Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Video om samhälleligt företagande på Bergö

Bergö serviceboende – Fyrgården
Skärmklipp ur Bodens video

Genom en form av samhälleligt företagande kunde Bergö Öråd förverkliga drömmen om ett serviceboende på Bergö. I denna video får vi en överblick av den process som man gick genom från några av de inblandade nyckelpersonerna. Initiativet till videon kommer från Identitetsbaserade nätverket IDNET – Svenskfinland som brobyggare och pilotområde.

Videon kan ses via länk på webbplatsen boden.fi. Se även videon över Håkan Björks presentation om samhälleligt företagande 2.9 under Landsbygdsparlamentet i Leppävirta 1-3.92017.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 10/2017

Landsbygdsöversikten 2017 – från hundraåriga Finlands landsbygd till politik

Landsbygdsöversikten 2017 fortsätter den serie landsbygdsöversikter som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen publicerat åren 2011 och 2014. Syftet med den är att beskriva läget på landsbygden, förutspå landsbygdens framtida utveckling och beskriva landsbygdspolitiken som helhet. Översikten bygger på statistiska uppgifter och forskningslitteratur. Sakområden som behandlas i översikten är:

  • Det hundraåriga Finlands landsbygd
  • Boende och befolkning
  • Tjänster och en fungerande vardag
  • Frivilligverksamhet och delaktighet
  • Arbete, kompetens och näringar
  • Landsbygdspolitik

Översikten är avsedd att användas av alla som är intresserade av landsbygden och landsbygdens utveckling som bas för beslutsfattande och utvecklingsarbete. Landsbygdsöversikten 2017, som har tagits fram av Landsbygdspolitiska rådet, offentliggjordes 2.9 under Landsbygdsparlamentet i Leppävirta.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 06/2017

Nätverket för den glest bebodda landsbygden vill ha en parlamentarisk tillsatt arbetsgrupp för glesbygden

Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) nätverk för den glest bebodda landsbygden framlägger för statsrådet att det tillsätts en parlamentarisk arbetsgrupp för att förbättra möjligheterna på de glest bebodda områdena. I Sverige tillsatte den svenska regeringen en landsbygdskommitté, Parlamentariska landsbygdskommittén, i augusti 2015. Kommittén överlämnade slutbetänkandet För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i januari 2017. I slutbetänkandet framläggs 75 åtgärder.

Enligt Tytti Määttä, sakkunniggruppens ordförande för den glest bebodda landsbygdens nätverk, är Sveriges exempel modiga och visar att man i Sverige har förstått att dra nytta av hela landets konkurrensförmåga.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 05/2017

Hur kan glesbygden beaktas bättre? – publikation lyfter fram frågan

Beslutsfattare behöver mer exakt och uppdaterad information om förhållandena på glesbygden. Frågan om hur dessa områden kan beaktas bättre, lyfts fram i den utvecklingsstrategi för glesbygden 2017-2020 som Landsbygdspolitiska rådet godkänt. Enligt Tytti Määttä, ordförande för det landsbygdspolitiska glesbygdsnätverket och kommundirektör i Vaala, sammanställs i utvecklingsstrategin de mest centrala åtgärder som bör vidtas för att glesbygdens potential ska utnyttjas fullt ut.

Määttä menar att Finland inte har råd att bli på efterkälken i förhållande till de andra nordiska länderna när det gäller utvecklingen av glesbefolkade områden. I Norge finns redan en modell och Sverige planerar en likadan, men även Finland måste ha en riksomfattande strategisk intention för att glesbygden ska utvecklas. Vårt nätverk förespråkar varmt att det inrättas en parlamentarisk arbetsgrupp som ska utforma politiska åtgärder för bättre konkurrenskraft i området.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 02/2017

Allt viktigare roll för nordiska glesbebyggda områden

rapporten-oecdn-aluekatsaukset-pohjoiset-harvaan-asutut-alueetDe viktigaste resultaten från rapporten Territorial Reviews: Northern Sparsley Populated Regions har publicerats, OECD:n aluekatsaukset: Pohjoiset harvaan asutut alueet. I översikten konstateras att de nordliga områdenas geopolitiska och ekonomiska betydelse ökar i Finland, Sverige och Norge, både nationellt och inom EU i nära framtid. De nordiska glesbefolkade områdena är en del av Europas genomfartsrutter till Norra ishavet och östra Ryssland. I översikten sägs att dessa områdens hållbara utveckling har en ”avgörande roll i kontrollen av strategiska risker och möjligheter”.

