Kategorier
2014 Nyhetsbrev 36/2014

Service, livskraft och demokrati – tre stöttepelare för ett hållbart lokalsamhälle i utveckling

Demokratipriset 2014 - logoI ett av parallellseminarierna under Demokratidagen i Kommunernas hus i Helsingfors 14.10 diskuterades växelverkan mellan den kommunala servicen, livskraften och demokratin (PED). Ett hållbart lokalsamhälle i utveckling bygger på tre stöttepelare: service, livskraft och demokrati, och alla pelarna bör stå på stadig mark, eftersom ett sjunkande hörn tär också på de övrigas verksamhetsförutsättningar. Sakkunnig Ritva Pihlaja från Landsbygdpolitiska samarbetsgruppen (YTR) lyfte i sitt anförande fram tre orosmoment när det gäller demokrati. För det första håller grunden för demokratin på att urholkas mitt i de stora strukturreformerna – valdeltagandet polariseras, kommuninvånarna upplever mer misstroende än förtroende gentemot beslutsfattarna, den representativa demokratins legitimitet försvagas. Utöver det här minskar antalet förtroendevalda och arbetet blir allt mer utmanande.

En annan utmaning såg Pihlaja i att kunna gestalta demokratin bredare än hittills, vilket innebär också att medborgarnas och lokalsamhällets roll i framtiden bör beaktas på ett helt nytt sätt.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 32/2014

Längre avstånd till service och beslutsfattare oroar i skärgården

Fiskehemmanet på Brännskär
Fiskehemmanet på Brännskär
Foto: Pia Prost

Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) har kartlagt läget på öar i den åboländska skärgården som saknar fast vägförbindelse. Enligt Julia Ajanko kan skärgårdslagen sägas vara grunden till projektet. I lagen konstateras att kommunen bör erbjuda service också i skärgården, ”till ett rimligt pris”. Sen är det ju öppet för tolkning vad rimligt innebär, men som de flesta vet så tenderar ju servicen i glesbygden och skärgården att försämras. Det som tydligt kom fram i kartläggningen var den stora oron för att servicen flyttat längre bort. Även avståndet till beslutfattarna har blivit längre – man känner helt enkelt inte de människor som fattar besluten i kommunen. Samtidigt är det så att de som fattar besluten, inte heller känner till omständigheterna i skärgården tillräckligt väl – beslutsfattandet har flyttat längre bort. Hur borde man då ordna fungerande service?

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 26/2014

Landsbygdsriksdag, kultursommar, studiebesök, sportfiske – färskt nyhetsbrev från Aktion Österbotten

Aktion Österbottens nyhetsbrev 2-2014Aktion Österbotten har utkommit med sitt senaste nyhetsbrev, där man bl.a. tar upp den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen som man är medarrangör för. Det är trettonde gången den arrangeras och hålls i år i Anderssénsalen vid Sursik skola i Pedersöre 4-5.10. Denna gång kommer det inte bara att handla om ”vanliga” Landsbygdsriksdagsförhandlingar, utan det lovas projekttorg, en giftshop, en utomordentlig kulturell upplevelse under kvällsfesten m.m.

Det internationella projektet Kultursommar med Tyskland och Sverige fortsätter sin framfart, och bl.a. i höstas besökte finländare och svenskar Ostprigniz-Ruppin i Tyskland. Det serverades upplevelser av alla de slag som de sedan förevigade på själv valt sätt; bild, foto, skulptur, text m.m. I slutet av maj och i början av juni i år var det så dags att besöka Dalsland-Årjäng i södra Sverige, och på samma sätt bereddes besökarna möjlighet att uppleva sin omgivning på alla tänkbara sätt, t.o.m. genom att färdas i varmluftsballong. I höst står Österbotten värd för besökare från Sverige och Tyskland.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 20/2014

Demokrati är ingen lyx

843109_10152479100830004_321386251_o
Peter Backa

Landsbygdsutvecklare Peter Backa skriver om postdemokrati i kandidaten i Europaparlamentsvalet Björn Månssons annonsbilaga (instick i Kyrkpressen 8.5). Backa menar att om vi försummar demokratin, så får vi inte bara mera postdemokrati utan även post-utveckling. Vi får ett samhälle med strukturer för god utveckling, men utvecklingen ändå är svag. Hela inlägget kan läsas här nere.

