Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

Landsbygder i framtiden – landsbygdspolitiken firade 30 år med värdefulla synvinklar till den samhälleliga debatten

Tre premierade (från vänster) Petri Rinne, Hannu Katajamäki och Peter Backa Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

”Finland är i internationell jämförelse landsbygdernas storvälde. Intresset för vilka beslut, vilken forskning och hurdan landsbygdspolitik som förs i Finland är stor”, konstaterade Landsbygdspolitiska rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä i sitt öppningsanförande under Landsbygdspolitikens 30-årsfestseminarium i Ständerhuset 29.11.Vår viktigaste uppgift inom landsbygdspolitiken är att skapa förutsättningar som möjliggör framtidens landsbygder som är fulla av liv och platsbaserad utveckling i en global värld”, framhöll minister Leppä. Att föra god landsbygdspolitik kräver att alla beslutsfattare och beredare ser landsbygdens mångfald och samhällenas olika förhållanden, behov och resurser, betonade ministern.

I festseminariet deltog kvalificerade experter inom den breda landsbygden. I samarbete med föreningen Maaseudun Uusi Aika offentliggjordes under seminariet publikationen Maaseutuja tulevaisuudessa. Artiklarna, överblickarna och talturerna i skriften bidrar med värdefulla synvinklar till dels den regionpolitiska, dels den mer omfattande samhälleliga diskussionen om vårt samhälles utveckling.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

Finländska landsbygdsutvecklare öppnar upp för europeiskt samarbete med Kina

Kinesiska muren
Foto: Jakub Hałun

I det stora inkomstskillnadernas Kina söks en ny modell för landsbygdsutveckling, och man är intresserad av europeiskt kunnande. President Xi Jinpings mål är att knyta reformeringen av landsbygden och jordbruket till Kinas nationella moderniseringsprojekt. Finlands Byars ordförande Petri Rinne, som lett en expertgrupp på besök i Kina, bedömer att under kommande år kommer fortfarande kinesiska turist- och investeringsströmmar att öka på den finländska landsbygden.

Läs mer på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

SYTY:s höstmöte godkände bildandet av ett stadsdelsutskott – Christel Björkstrand invald i styrelsen

Under Suomen Kylät ry (SYTY) – Finlands Byar rf:s höstmöte (27.11) godkändes föreningens verksamhetsplan för år 2019, i vilken ingår, vid sidan av nuvarande Leader- och byautskotten, bildandet av ett stadsdelsutskott. Genom att grunda ett stadsdelsutskott, vill man betona att Finlands Byar är alla lokala utvecklares organisation, fastän rötterna är i landsbygdspolitiken. Stadsdelsutskottet inleder sin verksamhet i början av 2019, och leds av Pasi Mäenpää som är docent vid Helsingfors universitets socialvetenskapliga institution.

Under höstmötet valdes även nya styrelsemedlemmar för dem som var i tur att avgå. Ny styrelsemedlem för de svenskspråkiga medlemsorganisationerna är Christel Björkstrand, invald som representant för Svenska studieförbundet rf med Mari Pennanen (Svenska studieförbundet) som suppleant.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

SYTY:s webbplats har förnyats!

Bekanta er med Suomen Kylät ry (SYTY) – Finlands Byar rf:s förnyade webbplats som presenterats på Finlands Byars höstmöte 27.11. Adressen är ändrad till www.suomenkylat.fi.

Finlands Byar är intressebevakare för byarna, Leader-grupperna och stadsdelsföreningarna, samt språkrör för den lokala utvecklingen.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

En grön framtid för markanvändning? – läs senaste Nordregio Magazine

I senaste Nordregio Magazine ser man på markanvändningen från två perspektiv: potentialen av den nya bioekonomin på landsbygdsområden och utvecklingen av urbant jordbruk i Kina och EU.

En ny biobaserad ekonomi öppnar en nästan obegränsad potential för regional och rural utveckling. Men det leder även till möjliga konflikter för markanvändning och behov av nya bestämmelser. Genom att uppmuntra tvärvetenskapliga nätverk, försöker Nordregio stärka samordnade åtgärder och övervinna hinder för bioekonomisk utveckling i Norden.

Urbant jordbruk visar också vägen framåt mot nyskapande markanvändningsutveckling. SIEUGreen-projektet samlar intressenter i Kina och EU för att utforska potentialen i ny stadsbaserad jordbruksteknik som en transformativ och integrerad del av resurseffektiva och robusta stadsmiljöer.