Bakgrunden är klimatförändringen, områdenas kolväte- och mineralkällor, samt förändringar i förhållandet till Ryssland, vilka förändrar områdenas politiska och ekonomiska utsikter. I utredningen konstateras att ”utnyttjandet av områdenas tillväxtmöjligheter har att göra med erkännandet av de absoluta fördelarna”. De här varierar områdesvis och hit hör bl.a. mineraler och energi, fiskerinäring och vattenbruk, skogsbruk, förnyelsebar energi och service som hör till turismen.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Hela rapporten kommer denna månad.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Postservicen på landsbygden behöver säkerställas

BrevDet andra skedet i förändringen av postlagen är betydande för närservicen på landsbygden och postens tillgänglighet. Sett ur byarnas och i synnerhet den glest bebodda landsbygden, är det väsentligt att de förändringar som är under planering, inte oskäligt försvagar postservicen på landsbygden och sålunda försvårar landsbygdsboendet och landsbygdens företagsverksamhet. Redan under tidigare år har Posti Oy dragit in alla sina postkontor på landsbygden. Postkontoren har sedan ersatts med postombud, vilka kan vara närbutiker, kiosker, banker, kommunernas ämbetsverk eller skötas tillsammans med någon annan verksamhet. Posten betalar postombuden en ersättning som många aktörer håller som otillräcklig för det arbete som görs och för det utrymme som ska reserveras.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 08/2016

Olägenheter för utvecklingen framåt – landsbygdsöverinspektör Antonia Husberg i Landsbygdspolitikens blogg

Landsbygdspolitik.fi - logoMänniskor som förmår agera utanför sin bekvämlighetszon, för utvecklingen framåt, konstaterade en tidigare beslutsfattare i samband med en paneldiskussion under den svenska Landsbygdsriksdagen, som hölls 27-29.5 på Gotland. På agendan var ”min värdegrund och andras fördomar”. Tänk på medierapportering, den nationella politiska agendan och marknadsföring! Vad avgör om vi har eller inte har möjligheter att bo, verka och leva även på landsbygden? Vad är vår egen roll?

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Antonia Husberg är landsbygdsöverinspektör vid jord- och skogsbruksministeriet och ansvarar bl.a. för landsbygdspolitikens information och projektledning.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 08/2016

Vem försörjer vem? – nytt nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Nättidningen Korvesta ja Valtateiltä 1-2016Försörjer Södra Finland den glest befolkade landsbygden? Är det ekologiskt att bo på landsbygden? Under senare tid har det förts en samhällsdiskussion om vem som försörjer vem i medierna och på sociala medier. Nättidningen Korvesta ja Valtateiltä ville ta i tu med det här aktuella ämnet. I tidningen finns bl.a. information om statsandelarnas fördelning, samt företags- och jordbruksstöd. Man får även veta varför decentralisering är viktigt och varför det nu, genom snabbt datanät, även är möjligt. Vidare finns även exempel på hur en etablering på den glest befolkade landsbygden kan främja företagets konkurrensförmåga. Tidningen vill inte underblåsa konfrontation, utan förmedla hur de, som bor på den glest befolkade landsbygden, kan vara med och påverka sin sak.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (juni 2016, 1/2016) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 06/2016

Integration i senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket

Svenska Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev nr 13-2016I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket, med temat Integration, fördjupar man sig i integrationsfrågorna och hur man på bästa sätt kan hjälpa de människor som just nu flyr krig och förföljelse i olika delar av världen. ”Förhoppningsvis kan vi också bidra till att ge en annorlunda och lite bättre syn på invandrare. Vi har idéer, vi vill arbeta och vi vill ge något tillbaka till samhället”, säger Reem Osman, själv asylsökande och som nu leder ett matlagningsprojekt. I nyhetsbrevet kan man bl.a. läsa om att varje åretruntboende är en vinst för samhället, om migitaliseringen är landsbygdens räddning, nya konsumenter ny mat, bättre integration genom landsbygdsprogrammet, samt Leader-områden som är i startgroparna för integration.

Nyhetsbrevet (nr 13/2016) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 04/2016

Inflyttningscoach för skärgården?

Bilfärja mellan Pargas och Nagu
Bilfärja mellan Pargas oh Nagu
Bildkälla: Wikimedia Commons

Pargas stad jobbar hårt med att locka fler invånare, och på sociala medier och webben snurrar nu kampanjen Kan det bli en Pargasbo av dig? – där de som vill testa sina kunskaper om Pargas får chansen att vinna en segeltur. Inflyttning är en av stadens spetshandlingar i år och målet är att i slutet av året ha 50 fler invånare än man hade i början av året, berättar Anne-Maarit Itänen som är stadens informationschef. I slutet av år 2015 bodde 15 483 personer i Pargas. Motsvarande frågor är aktuella på Kimitoön där man nyligen ordnade en invånarträff och bollade idéer för hur man ska få fler invånare.

