Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Stärkandet av landsbygdsorganisationer

Förändringar i världen och i ekonomin prövar alla samhällens stabilitet, men särskilt på landsbygden kan man hamna i härdighetens yttersta gränser eller för livskraften en fortgående ond cirkel. Uppfinningsrikedomen hjälper dock att se möjligheterna, men en strukturell korrigering av obalansen kräver djupgående metoder, arbetsfördelning och förändringar i maktstrukturen.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Hilkka Vihinen är biträdande generalsekreterare vid Landsbygdspolitiska rådet och landsbygdspolitisk professor.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Insamling ska trygga landsbygdsforskningen i Vasa

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Landsbygdsforskningen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har gått på sparlåga sedan den tidigare professorn Kjell Andersson gick i pension 2016. Enligt Kenneth Nordberg, projektforskare vid enheten för landsbygdsforskning och demografi, har ingen undervisning har ordnats sedan dess och då är det svårt att skapa intresse bland studerande. Dessutom är det utmanande att göra forskningsansökningar då det saknas en huvudfigur som sätter den tyngsta namnunderteckningen.

Stötestenen för en eventuell fortsatt professur har varit finansieringen, för ungefär en halv miljon euro behövs för att säkerställa en professur i fem års tid. Nu ser även pengafrågan ut att få en lösning, då hälften av summan samlades in innan Kjell Andersson gick i pension. På Nordbergs initiativ blåstes nytt liv i insamlingen för ett år sedan, och hittills har man samlat in 95 procent av summan. Insamlingen har gått väldigt smidigt och stödet för landsbygdsforskningen är stort i regionen.

Pengarna kommer från stiftelser och organisationer, och nu på slutrakan vänder man sig till kommunerna.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Är landsbygdsborna en belastning?

Vi som bor på landsbygden är trötta på att stämplas som problembärare. Varför är det alltid landsbygden som ska ändra sig, skärpa till sig så att staden och dess invånare blir intresserade, alltid ta ansvar för sin problematiska situation? Hur kan det vara självklart att de som bor på landet ska ta individuellt ansvar för att hitta ”flexibla lösningar”, så att den offentliga servicen ska fungera, samtidigt som det aldrig ställs krav på att de som bor i staden ska ta individuellt ansvar för de problem som täthet och trängsel skapar, som t.ex. miljöförstöring och otrygghet ger upphov till.

Jag har upplevt att först ser man till att staden har sina lösningar klara för att sedan söka lösningar som är tillämpbara på landsbygden, eller det förutsätts att landsbygden genom en individuell kreativitet hittar lösningar. Vågar vi tänka detta tvärtom, så att först skapar vi något för landsbygden och sedan får staden ta sitt eget ansvar? Vi behöver inte bli besvärliga på landsbygden, men samverkan, samarbete ska ske på lika villkor och vi ska våga hävda vår rätt och höja vår röst.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Konflikten mellan stad och land ofta en skrivbordsprodukt

Lokala tjänster har sina försvarare, men det etablerade förnuftets röst säger ändå att utvecklingen är mot centralisering, urbanisering och bortrationalisering, ett resonemang som ofta är detsamma vare sig det handlar om att flytta en hälsocentral till en regional centralort, eller om att lägga ner en regional utbildningsenhet och ”flytta” utbildningen till någon av de stora städernas skolor eller universitet.

Därför var det kanske en del som överraskades av den undersökning som Taloustutkimus gjorde på Yles begäran (23.7.2018) och som visade att fyra av fem finländare vill att staten ska garantera samhällsservice så att hela landet kan hållas bebott. Resultatet antyder att relationen mellan stad och landsbygd kanske ser annorlunda ut och är mindre polariserad än man lätt tror. I vårt land med en dryg halv miljon sommarstugor på 5,5 miljoner människor har de flesta stadsbor en eller annan förankring till landsbygden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Byar, delta i tävlingen Finlands smartaste by!

