Kategorier
2017 Nyhetsbrev 13/2017

Barns kunskap om matproduktion förbättras dramatiskt via gårdsbesök visar doktorsavhandling

En stor del av eleverna i grundskolans lägre årskurser har en svag uppfattning om matproduktionen, t.ex. vet många inte varifrån mjölken kommer. Det här kommer fram i en färsk doktorsavhandling av filosofie magister Pia Smeds, forskare vid Naturresursinstitutet Luke. ”Matfostran blir allt viktigare eftersom barn och ungas personliga upplevelser av matens väg från jord till bord är få p.g.a. de allt färre lantgårdarna i Finland”, säger Smeds som disputerade vid Uleåborgs universitet 10.11.

Inför undersökningen delade lärarna in eleverna i tre grupper: svaga, medel- och högpresterande elever. ”Resultaten var tydliga. I det test som genomfördes fem månader efter interventionen såg man klart att de elever som fått delta i undervisning i autentisk miljö på lantgården lärt sig bäst. De svagaste eleverna som fått vara med på gården hade högre poäng än de högpresterande elever som lärt sig samma sak endast i klassrummet”, konstaterar Smeds.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 13/2017

Ny teknik ska hålla danska landsbygdsbutiker öppna utan personal

Dagli´ Brugsen
Foto: Coop

För att motverka butiksdöden på den danska landsbygden vill handelskedjan Coop pröva ny teknik för att hålla sina landsbygdsbutiker öppna 24 timmar i dygnet utan personal. Coop vill nu vända utvecklingen genom att testa butiker där kunderna får betjäna sig själva. Coop har de senaste två åren kört in sitt s.k. ”Bip&Betal” -system, som gör det möjligt för kunderna att själva skanna in sina varor med en app i den egna mobiltelefonen. Vid utgången betalar sedan kunden genom att dra telefonen över en skanner.

De första reaktionerna är inte särskilt positiva, för då Coops nya planer blev kända, började det hagla kritik i sociala medier. Innovationen kan i värsta fall bli ett självmål. I en intervju för Danmarks TV2 befarar detaljhandelsexperten Bruno Christensen att satsningen i värsta fall kan gynna konkurrenterna, och hänvisar till kedjan Rema 1000 som kan tacka personalens direktkontakt med kunderna för sina framgångar.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Peter Karlberg, i tidningen Landsbygdens Folk (10.11).

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 13/2017

Höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten hålls i Tammerfors

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar nationella utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan valtakunnalliset koulutus- ja neuvottelupäivät, 13-14.12 på Hotell Cumulus Koskikatu i Tammerfors.

Mer info och anmälningsförfarandet (anmäl senast 29.11) finns (på finska) att ta del av på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas

Inspiration behövs alltid, oberoende om man ska jobba i trädgården, driva företag eller förändra landsbygden. Man måste känna energi och att det här är något man vill göra. Landsbygdens kreativitet ska utvecklas, hyllas och stärkas, vilket är ett inspirationspass för den som vill vara med och utveckla landsbygden.

Förutsättningarna för att verka på landet har förändrats under de senaste 10-20 åren, t.ex. antalet jobb som kan utföras på landsbygden, förr och nu. En stor del jobb går att flytta till landsbygden, vilket har möjliggjorts av Internet. Då jobben kan flytta ut, kan människorna flytta efter. Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för att välja var man vill bo.

En tjänst som Uber är bara början, för efter tre år har vi kanske 100 möjligheter till samåkning från vår lilla by. Allt kan bli perfekt, bara vi anstränger oss. Alla landsbygdsproblem har en kreativ lösning, menar rikssvensken Teo Härén som föreläste (26.10) på en innovationsverkstad på Yrkesakademien i Närpes.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Jan Ola Klåvus, på tidningen Syd-Österbotten (28.10).

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Landsbygdens invånare har både kunskapen och viljan att möta Europas stora utmaningar – deklaration från ERP

HSSL:s ena ordförande Staffan Nilsson (t.h.) skriver under deklarationen som ordförande för ERCA (European Rural Community Alliance).
Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Lördagen den 21 oktober antog 250 delegater från 39 länder och landsbygdsorganisationer en deklarationEuropean Rural Parliament (ERP) – den europeiska Landsbygdsriksdagen – i Venhorst, Nederländerna 18-21.10. Deklarationen slår fast att landsbygdens invånare har både kunskapen och viljan att möta Europas stora utmaningar, varav de största utmaningarna består av snabb digitalisering, flytt från utsatta till välbärgade områden och från landsbygd till stad, de många flyktingar som kommer till Europa, förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar.

Deklarationen uppmanar invånare och politiker att stöda utvecklingen av landsbygden och se till att politiska beslut är landsbygdssäkrade, och att arbeta för att skapa hållbara landsbygdssamhällen med ett fokus på infrastruktur, service och anslutning, bekämpande av fattigdom och social utslagning, stärkande av lokala ekonomier, välkomnande av nya människor in i samhället, samt ungdomar.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Idéer men inga pengar för landsbygdsutveckling i Finland

Sverige gör en helomvändning när det gäller landsbygdsutveckling. Den svenska regeringen storsatsar genom att avisera i budgeten för 2018 en summa på 1,2 miljarder kronor (ca 130 miljoner euro) för att människor ska kunna leva och arbeta i hela Sverige. Man vill också genomföra en långsiktig satsning på socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden, vilka nästa år får 500 miljoner kronor (52 miljoner euro). Summan växer successivt för att år 2020 ligga på 2,5 miljarder kronor (260 miljoner euro). I Norge finns direkta statsstöd för landsbygdspolitik, som år 2016 låg på 145 miljoner euro.

