Forskningsprojekt om landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Den 25 april hölls en pressinformation i Vasa om forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen som tar fasta på den till synes tilltagande trenden av centraliseringar och förstoringar av förvaltningsområden. Landsbygdssäkring innebär i praktiken att säkerställa att invånare bosatta överallt i landet får en likvärdig politisk behandling, det vill säga att de olika förutsättningar som råder i olika delar av landet beaktas i planeringsskedet av politiska beslut. Det är forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa som leder projektet, vilket genomförs i samarbete med Landsbygdspolitiska rådet/IDNET, Kommunförbundet och Helsingfors universitet. Här nere finns pressmeddelandet från tillfället:

Nytt forskningsprojekt vid Åbo Akademi i Vasa: Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa leder projektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen, som finansieras av LEADER-programmet och Kulturfonden.

En smart by eller en ”futtig” by?

Bildkälla: https://enrd.ec.europa.eu/news-events/news/eu-action-smart-villages_en

Jordbrukskommissionär Phil Hogan har gett sig i kast med att göra EU:s byar smarta. Under en ”Smart by-konferens” i Slovenien nyligen linjerade han: ”I centrum av smarta byar finns människor, vilka tar initiativ i att använda ny teknologi för praktisk lokala lösningar. Digitaliseringen erbjuder många möjligheter, men även nya samarbetskompanjonskap och allianser kan leda till smarthet. Det väsentliga är ’att tänka utanför boxen’ och kartlägga den egna vägen till framgång”.

Smart är en något klumpig översättning från engelskans smart, t.ex. i ordböckerna finns översättningar som klyftig, fyndig, skarpsinnig. Det är något som snabbt förändras och anpassas i tiden, t.ex. som byn Eskola, Årets by på riksplanet 2017, som genom digitalt samarbete med en nyländsk skola väckte liv i sin redan nedlagda byskola.

Stad och land – vem är beroende av vem?

Flyttningsrörelserna går som bekant mot storstäderna och trenden är global, samtidigt som glesbygden utmålas som förlorare. Vi bör dock inse att glesbygden levererar mycket av det som staden tar för givet – merparten av livsmedels- och råvaruproduktionen samt sådana erfarenheter som inte existerar i storstaden. En storstad är starkt beroende av sin omgivning och det konstanta tillflödet av material, varor och energi, så om tillflödet stannar, lamslås staden.

Raseborg utreder byabuss likt den i Korsholm

Bildkälla: Wikimedia Commons

Stadsutvecklingssektionen i Raseborg ser över kollektivtrafiken, där ett av åtgärdsförslagen gäller att införa ett nytt kollektivtrafikskoncept, nämligen Raseborgs byabuss. Pilotprojektet Raseborgs byabuss baserar sig på en modell från Korsholm i Österbotten, där en minibuss har skjutsat bybor sedan år 2001. I Raseborg är tanken att minibussen ska köra regelbundna turer (fem rutter och avgång på fasta tider) från vissa byar till Ekenäs och Karis.

Utvecklingschef Fredrika Åkerö säger att det är viktigt att stöda trafik på landsbygden, särskilt med tanke på att man nationellt sett har gått in för att äldre ska bo längre hemma. Skillnaden mellan den vanliga busstrafiken och minibussen är att senare kör in på småvägar och kan hämta passagerarna från hemmen.

Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi.

”Petalaxborna själva ska utveckla Petalax – ingen annan kommer att göra det åt dem”

Bildkälla: Wikimedia Commons

Det nedlagda bankkontorets giroinkast i Petalax har gjorts om till en idélåda. Symboliken är inte långsökt för byborna jobbar med många medel för att kommundelen i Malax, Österbotten ska utvecklas åt rätt håll. Roger Norrgård, som leder projektet Petalaxnejdens utveckling 2030, ska hjälpa utvecklingen en bit på traven. ”Det är Petalaxborna själva som ska utveckla Petalax. Ingen annan kommer att göra det åt dem”, säger Norrgård. Syftet med projektet är att försöka få fler invånare, fler företag och fler arbetsplatser till kommundelen.

Norrgård är intresserad av samhällsbygge, och då inte enbart av de ekonomiska aspekterna, utan också av det mervärde sociala resurser kan ge. För att människor ska bosätta sig på en ort, är det ultimata att där finns såväl bostäder och arbetsplatser som trivsel. Om invånarna inte trivs, trots att det finns arbetsplatser, börjar de pendla.

Landsbygdsutvecklingen måste få tillräckliga resurser i kommande EU-finansieringsprogram

Landsbygdspolitiska rådet, som tillsatts av statsrådet, framhåller som ställningstagande till EU:s kommande finansieringsperiod att EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik ska vara politik som bidrar till ekonomiskt, socialt, miljömässigt och kulturellt hållbar landsbygdsutveckling. Rådet förutsätter att tillräcklig finansiering avsätts för landsbygdsutveckling i kommande finansieringsram och framhåller Europeiska jordbruksfondens centrala roll som integrerare mellan jordbrukspolitiken och landsbygdens utvecklingspolitik.

