Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Samverkan i andelslag för den lokala utvecklingens bästa

Rapporten Yhteisetu-osuuskunta – Joustava paikallisrakenne muuttuvalle maaseudulleRuralia-institutet vid Helsingfors universitet har kommit ut med rapporten Yhteisetu-osuuskunta – Joustava paikallisrakenne muuttuvalle maaseudulle (Manu Rantanen, Tytti Klén och Hagen Henrÿ (red.). Verksamhetsmodellen, som granskats i rapporten, samlar landsbygdens olika aktörer i kompanjonskap för att öka servicen tillgänglighet. Yhteisetu-osuuskunta (engelskans multi-stakeholder cooperative), alltså ett andelslag som kan samla olika medlemsgruppers resurser och intressen i samverkan, är tillsvidare en liten utnyttjad modell i Finland. Inom samma andelslag kan flera olika medlemsgrupper verka, som t.ex. företag, konsumenter och arbetstagare. De kan i framtiden ha en viktig roll i stärkandet av de ekonomiska och sociala resurserna i landsbygdsområden med eftersatt livskraft. Med de här andelslagen kan man ordna kompanjonskap, i vilka kommunerna är med som en part. En sådan här verksamhetsmodell stärker även kommunernas roll som utvecklingsaktörer.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Närmatskluster planeras i Kyrkslätt

Tomater (3)Jordbrukaren Rikard Korkman äger ett jordbruk nära Invalsporten i Jorvas i Kyrkslätt, där man planerar att bygga en bensinmack och en järnhandel. Det finns ett detaljplansförslag för hur området kring Invalsporten ska se ut i framtiden. Enligt Korkman är målet att skapa ett närmatskluster med 10 till 40 företagare. Det finns ett behov för närmat och man har många intressanta producenter i Nyland. Man vill erbjuda möjligheten att köpa närprodukter året runt, utan att man är beroende av säsongutbudet. Det är även meningen att konsumenter ska förbinda sig till närmatsklustret genom att grunda egna matandelslag tillsammans med producenter. Idén med matbyn utvecklas hela tiden, och om allt går enligt planerna, är målet att närmatscentret är i gång inom ett till två år. I detaljplanen har man ritat två kvarter för närmatsbyn, där byggnadsrätten uppgår till 2 200 kvadratmeter och i 400 av dem får man sälja livsmedel. I detaljplaneförslaget finns inte plats för någon stor livsmedelsaffär.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Niclas Lönnqvist, i Hufvudstadsbladet (22.10).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 12/2015

Tätorter utan bredband bromsar digitaliseringen

FibertrådarFinland får inte falla i mobilgropen, utan även fasta, säkra bredbandsanslutningar bör erbjudas överallt. Det här sade undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru den 5 mars under diskussionen i samband med ett fiberoptikprojekt som startats av ett lokalt andelslag i Sockenbacka i Helsingfors. ”Fiberbyggandet har inte framskridit som förväntat i områden mellan täta befolkningscentra och glesbygder som stöds med offentliga medel. Cirka 60-65 procent av finländarna bor i sådana här ofta äldre bostadsområden. Det är mycket viktigt att väcka diskussion om hur marknaden kunde få ett lyft. Det är inte frågan om endast några hushåll som vill se på TV via Internet. Det är frågan om en digital utveckling som rör hela samhället. Till exempel tjänster som blir elektroniska, distansarbete som blir allt vanligare och företagsverksamhet i hemmakontor kräver snabba och särskilt funktionssäkra dataförbindelser”, säger minister Kiuru.

Uppgifterna är från ett av kommunikationsministeriets pressmeddelanden (från 6.3).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 20/2014

S-gruppen förmår skapa nytt i glesbygd

Prisma-butik
Bildkälla: Handelslaget KPO – S-kanava

Finland och Österbotten är ingen isolerad ö i Nordeavärlden, så Österbotten drabbas självklart då 250-300 finländska bankjobb ska bort. Men det som känns mest, är besluten att dra in de små Nordeakontoren i Korsnäs, Vörå och Oravais. Den österbottniska allmänhetens reaktioner på Nordeanyheten blev ändå inte tillnärmelsevis lika stora som då Vasa andelsbank nyligen meddelade om att banken drar in sina kontor i Pörtom, Replot, Munsala och Jeppo i juni. Det visar att vi lite till mans fortfarande räknar med att börsbolag agerar på ett marknadsekonomiskt och kunddistanserat sätt, medan det förväntas att traditioner och värderingar fortfarande ska spela in i strategiska beslut i banker av andelslagstyp. Men de tävlar på exakt samma marknad och på samma penningstyrda villkor som de stora börsjättarna, och eftersom marginalerna krymper samtidigt som webbutvecklingen förändrar kundbeteendet, har de yttre förutsättningarna för ett intakt andelsbanksnät i glesbygden försämrats.