Tretton byar på olika håll i Finland har anmält sig till tävlingen Finlands smartaste by. Men ännu finns tid då anmälningstiden går ut denna månad. Man utmanar byar att komma med, vilka har vilja och behov att öka livskraften, aktiviteten och innovativiteten, samt klara sig nu och i framtiden. Finlands smartaste by är en tävling, men mer än en tävling. Det är en utvecklingshelhet, vars syfte är att hjälpa och sporra byar att finna smarta lösningar för att utveckla och skapa service och arbetsformer. Just den service och de verksamheter, med vars hjälp man klarar sig bra även i framtiden. Smarta byar är ett gemensamt tema i EU. De som arrangerar Finlands smartaste by är Finlands landsbygdsnätverk (landsbygdsfonden) i samarbete med strukturfonderna (ESR, EAKR), havs- och fiskerifonden, trafik- och kommunikationsministeriet, Landsbygdspolitiska rådet, Kommunförbundet och Finlands Byar rf.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Community Business diskuteras på seminarier i Österbotten

Håkan Björk, född i Gamlakarleby och bosatt i Umeå, har sedan slutet av 80-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för en ny affärsmodell. Ett nytt sätt att se på ekonomi och företagande. Hans definition av och vision om social business är synonymt med pionjären för social business, nobelpristagaren Muhammad Yunus definition. Modellen Community Business (gemenskapsföretagande, på finlandssvenska samhälleligt företagande) är hämtad från Skottland och har stått som förebild när modellen harmonierats till nordiska förhållanden.

Björk har varit med om att starta och driva ett flertal företag enligt principerna för Community Business (social business) i Västerbotten i syfte att utveckla en ny företagsmodell för att skapa social och ekonomisk utveckling i lokalsamhället, bidra till det nordiska välfärdssamhällets förnyelse och lösa problem för utsatta regioner.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Skolning för byaverksamma hålls i Lovisa

Målet med skolningen är att öka förtroendevaldas och andra bya-aktivas färdigheter och sakkunskap i byaföreningarna, samt rikta blicken mot framtiden. Programmet i sin helhet är följande:

Kaffeservering kl. 17.00
17.30 Lokal utveckling – Byaverksamhet, SILMU-byars verksamhet och service
18.00 Medlemsvärvning och medlemsregister
18.30 Rekrytering av frivilliga och belönande
19.00 Paus
19.15 Teamarbete och smidiga möten
19.45 Framtidens by – Byaplanering som stöd för utvecklingsarbetet i byn
20.15 Sammandrag och feedback
Skolningen hålls 27.9 på Kompanjonskapshuset Hörnan, Sibeliusgatan 3 i Lovisa.

Uppgifterna ingår bl.a. i Utvecklingsföreningen SILMU:s nyhetsbrev för augusti månad som även tar upp följande ämnen: den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen på Åland, FYRKKA till ungdomar, logotävling för ungdoms-Leader verksamheten inom SILMU och utbildning inom projektet Yhdessä osaamme.

SILMU:s nyhetsbrev för augusti 2018 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Jobb i byn-projektet har redan i år sysselsatt tiotals bya-assistenter i Nyland

Finlands Byar rf:s projekt Jobb i byn är ett fungerande sysselsättningspolitiskt projekt i Nyland, genom vilket bya- och stadsdelsföreningar avlönar långtidsarbetslösa med lönestöd för arbetsprövning som bya-assistenter. Bya-assistentens anställning är högst ett år och målet att öka assistentens yrkeskompetens, samt att hjälpa i arbetssökandet. Nylands TE-byrå deltar i projektets finansiering. Målet för innevarande år är att avlöna 60 bya-assistenter, varav två tredjedelar redan har förverkligats i början av juni.

Mer info finns på (finska) webbplatsen kylatoiminta.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Podden Landet fördjupar sig i några uttryck som är kopplade till land och stad

I detta avsnitt fördjupar sig podcast Landet i några av alla uttryck som är kopplade till land och stad och varför vi säger som vi gör. Varför säger vi ”ut på landet” och ”in till stan” och varför sätter man ordet ”by” framför vissa saker som är kopplade till landet. Professorn i nordiska språk vid Göteborgs universitet, Henrik Rosenkvist, hjälper till att reda ut.