Landsbygdspolitiska rådet betonar landsbygdens många möjligheter i anpassningen till och begränsningen av klimatförändringen. Sätten till anpassning är lokala, det finns inte ett enda sätt som lämpar sig för alla, betonar man i ställningstagandet. Rådet anser att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska erbjuda och möjliggöra intelligentare och klimat smartare sätt att agera, röra sig, driva företag och bo i olika landsbygdsområden.

Uppfattningar om projekt – en tävlan om synlighet?

I samma båt – samassa veneessä rf ry, som fungerar som Leader-grupp i Åbo skärgård, har kommit ut med sitt första nyhetsbrev för i år. Verksamhetsledaren Emil Oljemark skriver i sin spalt om sin syn på projektens synlighet. Han skriver, att spontant tänker man på fräscha sätt att lyfta fram olika projekt som har fått finansiering. Synlighet som en egen målsättning i all ära, men mer och mer handlar dagens hektiska medievärld om att skapa intressant innehåll som presenteras på ett lockade sätt.

Det personliga lockar folk att hänga på sociala medier, medan de professionella mediehusen, såväl lokala som nationella, publicerar nyheter med konkreta resultat och anknytningar till vardagen. Men, hur ska då ett projekt med mer allmänna målsättningar klara sig i en dylik tävlan om synlighet? Samma gäller för oss i Leader-gruppen, som då ska sporra fram till goda projekt och konkretin hägrar långt borta i horisonten.

SFV:s folkbildningsmedalj till dagsmarksbo för dokumentation av byn på nätet

Lasse Backlund skriver historiken om byn Dagsmark i Kristinestad. Historiken finns på nätet och uppdateras dagligen med nytt material. Den blir aldrig färdig, och för Backlund känns det bra att veta att han inte måste dra streck. Historien är ju oändlig och kan fyllas på.

Efter att ha i början ha varit tveksam, insåg han snabbt fördelarna med att publicera på nätet, då man kan komplettera och korrigera efter hand när man får nya uppgifter. Under de senaste tolv månaderna har ”Dagsmark förr och nu” på adressen lassebacklund.fi haft 85 000 klick, eller vanligen 200-300 per dag, varav de flesta besökarna finns i Finland. Men åtta procent finns i Sverige och cirka tre procent i USA.

Att historien även hittar vägar utanför Dagsmarks byagräns är oundvikligt, då byns historia är sammankopplad med Lappfjärds socken, närmste staden Kristinestad och Vasa län.

Byakväll i Liljendal

Grundtrygghetscentralen i Lovisa och SILMU-byar arrangerar en byakväll på Café Lilja i Liljendal 25.4 med början kl. 18.00. Under kvällens gång ges information om bl.a. mobilappen Morjens Loviisa – Lovisa, trygghetsenkäten för östliga Nyland, Lovisas trafiksäkerhetsplan, projektet Yhdessä osaamme – Tillsammans kan vi, Öppna Byarnas dag, samt byaplanering – en viktig sak för byaverksamheten.

Uppgifterna ingår bl.a. i Utvecklingsföreningen SILMU:s nyhetsbrev för april månad som även tar upp följande ämnen: arbetsverkstad för byaturism 8.5, utbildning inom föreningslagstiftning 30.5, logotävling för ungdoms-Leader verksamheten inom SILMU, FYRKKA till ungdomar, samt sajten Kylään.fi som öppnats.

SILMU:s nyhetsbrev för april 2018 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.

Aktuella evenemang vid Nylands Byar

Nylands Byar rf ordnar i maj två byaevenemang: Att färdas i byarna, från byarna och till byarna. Tillfället hålls 15.5 kl. 18.00 i Vivamo semester-  och kurscenter, Vivamovägen 2, 08200 Lojo. I programmet ingår utbyte av erfarenheter, samtal och nya idéer. Heli Einesalo från Vihtijärvi kyläyhdistys ry berättar om naturstigsprojektet. Pekka Palsanen och Susanna Kankare från Fiskars kyläseura ry berättar om bilpoolprojektet.

Livskraft för byarna av turismen, byarnas service och framtidens landsbygdsföretagsamhet är det andra evenemanget. Tillfället hålls 23.5 kl. 18.00, och även detta i Vivamo semester- och kurscenter. På agendan är exempel på fungerande lösningar, utbyte av erfarenheter, samtal och nya idéer.

Anmälningsuppgifter (anmälan till den förra senast 8.5 och till den senare 16.5) finns på webbplatsen se.uudenmaankylat.fi.