Pargas vill ha fler barnfamiljer, men ska man lyckas borde man anställa en inflyttningscoach för skärgården, säger företagaren Anders Fagerlund i Nagu.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Hur ska vi hålla hela Finland bebott i framtiden?

KlockaAllt mer blir centraliserat i samhället och servicen flyttar till städerna. Hur ska vi göra för att hålla hela Finland bebott i framtiden, och är det alls en vettig målsättning? Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (1.3) på Radio Vega. De som debatterade var Anette Karlsson, första viceordförande för Finlands svenska socialdemokrater, Karl-Mikael Grimm från Centern i Helsingfors och professor emeritus i landsbygdsforskning Erland Eklund. Anders Karlsson ledde debatten.

Programmet kan höras på arenan.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 02/2016

SYTY:s kommentar till utkastet för barn- och familjetjänsternas reformprogram

SYTY-logoSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf, som är nationell centralorganisation för landets 3 125 registrerade byaföreningar och 54 Leader-grupper, fäster uppmärksamhet på följande saker i utkastet till reformprogram för barn- och familjetjänsterna:

  1. Vid utvärdering av programmets åtgärder förutsätts även landsbygdssäkring (skolornas läge och utbildningens ordnande på landsbygdsområden och i byar)
  2. Det behövs även ett utvärderingsförfarande för en barnomsorgssäkring (barnens ställning och gagn tas inte tillräckligt i beaktande vid längre skolresor, av vilket följer tröttare skolelever i lågstadiet)
  3. Indragning av småskolor genom beräkningsbesparingar på ekonomiskt lösa grunder (det som sparas på små skolor förloras ofta med ökade resekostnader och utvidgning av centrumskolor och andra investeringsbehov)
Kategorier
2015 Nyhetsbrev 39/2015

Regionpolitiken används som tillhygge

Geography is life!Modern regionpolitik innebär ett skapande av förutsättningar för varje skilt område, där geografin beaktas i beslutsfattandet. Regionpolitiken ger skjuts åt rättvisan: varje område har rätt att utvecklas utifrån sina egna utgångspunkter. Invånarna i alla lokalsamhällen är lika viktiga. Den här principen maximerar välfärden och tillväxten i ekonomin. I den stora offentligheten används regionpolitiken ändå tendentiöst. Det ges betänkliga fantasier. Landskapens intressebevakning, försvarandet av de små bildningsuniversitetens tillvaro, motsättandet av nedskärningar i landsbygdsservicen eller strävan att förbättra de lokala vägarnas skick stämplas för landets bästa som skadlig regionpolitik. Finland är fortfarande de små lokalsamhällenas och de spridda bosättningsstrukturernas land. Geografin bör respekteras och att försvara beslutsfattandet vad gäller rättvist bemötande av olika områden bör stödas och värdesättas.

Uppgifterna är från (5.11) professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäkis blogg.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 28/2015

Bredband stärker landsbygden visar ny studie

Undersökningen Effektstudie fibernät – utbyggnad av fibernätUnder de senaste åren har den svenska kommunen Linköping i Östergötland genomfört ett ambitiöst arbete för att fibrera landsbygden och därmed öka möjligheterna för människor att bo och verka i hela kommunen. I en ny studie, Effektstudie fibernät – utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd, undersöktes effekterna av de satsningar som vidtagits. Studien genomfördes av en oberoende forskargrupp vid Linköpings universitet. Resultaten har nu sammanställts och är till stora delar positiva, för bredband i form av fiber har lett till en bättre vardag och en förbättrad framtidstro. Människor upplever t.ex. att de fått ökade möjligheter att arbeta hemifrån, samtidigt som det även har blivit lättare att driva företag. Den genomgående frågan i studien är om det varit värt insatserna, och slutsatsen är i detta avseende mycket tydlig:

”Det korta sammanfattande svaret … är att det finns stöd i undersökningens resultat för att hävda att landsbygdens utvecklingsmöjligheter förstärkts genom fiberutbyggnaden.”

Uppgifterna är från Byanätsforums senaste nyhetsbrev (nr 4, augusti 2015).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 26/2015

Sommarstugornas landsbygd – möjligheter och utmaningar

conceptSamtidigt som avfolkningen minskar landsbygdens stadigvarande bosättning, så fortsätter antalet fritidshus att öka. I var femte kommun är fritidshusen redan mera än de stadigvarande bostäderna. Halvmiljonerstrecket för sommarstugor överskreds officiellt senaste år. Som Manu Rantanen skrev (på finska) i Landsbygdspolitikens blogg (12.6), så borde fritidsinvånarna ses mer än i dag som en möjlighet för landsbygden.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenterna är forskaren Mia Vepsäläinen som arbetar på Östra Finlands universitet, Nyslotts campus, samt Anna Strandell och Kati Pitkänen som är forskare på Finlands miljöcentral.