Postdemokrati = post-utveckling!

Demokratin var bättre på 70-talet. Jag vet att det låter som en nostalgisk längtan tillbaka, men mycket talar för att de politiska besluten och valen var viktigare då och de politiska ideologierna klarare. Allt färre röstar nu. Politikerna har inte längre samma status. Besluten flyttas så långt bort att de inte längre är nåbara. Colin Crouch ger i sin bok Postdemokrati ett ord för den här utvecklingen. Postdemokratin är ett läge där alla demokratiska institutioner finns kvar, men de fungerar allt sämre. Det är en tid av mostridiga tendenser, men sammantaget minskar demokratin.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 11/2014

Landskapsrunda om Sote-reformen startade

Läkare och sjuksköterskorUnder mars månad ordnar social- och hälsovårdsministeriet diskussionstillfällen om servicestrukturreformen inom social- och hälsovården, d.v.s. om Sote-reformen. Under tillfällena träffar omsorgsminister Susanna Huovinen aktörer och beslutsfattare inom social- och hälsovården i kommunerna. Landskapsrundan startade i Åbo 5.3 och avslutas i Helsingfors i slutet av månaden. De kommande orterna och datumen är: Jyväskylä 10.3, Uleåborg 14.3, Kuopio 18.3, Tammerfors 26.3 och Helsingfors 28.3. Målet med Sote-reformen är att garantera alla likvärdiga social- och hälsovårdstjänster, men det är också nödvändigt att förbättra produktiviteten och effektiviteten inom hälso- och socialvården för att målen med reformen ska uppnås. Även om strukturerna ändras och ansvaret för att ordna tjänster koncentreras, så kommer närtjänsterna att tryggas. ”Det är nödvändigt att i reformen känna igen de inom de kommande årtiondena ändrande behoven av service – i detta skede behövs diskussion och dialog mellan ministeriet, kommunfältet samt aktörerna inom social- och hälsovården”, säger Kari Haavisto, konsultativ tjänsteman på social- och hälsovårdsministeriet.

Läs mer i social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande (från 6.3).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 10/2014

Demokratipolitiken något av ett byråkratiskt elitprojekt

Utredningen Demokratiapolitiikan ulkoinen arvionti 2013Startskottet för demokratipolitiken kom 2003 i och med ett politikprogram om medborgarpåverkan. Under tio år har ett inte helt oansenligt förvaltningsmaskineri för demokratipolitiken vuxit fram, men det finns också konkreta förbättringar som medborgarinitiativet och en öppnare förvaltning. Samtidigt finns också en motsatt utveckling. Det breda kommittéarbetet med vetenskapliga utredningar och alternativa förslag har nästan helt ersatts av beställningsarbeten som utförs av tjänstemän och utredningspersoner. Att demokratipolitiken inte genomsyrar politiken visar kommun- och vårdreformerna, där närdemokratitankarna hotar att urvattnas totalt. Professor emeritus Heikki Paloheimo, som utvärderat den finländska varianten av demokratipolitik, påpekar att man inte har fäst uppmärksamhet vid att kommunerna lider av ett demokratiunderskott när reformerna har beretts. Demokratipolitiken framstår något av ett byråkratiskt elitprojekt, som fungerar uppifrån nedåt, då det ligger i sakens natur att trycket borde komma nedifrån.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 08/2014

Finansministeriet möjliggör närdemokrati för kommunens fullmäktige – inte för medborgarna

Ordet närdemokratiFör tillfället förbereder finansministeriet en ny kommunlag, där man gått in för att ”möjliggöra” närdemokrati. Det här låter bra, om det görs på basen av grundlagens intention och de krav på medinflytande som finns i samhället. Men så väl är det inte, för finansministeriets beredning strävar inte till att möjliggöra demokrati för medborgarna, utan för kommunens beslutsfattare. Detta är tragikomiskt; särskilt mot bakgrunden av att den nuvarande lagen inte ställer några verkliga hinder för närdemokrati – tvärtom åläggs fullmäktige att ansvara för närdemokratin.

”Fullmäktige skall se till att kommunens invånare och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet.”