Sextioandra avsnittet, Varför säger vi som vi gör om stad och land? – om språk, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Kom ihåg anmälan till Landsbygdsriksdagen!

Clara Lidström och Annakarin Nyberg
Föreläsning Digitalt entreprenörskap

Den femtonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen ordnas den 6-7 oktober 2018 på Åland. Landsbygdsriksdagen är en konferens som arrangeras vartannat år och samlar landsbygdsaktiva från hela Svenskfinland. Evenemanget är en röst för byarna, organisationerna och människorna på landsbygden. Även gräsrotsrörelserna i städerna är välkomna med, för problemen är ofta de samma, fast omgivningen varierar.

Lokalkraft Leader Åland välkomnar er till Landsbygdsriksdagen 2018 och erbjuder ett digert program, tid för mingel och nätverkande, intressanta föreläsningar och workshops. Man smygstartar programmet redan på fredagskvällen den 5 oktober med Nordisk afton som firas med middag på Smakbyn, där Micke Björklund välkomnar deltagarna tillsammans med föreningen Hela Norden ska leva, som firar tio år. Programmet fortsätter på lördagen med flera inspirerande föreläsningar och en workshop, lunch och middag med dans. På söndagen fortsätter programmet fram till lunch.

Mer info, bl.a. om program, boende och anmälan (rabatterat pris senast 17.8), finns på webbplatsen landsbygdsriksdagen.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Åk med buss från Österbotten till Landsbygdsriksdagen på Åland!

Projektet Kursgården 2018 ordnar subventionerad buss- och båtresa för österbottningar (från Karleby i norr till Kristinestad i söder) på väg till Landsbygdsriksdagen på Åland.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Hur kan landsbygden utvecklas? – forskningsprojektet om landsbygdssäkring i gång

Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen vill hitta nya typer av lösningar till centrala problem på landsbygden. Syftet är att kartlägga landsbygdens påverkansmöjligheter och tillgången till service, där det centrala begreppet i forskningen är landsbygdssäkran, en konsekvensbedömningsmetod ur landsbygdens synvinkel. Man vill veta hur vanliga människor ser på servicen i sin hemort och vilka farhågor och behov de har.

Det ettåriga projektet inleddes i juni och under sommaren har man gjort intervjuer på Bergö, i Maxmo och i Kristinestad, vilka är orterna i forskningsprojektet. De representerar olika typer av landsbygd, och det centrala i projektet har varit att höra gräsrötterna. I Bergö var det lätt att få folk att ställa upp, medan många tackade nej i Maxmo. Kenneth Nordberg från Åbo Akademi i Vasa, som leder forskningsprojektet, har sina misstankar om att det har att göra med den varma sommaren.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Mänsklighetens hetaste sommar! – SYTY-ordföranden i föreningens senaste nyhetsbrev

Intressebevakning för lokal utvecklingen känns ibland som att släcka bränder – när du fått ett missförstånd omintetgjort, bör du genast ta i tag i nästa. Trots missförstånden var det trevligt att läsa Yle:s undersökning om hur 80 procent av finländarna vill ”hålla hela landet levande” – tänk, för en enstaka sak i vårt samhälle finns ett så brett stöd. Det handlar emellertid inte om att ”hålla kvar” boendet: i stället för att ”hålla kvar”, kommer boendet på vår landsbygd att bero på invånarnas egen vilja att bosätta sig var man vill – även om det finns mindre service än i städerna.

Läs hela hälsningen från SYTY-ordförande Petri Rinne i föreningens nyhetsbrev (7/2018), i vilket det även finns bl.a. info om de riksomfattande byadagarna LOKAALI, innovationslägret CLLD2030, nya arbetstagare till SYTY:s nya projekt ”Koti kylään”, bya-assistenter som erbjuder en ny tids grannhjälp, samt deltagande i tävlingen Den smartaste byn. SYTY:s hemsida finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.