Svårt läge för landsbygden men inte hopplöst – professor Kjell Andersson

Centraliseringen och urbaniseringen har förstärkts, och här kan man komma med flera förklaringar. I en artikel i Vasabladet (30.10) räknar professorn i landsbygdsforskning vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa Kjell Andersson upp några. För det första har vi sedan länge haft en stark centraliseringstrend och -tro i Finland, vilket tagit sig uttryck i en medveten satsning på stadsregioner inom utvecklingspolitiken. Den har legat bakom försök till kommunsammanslagningar och den genomsyrar det mesta av omstruktureringen av serviceproduktion med indragning av små skolor, postanstalter, sjukhusavdelningar, polis och rättsinstanser m.m.

Triple Helix-modellen (som Peter Backa nämnde i en artikel i Vasabladet 22.10) utgör också ett exempel på de mekanismer som gynnar städer och centralisering, medan landsbygden inte kan dra speciell nytta av den. Triple Helix innebär nämligen ett samarbete mellan företag, universitet och myndigheter i syfte att strategiskt förbättra i synnerhet industriell verksamhet.

Närproducerad energi kan även gynna landsbygden

Med närproducerad energi avses i allmänhet förnybar energi, vilken produceras i närheten av förbrukaren eller energisparprojekt. Energiforskaren Mari Martiskainens doktorsavhandling vid Sussex universitet åren 2010-2014 jämförde den närproducerade energin i Finland och i Storbritannien. Hon studerade närmare fyra projekt för närproducerad energi, samt experternas åsikter om de politiska åtgärderna för att i högre grad stöda den närproducerade energin. Ett av forskningsobjekten i doktorsavhandlingen var Lyndhurst Community Centre inom nationalparken The New Forest i södra England. Lyndhurst Community Centre är ett allaktivitetshus som grundades 1962 i byn Lyndhurst och som genomgick en totalrenovering åren 2009-2010. I samband med renoveringen byttes allaktivitetshusets uppvärmningssystem. Det gamla ersattes med ett system som använder biomassa som bränsle och är billigare än gas.

Projektet innebar att man genom nationalparken The New Forest fick möjlighet att närmare studera lösningar med närproducerad energi i en större skala. Inom området fanns det bl.a. många markägare som inte hade vårdat sina skogar på 50-60 år. Renoveringen av allaktivitetshuset gav således en möjlighet att utveckla produktions- och distributionsnätverk för biobränsle inom hela nationalparkens område.

”Det går inte alltid som på Strömsö!” – Nils Torvalds hälsning på Landsbygdsriksdagen

Bildkälla: sfp.fi

Europaparlamentariker Nils Torvalds kunde inte närvara vid öppningen av den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre (28-29.3) p.g.a. förkylning. Men från sjukbädden sände han sin hälsning från Bryssel. I sin text tar Torvalds upp bl.a. klustren som lika väl finns, eller kunde finnas, när vi talar om vår landsbygd. Klustren skiljer sig lite från landsända till landsända, men alla är inriktade på kvalitet, hälsa och renhet. Men de olika klustren har samtidigt många gemensamma drag, då de drivs av strävanden att förbättra sin energianvändning och att komma uppåt i värdekedjan. Torvalds hälsning till Landsbygdsriksdagen finns i sin helhet här under:

Bästa Landsbygdsriksdag

Alltid går det inte riktigt som på Strömsö! Efter föregående veckas studiebesök på Åland hade det varit bättre än bra att komma till Landsbygdsriksdagen och med en viss entusiasm berätta om hur mycket det finns att göra – och hur mycket man kan göra för att skapa en mera levande landsbygd.