Men lagen säger inte hur. Det kan alltså ske litet hur som helst – eller inte alls.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 08/2014

Dokumentation över europeiska landsbygdsriksdagen

Dokumentationen European Rural Parliament 2013, DokumentationNu finns allt om den första europeiska landsbygdsriksdagen sammanfattat i en överskådlig dokumentation, European Rural Parliament 2013, Dokumentation, med många positiva kommentarer från deltagarna. I början av dokumentationen, under rubriken Kraft och mod att förändra, skriver ordföranden i styrgruppen Staffan Nilsson och projektledaren Inez Abrahamzon bl.a. följande:

”Det unika med en landsbygdsriksdag är inte frågorna – utan formen. Dess själ är att alla, såväl gräsrötter som beslutsfattare, ska träffas på likvärdiga villkor för att lyssna, diskutera och förstå varandra. För när klokskap, förmågor och resurser tas tillvara på både djup och bredd skapas förändring.

Det behövs krafttag av Europas människor för att vända trenden som, om ingenting görs, leder till fortsatt utarmning, segregation och orättvisor för landsbygden.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 04/2014

Landsbygdsakademi i Raseborg samlar beslutsfattare och opinionsbildare för att grynna på framtidens landsbygd

Maaseutakatemia - logoLandsbygdsakademin ger aktuell fakta om landsbygdens betydelse som stöd för beslutsfattarna. Det är ett forum för tanke och lära tillsammans, samt för samhälleliga aktuella frågor att behandlas i fria och förtroendemässiga diskussioner. I akademin delar man åsikter och information, samt grubblar på landsbygdens roll som samhällsutvecklingens och den ekonomiska utvecklingens pådrivare. Landsbygdsakademin består av ett 24-timmars seminarium 11-12.2 i Billnäs bruk i Raseborg, samt round table-möten i februari-mars. Till Landsbygdsakademin inbjuds påverkare och beslutsfattare inom politiken, media, medborgarorganisationer, företag, högskolor, forskningsinstitut och förvaltning. Arrangör är Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och Vilma Mutka.

Mer info med bl.a. program, teman och inledare, samt deltagare finns (på finska) på hemsidan för Maaseutuakatemia.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 04/2014

”Närdemokratin är som en hemlös katt – vi kelar med den men ingen vågar ta hand om den”

Ordet närdemokratiEnligt lagen har var och en finländare rätt att vara med och påverka samhällsutvecklingen. Men faktum är att valdeltagandet avtar, misstroendet gentemot det kommunala beslutsfattandet tilltar och finländarna i gemen fjärmar sig från beslutsfattandet. Trots detta görs ingenting för att förstärka närdemokratin, eller demokratin överhuvudtaget. Numera ålägger kommunallagen stads- och kommunalfullmäktige att se till att invånarna kan delta i skötseln av kommunen. Det blir dock ingenting av detta förrän invånarna får veta att det är önskvärt att de lägger sig i; att de kan och ska ta egna initiativ, att de förväntas ta ansvar för sig själva och sin omgivning. Området – byn eller stadsdelen – som bildar ram för närdemokratin ska ha sin givna plats i den kommunala förvaltningsapparaten.

”Verklig närdemokrati förutsätter verkligt inflytande: budgetmakt och budgetansvar. Samarbetet med tjänstemän och övriga beslutsfattare ska vara planmässigt, målmedvetet och välorganiserat. Besluten ska fattas så nära som möjligt dem de berör.”

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Vad händer med avståndet mellan kommuninvånare och beslutsfattare vid kommunsammanslagning?

KlockaDen finländska kommunkartan ritas sakta men säkert om. Många kommuner ska bli större, antingen frivilligt eller genom tvång. Men vad händer med avståndet mellan kommuninvånare och beslutsfattare, och hur utvecklas lokalpolitiken? Vad kommer att krävas för att vi ska känna oss delaktiga framöver? Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (16.1) på Radio Vega. De som debatterade var fullmäktigeledamoten i Malax Folke Storbacka, kommundirektören i Korsholm Rurik Ahlberg, samt landsbygdsutvecklaren och experten på närdemokrati Peter Backa. Moa Mattfolk ledde debatten.

Programmet kan höras på webbplatsen http://arenan.yle.fi/radio/2118824.