Artiklarna i engelskspråkiga Nordregio Magazine #5.18 kan läsas på webbplatsen nordregio.org.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

SILMU inför ”dejtingsapp” för byarum

Utvecklingsföreningen SILMU rf har en massa olika projekt på gång, varav ett är byarumsregistret, ett sätt att sammanföra alla byaföreningars uthyrbara lokaler i Östnyland under en sökmotor. Registret ska fungera lite som en dejtingsapp. Man skriver in vad man söker, och databasen ger förslag på passande matchningar.

Byarumsregistret är en del av SILMU-byars projekt Tillsammans kan vi. Föreningens byaombud Li-Marie Santala säger att de inom projektet även arrangerar skolningar för föreningsaktiva och ger ut en guide för evenemangsarrangörer. Uthyrning av de egna lokalerna är ett viktigt sätt för många byaföreningar att få inkomster som kan användas för att finansiera föreningens verksamhet. Nu söker man då pilotbyar och pilotföreningar som vill vara med och testa på det här.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

ViSEnet inbjuder byar till samhälleligt företagande

Bergö serviceboende – form av samhälleligt företagande
Skärmklipp ur Bodens video

Med samhälleligt företagande menas en grundad företagsverksamhet som har något slag av samhälleligt, socialt eller ekologiskt mål, och där största delen av vinsten går till ett utvalt ändamål. Fastän det redan finns läromedel för bildande och utvecklande av samhälleligt företagande, så har man inte ofta tagit i beaktande landsbygdens särdrag, vilka väsentligt påverkar företagens verksamhet.

Village Social Enterprise: learning material, guidance and networking (ViSEnet)-projektets mål är att ta fram läromedel som stöd för utvecklandet av samhälleligt företagande i ett antal länder (partner i projektet med Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet som koordinator), särskilt för landsbygden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Projekt vill skapa förutsättningar för ett kluster inom cirkulär ekonomi i Vasaregionen

Enligt Göran Östberg, som håller i trådarna för Vaseks projekt Cirkulär ekonomi i Korsholm, är den största utmaningen när man talar om cirkulär ekonomi, den att vi människor anser att vi redan gör allt så bra. Att vi tar hand om vårt avfall, vilket räcker. Men cirkulär ekonomi ska inte producera något avfall alls. Okunskap är också en orsak, människor vet inte vad cirkulär ekonomi är. Östberg är ändå optimistisk och menar att vi har alla chanser att bli världsledande inom cirkulär ekonomi. Genom projektet har Vasatrakten tagit ett steg från den linjära slit- och slängekonomin, mot det mer hållbara.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Landsbygden som offer eller hjälte i klimatförändringen – SYTY-ordföranden i föreningens nyhetsbrev

För kommande EU-finansieringsperiod är rentav 40 procent av CAP-miljarderna bundna till bekämpning av klimatförändringen eller anpassning till den. Hur det här görs, är upp till stor del för medlemsländerna att avgöra, för EU-kommissionens styrning i nationella CAP-strategier minskar.

Klimatförändringen förorsakar mångaslags utmaningar, även för vår landsbygd här i norr. Senaste år var sällsynt kall och fuktig, det här året hett och torrt. Skördeförluster uppstod från båda. Men förutom utsattheten så spelar landsbygden en stor roll vid klimatförändringen.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Kan Leader-åtgärder vända avfolkningstrenden? – I samma båts verksamhetsledare resonerar kring Leaders inverkan

Genom Leader-stöd kan vi varken bygga bostadshus eller direkt skapa permanenta jobb. Det vi kan är att stärka lokalgemenskapen genom en trevligare levnadsmiljö, bättre utbud på evenemang, en förbättrad gemensam infrastruktur och ett rikare kulturliv. Den stora frågan är, att kan vi med dessa åtgärder vända avfolkningstrenden?

Jag tror allt mer att vi har en nyckelroll i detta, men vi är förstås en del av ett mycket större spel. Vi kommer in med att ge möjligheter till upplevelser, om ortsborna själva kavlar upp ärmarna för att få utveckling till stånd. Lokalsamhället och gemenskapskänslans betydelse är ytterst viktig då det kommer till att locka inflyttare. För det kan vara en liten detalj som påverkar om en familj flyttar in till kommun X som erbjuder förmånliga naturnära tomter eller till kommun Y som erbjuder boende i naturnära förhållanden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Vad betyder kulturen för landsbygderna? – lyssna på podden Landet

Kultur hamnar på delad första plats tillsammans med service när det pratas om vad som är grundläggande för bra landsbygdsutveckling. Mycket tyder också på att en bygd behöver ett kulturliv för att leva och må bra. I det här avsnittet av podden Landet diskuterar två kulturaktivister om kulturens roll på landsbygden – Stina Nilss, KulturUngdom och Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Unga i Landsbygdsutveckling, samt Tomas Håkki Eriksson, kulturaktivist och glesbygdsentreprenör.