Kör på grispiss och potatisskal till jobbet – Jeppo först i Österbotten med gasmack

Bilen kan tankas med den biogas som bildats då svinsväm, potatisrester och annat smått och närodlat gott mixas i rötgasreaktorn i Jeppo. De närmaste gasmackarna från Jeppo räknat, finns i Jyväskylä (biogas) och i Tammerfors (naturgas). Malin Finskas, som är först i Jeppo med gasbil, pendlar från hemmet i Jeppo till jobbet på BB i Vasa, en daglig körsträcka på 140 kilometer. För Finkas känns det både bra och billigt, och framför allt miljövänligt med gas i tanken. Med en full gastank, som kostar 27 euro, kör Finskas galant tre gånger tur och retur Jeppo-Vasa. Beroende på körstil räcker en gastank 450-500 kilometer, med bägge tankarna (bilen en Volkswagen Passat har en gastank på 20 kilo gas och en bensintank på 31 liter) kör hon 900 kilometer. Men de som kör gasbil i Finland är inte speciellt många. I dag räknar man med totalt 1 700 gasbilar i landet, där de flesta finns i Tätortsfinland. Där finns även de flesta tankningsställena av de drygt 20 som finns i landet.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Britt Sund, i Vasabladet (9.10).

Lösningar behövs för att det skall vara rimligt att bo på landet

På landsbygden ökar avstånden till daglig service och möjligheterna att agera klimatsmart skiljer sig stort beroende på var du bor, och ofta saknas kollektivtrafik samt alternativa bränslen, trots att de förnybara drivmedlen produceras på landsbygden. I dag är det i staden, där avstånden ofta är som kortast, som möjligheterna till kollektiva färdmedel och utbudet av förnybara bränslen är som störst, medan det på landsbygden där avstånden till service, jobb och grannar är långa, och dessutom ökar, saknas ofta både kollektivtrafik och förnybara bränslen. En stor del av de förnybara drivmedlen produceras på landsbygden, men de är inte tillgängliga för landsbygdens befolkning. Statistikdatabasen Allt om landet visar att landsbygden har en rejäl klimatutmaning kopplad till transporter. Avstånden till daglig service som skola, jobb och handel ökar således, samtidigt som kollektivtrafik och alternativa bränslen saknas – en utmaning som skiljer sig från stadens. Om man vill att det ska vara möjligt att leva och verka på Sveriges landsbygd även i framtiden, så behöver man beakta och söka lösningar kring denna samhällsutmaning.

Uppgifterna är från en artikel (26.2), skriven av landsbygdsstrateg Christel Gustafsson och chefen för Klimatenheten Martin Sjödahl på Jordbruksverket, på webbplatsen nyteknik.se.

Bioenergi kunde gott och väl täcka den österbottniska landsbygdens behov av el och värme

Hela Finlands behov av uppvärmning och el kan täckas med förnybar energi – en av teserna i Pekka Peuras doktorsavhandling. Idén börjar ingå i det allmänna tänkesättet, men inte i de stora energibolagens koncept, trots att de skulle ha större möjligheter att satsa än enskilda människor. ”I fråga om människans inverkan på miljön, hör energisektorn till de största bovarna. Jordbrukets belastning är rätt lokalt avgränsad till vissa vattendrag och, åtminstone tekniskt sett, hanterlig. Problemet med belastning från jordbruket kan minska om sväm och slam tas till vara som bioenergi”, säger Peura som hävdar att redan nu kunde förnybar bioenergi täcka behovet av värme och el ute på landsbygden i de tre österbottniska landskapen.

Forskare lyckades framställa biobränsle från cyanobakterier

Solljus, koldioxid och bakterier är de tre komponenter som forskare vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Sverige nu använder för att ta fram butanol, ett kolväte som i likhet med bensin kan användas som fordonsbränsle. Fördelen i jämförelse med bensin är emellertid att råvarorna finns i överflöd och att framställningen har potential att bli 20 gånger så effektiv, jämfört med etanol från majs och sockerrör. ”Vi har framgångsrikt visat att cyanobakterier kan producera butanol. Genom att relevanta gener integreras på rätt ställe i cyanobakteriens arvsmassa, har vi lurat cellerna att producera butanol istället för att de fyller sin normala funktion”, säger forskaren Paul Hudson på Skolan för bioteknologi vid KTH och den som leder forskningsarbetet. Framställningsprocessen skiljer sig dock markant från dagens biobränslen och man behöver förbättra framställningen hundrafaldigt innan den blir kommersiellt gångbar. Hudson uppskattar att det lär dröja ca 10 år innan man är där och säger att framställningen av biodiesel från alger har kommit längre. En demonstratoranläggning för detta finns redan i New Mexiko, USA.