Vad betyder närliggande tätorter för glesbygden? Hur kan de urbana miljöerna dra nytta av den fantastiska skärgården i närheten – på ett sätt som också gagnar skärgårdsborna? Hur har själva boendet förändrats i informationssamhället? Alla som har intresse och/eller möjlighet att påverka framtiden i skärgården är välkomna att delta i det nordiska skärgårdsseminariet som hålls 13-14.5 på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. Seminariet, ”… då en båt kommer inom synfältet …”, diskuterar framtidens möjligheter att leva och bo i skärgården. Arrangörer är Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland och Nordiska skärgårdssamarbetet.

Program och länk till anmälan (senast 6.5) finns på webbplatsen cll.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 16/2013

Kampen mellan stad och land en ständigt pågående trend med oviss utgång

Varje dag går det två bussar med nyinflyttade till Stockholm, samtidigt som en GPS-utrustad flakmoppe med några entusiaster kör åt andra hållet. Kampen mellan stad och land är en fortgående och högaktuell trend, vars utgång fortfarande är oviss. Statistiken visar att storstäderna och främst Stockholm växer så det knakar, men samtidigt finns det en mottrend – allt fler storstadsbor väljer att etablera sig på landet. Vad är det för faktorer som avgör och hur ser konkurrensen mellan stad och land ut inom ett antal avgörande områden? Några exempel ges här:

  1. Teknikområdet. Städerna blir allt smartare och mer uppkopplade, men det gällerit office även landsbygden. ”Smart Cities” var från början en benämning på stora och ambitiösa projekt som gick ut på att bygga nya, gröna städer fyllda med digital teknik på helt nya platser. Framgången har varit sisådär, medan smarta städer som bygger på nerifrån-och-upp perspektiv är mer intressanta. Men den smarta landsbygden finns också. Svenska skördetröskor har använt GPS-mottagare i decennier och dagens lantbruk blir allt mer digitalt – Agricam, som förenar avancerad bildbehandling och värmekamerateknik i ett kostnadseffektivt övervakningssystem för ladugårdar, kan stå som förebild för detta lantbruk. Klyftan mellan stad och land, när det gäller tillgång till snabbt bredband, borde vara tillfällig och minska i takt med att uppkopplingarna blir allt mer mobila. Till sist är det människorna som avgör och där har landsbygden ett övertag när det gäller kreativitet och innovationsförmåga. Är man inte påhittig      blir man sällan långvarig på landet.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 11/2013

Engagemang och entreprenörsanda håller byn Tolg levande

Impuls 2-2013Ungefär trettio kilometer norr om Växjö ligger Tolg, en socken som breder ut sig över storslagna granskogar, sjöar och betesmarker, men befolkas bara av 550 personer. Det lär en gång ha bott 2 000 människor där. Men även om befolkningsantalet har sjunkit sedan dess, är det inte alls en utflyttningsbygd, utan hit vill unga drivna människor med drömmar om ett annat sätt att leva flytta. En av dem är Maja Söderberg som utvecklat mobilsamåkning.se (Landsbygdsnätverkets pris för Årets Landsbygdsinnovation 2011). På hemsidan fyller man i varifrån och vart man vill åka. Systemet hjälper sedan till att matcha önskemålen med dem som har lagt in var de skall köra. Hemsidan öppnade för ett och ett halvt år sedan, och i dag har tolgborna samåkt över 42 000 kilometer, vilket är mer än ett varv runt jordklotet. Konceptet sprider sig nu till andra orter i Sverige.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 10/2013

Byanäten växer som svampar ur jorden i Sverige

Optical FibersUtbyggnaden av snabbt bredband i nergrävt fibernät har blivit en folkrörelse i Sverige, vilket inte är så konstigt, för snabba och säkra kommunikationer är en förutsättning för att landsbygden skall utvecklas, därom är alla överens. Den svenska regeringen har som målsättning att 90 procent av alla fastboende hushåll skall ha snabbt bredband (100 Mbit/s senast år 2020). För att det ska bli möjligt på landsbygden krävs således ofta lokala initiativ och investeringar. I Sverige finns i dag åtminstone 800 lokala bredbandsnät, s.k. byanät, vilka är i drift eller under byggnation och som förverkligats med hjälp av lokalt engagemang.

Uppgifterna är från tidningen Lands hemsida.

Enligt ”datadoktorn” Nisse Husberg så finns det ingen instans som håller reda på situationen här i Finland. Men han har en känsla av att utvecklingen avstannat här. Det finns en del nät som planeras och byggs (som i Bromarf), men han har inte hört om många nya. De som kommer har varit under planering i många år. Tyvärr har ”stödet” lett till direkt bromsning av utvecklingen p.g.a. byråkrati och allmän hjälplöshet. På sina håll så strider man bara och på annat håll så väntar man att ”nån” skall bygga nät. Situationen är riktigt sorglig i Finland jämfört med Sverige.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

Forskning om att göra mobilt bredband snabbare – ”datadoktorn” Nisse Husberg kommenterar

MobilDe hastigheter som utlovas i reklamkampanjerna för mobila bredband, är fiktion och fantasi. För att erhålla topphastigheten – låt oss anta 10 Mbit/s – skulle man behöva vara ensam användare på mobilmasten, och samma sak gäller för en åtkomstpunkt i det trådlösa nätverket hemma, på flygplatsen eller på jobbet. Det här säger Alexandre Proutiere, universitetslektor och forskare vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), som bl.a. forskar om hur hastigheten i Wifi-nätverket skall kunna skruvas upp till utlovad dito. Men Proutiere jobbar även med att se till att de mobila bredbanden lever upp till bredbandsleverantörernas löften. Lösningen kallas DSA, en förkortning för Dynamic Spectrum Access, som är en rykande het trend inom alla typer av trådlöskommunikation just nu. Enligt Proutiere gör DSA-tekniken det möjligt för enheter som mobiltelefoner, surfplattor och framtidens trådlösa kameror att bli ”frequency agile”, d.v.s. lättrörliga när det gäller val av frekvensområde att sända och ta emot data inom, något som t.ex. öppnar upp möjligheter för mobiltelefoner att automatiskt röra sig inom olika frekvensområden, och kan liknas vid en bil i rusningstrafik som kan välja den fil där trafiken flyter snabbast.