Sjuttionde avsnittet, Spela en avgörande roll – om kultur och landsbygder, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Skärgårdspolitiken förväntas förnya sig

Utvärderingen av skärgårdspolitiken som beställts av jord- och skogsbruksministeriet är färdig. Målet för utvärderingsrapporten är att bidra till att genomföra det gällande nationella skärgårdsprogrammet och lägga en grund för beredning av framtida perioder och program. Ett ytterligare mål är att ta fram synpunkter på hur skärgårdspolitiken borde utvecklas i framtiden. Man förväntar sig att skärgårdspolitiken förnyar sig och positionerar sig visavi andra centrala politikområden.

Enligt utvärderingen ska skärgårdstilläggen i fortsättningen fastställas med hjälp av en tydlig indikator som bygger på antalet svagheter i skärgårdsförhållandena, samt på antalet personer som bor i skärgården. Vad gäller öronmärkning av skärgårdstilläggen, som skärgårdsborna hade önskat, sägs det i utvärderingen att detta inte är motiverat. Kommunerna ska dock förbättra transparensen när det gäller användningen av skärgårdstilläggen.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Som man bäddar för man ligga – i digigropen eller i digimolnet

Regionernas livskraft är relaterat till deras förnyelseförmåga och till deras livskraftiga företag. Livskraften grundar sig på den dragningskraft som regioner och orter lockar nya invånare och företag med. Det avgörande är inställningen och hur regionerna förmår svara mot servicen, företagsverksamheten och samhällenas utveckling och förnyelse. Optisk fiber är en viktig dragningsfaktor för både nya invånare och företag.

Digitaliseringen framskrider oundvikligen. Enligt forskningsresultat från Östra Finlands universitet har fiberanslutning varit en avgörande inverkan i valet av placeringsort för vart fjärde företag och för grundandet av vart femte företag. Dessutom är optisk fibernätverk en viktig faktor i valet av fritidsbostadens ort. Forskningsresultaten visar sålunda att fiber är en central dragningsfaktor, som det skulle löna sig för kommunen att även utnyttja i marknadsföringen. Men innan dess, ska förstås den optiska fibern vara nedgrävd och tillgänglig för både företagen och invånarna.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Marianne Selkäinaho är landsbygdsöverinspektör på jord- och skogsbruksministeriet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning lider

I Finland finns två riktningar inom landsbygdsforskning. Den ena är agrikultur-forstvetenskapliga traditionen, som är gammal och orubblig, medan samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning är den andra och vars volym är betydligt mindre än den agrikultur-forstvetenskapliga. Inom den samhällsvetenskapliga granskas landsbygden som helhet. I centrum är nytt företagande på landsbygden, landsbygden som boendeplats, organisering av servicen, landsbygdspolitik, landsbygdens historiska utvecklingsprocesser, landsbygdens miljöfrågor, samt landsbygdens medborgarverksamhet och nya direkta påverkansformer.

I början av 2000-talet infördes bland universiteten ett tiotal professurer inom samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning. Numera är de mindre till antalet, för universiteten har inte beviljat alla en fortsättning.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Landsbygdens många sidor ventilerades i ”grötbaren”

Foto: Sofia Tuisku

Landsbygdspolitiska rådets nätverk och sekretariat ordnade ”grötbar” (puurobaari) 8.11 för riksdagsledamöter, deras assistenter samt andra ”viktiga” personer. Det var många som deltog i en mångsidig diskussion – den var så mångsidig att man under några timmar hann gå igenom landsbygdens många sidor. Vid bordet för Landsbygdspolitiska rådets temanätverk för medborgarverksamhet och välmående (där även SYTY ingår) diskuterades bl.a. vardagens trygghet och landsbygdens attraktion. Ämnenas brokighet var stor, men de klart flesta deltagarna talade om landsbygdens gemenskap, fast egentligen om gemenskap i ett bredare perspektiv, för diskussionen utvidgades från landsbygden till alla områden. I Ann-Sofi Backgrens (IDNET) grupp var fokus på bristen på arbetskraft på landsbygden och möjliga åtgärder.

Läs mer på (finska) webbplatsen kylatoiminta.fi vad SYTY:s informatör Sofia Tuisku skrivit om evenemanget. Se även Backgrens inlägg på Facebook.