Flytten till stan går inte att stoppa – det måste bli enklare att flytta och pendla

I en bok av Peter Gladoic Håkansson och Helena Bohman, docent respektive universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa, Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe. Precis som i Sverige ökar storstäderna i Kroatien och Serbien och landsbygdsbefolkningen minskar. Enligt Håkansson är det inget politiskt beslut att städerna ska växa, utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka.

Forskarna menar att minst lika viktig som inkomstklyftorna, är den geografiska ojämlikheten. När en större arbetsplats lägger ner på en mindre ort, drabbas invånarna dubbelt genom att de förlorar både jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har och de blir på så sätt ”dubbla förlorare”.

Fritidsboendet populärare och distansarbetet vanligare visar Stugbarometern

Det finns över 600 000 fritidsbostäder i Finland och 2,4 miljoner stuginvånare som regelbundet vistas i sina fritidshus. År 2014 användes sammanlagt ca 6,2 miljarder euro för fritidsboende, vilket framgår av Mökkibarometri 2016, Stugbarometern, som jord- och skogsbruksministeriet låtit utföra och som den 17 mars överlämnas till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Enligt barometern har fritidsboendet blivit allt populärare där stugan används under 79 dygn i medeltal under året. Cirka 60 000 finländare distansarbetar från stugan och från över 100 000 stugor hade man ibland pendlat till arbetet. Intresset för distansarbete håller på att växa, var tredje skulle vilja distansarbeta från stugan.

Fritidsboendets ekonomiska och sysselsättande effekter är stora – för fritidsboende användes år 2014 sammanlagt ca 6,2 miljarder euro och fritidsboendet sysselsätter direkt eller indirekt ungefär 60 000 personer.

Protestbybutiken i Nykarleby fyller fyrtio – svåra tider för småbutikerna på landet

”Logiken är enkel: om ingen handlar i närbutiken finns det inget underlag och då går det inte längre att hålla butiken öppen”, konstaterar vice ordföranden för Monäs Bodens styrelse Ralf Knuts. Men monäsborna får beröm för att de handlar i närbutiken, som i dag är den allra sista lanthandeln i Nykarleby. I fjol blev det plusresultat och omsättningen ökade. Knuts ser inget omedelbart hot för lanthandelns framtid. Man testar även hemkörning av varor en gång i veckan. Konkurrensen från stormarknader i städerna är hård i dag, men det är mer än tjugo kilometer in till Nykarleby centrum, till Jakobstad är det ytterligare tjugo kilometer till. Till viss del är det också avstånden som gjort att butiken överlevt. Den behövs helt enkelt, även om det nu bor betydligt färre människor i byn än det gjorde på sjuttiotalet.

Pendling kan slita på hälsan

Att ha långt till jobbet kan slita på både kropp och psyke, för pendlare drabbas i högre utsträckning av högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdomar och fetma. Ändå gör många som Marcus Boström, som pendlar fem timmar varje dag. Boström är helt slut när han kommer hem. Han orkar inte göra någonting. Nästan 1,5 miljoner svenskar arbetspendlar, d.v.s. de passerar minst en kommungräns på väg till jobbet, men omkring 300 000 passerar även en länsgräns, enligt siffror från Statistiska centralbyrån. Möjlighet till högre lön eller bättre boende gör att betydligt fler väljer att ha en längre resväg till jobbet i dag än för tio till tjugo år sedan, medan andra pendlar för att över huvud taget kunna jobba. Få är dock beredda att ha mer än en timme enkel väg till arbetet.