Största skillnaden mellan svensk och finländsk landsbygdspolitik är att regeringen i Sverige reserverar pengar i statsbudgeten, medan Finland knagglar sig fram med fleråriga utvecklingsprogram.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Video om samhälleligt företagande på Bergö

Bergö serviceboende – Fyrgården
Skärmklipp ur Bodens video

Genom en form av samhälleligt företagande kunde Bergö Öråd förverkliga drömmen om ett serviceboende på Bergö. I denna video får vi en överblick av den process som man gick genom från några av de inblandade nyckelpersonerna. Initiativet till videon kommer från Identitetsbaserade nätverket IDNET – Svenskfinland som brobyggare och pilotområde.

Videon kan ses via länk på webbplatsen boden.fi. Se även videon över Håkan Björks presentation om samhälleligt företagande 2.9 under Landsbygdsparlamentet i Leppävirta 1-3.92017.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Vad ska vi göra med resten av landet?

I en kolumn i Hufvudstadsbladet skriver Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori det att han är för Helsingfors, inte betyder att han är mot allt annat, men enligt Vapaavuori skapar urbaniseringen många möjligheter, och ifall Finland i fortsättningen vill bli förmögnare, lönar det sig att greppa dessa möjligheter (se inlägg i denna blogg). Han påminner även om att mer än hälften av landets befolkning bor i de 21 största städerna, vilka nyligen höll stormöte.

I slutet av september kunde man i Yles Aamu-TV ta del av den svenske debattören och ekonomen Kjell A. Nordströms åsikter, bl.a. att det kan vara politiskt klokt att hålla hela landet befolkat, men att det inte är ekonomiskt klokt. Enligt Nordström påskyndar den ekonomiska utvecklingen inflyttningen till städerna, vilket påskyndar den ekonomiska tillväxten – företag trivs i förtätade miljöer.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Kan man ordna folkomröstning om vad som helst? – Peter Backa och Marina Lindell diskuterade valmetoden i radio

Folkomröstning krävs allt oftare i olika frågor, även på kommunal nivå, men är folkomröstning en bra metod att stärka demokratin, eller håller hela begreppet folkomröstning på att degraderas till ett politiskt tillhygge? Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (18.10) på Radio Vega. De som debatterade var demokratiaktivisten Peter Backa och statsvetaren Marina Lindell. Filip Stén ledde debatten.

Programmet kan höras på webbplatsen arenan.yle.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

Sökandet efter landsbygdens framtid

Svart svan
Foto: Martin Olsson

Det föga framtidsarbetet för landsbygdens utveckling har storligen förvånat mig. Är vi verkligen inte intresserade av att framtidsarbetet är en del av landsbygdens utveckling? Ishockeyspelaren Wayne Gretzky konstaterade en gång att man måste förflytta sig dit, där pucken kommer, inte där den är nu. Alltså, är det inte så att vi utan framtidsarbetet som en del av utvecklingsprocessen kommer att befinna oss där ”pucken” är, för att lösa dagens eller gårdagens problem?

I allmänhet är det så att man i framtidsarbetet gör upp några alternativa framtidsbilder. Ofta är de tre: en önskvärd framtidsbild, en icke önskvärd framtidsbild, samt framtidsbilden, vilken förverkligas om utvecklingen går enligt ”gamla mallen”, utan att man ingriper i denna. En logisk tanke i utvecklingsarbetet är att skapa en led till utvecklingsåtgärderna, med vars hjälp den önskvärda framtidsbilden förverkligas. Det är då fråga om ett målmedvetet, systematiskt arbete.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

De små siffrornas landsbygd – specialsakkunnig Ilkka Lehtola i Landsbygdspolitikens blogg

Politikerna talar gärna om behovet av forskningsdata som hjälp vid beslutsfattandet, men hur medvetna är beslutsfattarna om beslutens samhälleliga inverkan? Bland landsbygdskommunerna finns det rikligt med exempel på att effekterna av besluten inte just har utvärderats. Man ha velat se landsbygden som garant för samhällsekonomin och som hinder för städernas tillväxt. I verkligheten har man helt enkelt förbisett det faktum, att Finland är en mosaik av olika regioner, vilka består av såväl stadsområden, små städer, kyrkbyar som även av en bredskalig diversifierad landsbygd.

Det kan uppstå en skev bild av komplexa samhälleliga frågor om man förenklar alltför mycket.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

FÖSS söker projektledare för projektet Expedition Skärgårdshavet

Föreningen Finlands Öar rf – Suomen Saaret ry (FÖSS) söker en projektledare för projektet Expedition Skärgårdshavet – Tutkimusmatka Saaristomerelle. Föreningen har fått Leader-finansiering för projektet, som är ämnat för barn. Projektet företar en rutt runt Skärgårdshavet som är fyllt med äventyr vid 15 hamnar. Syftet med projektet är att på ett konkret och skapande sätt bekantgöra barnen och ungdomarna med havets växt- och djurliv.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen foss.fi. Sista ansökningsdag är 20.10.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

En fjärdedel av bybutikerna kan komma att lägga ner verksamheten – en utredning om stöd av verksamheten är klar

Allt oftare är bybutiken samtidigt postkontor, bank och apotek. Inom en nära framtid kan butikerna bli serviceställen med ett omfattande tjänsteutbud som kompenserar det annars minskande utbudet. De ska också kunna ha allmännyttiga tjänster. Pellervo ekonomiska forskningsinstitut utredde hur det går för bybutikerna och vad som krävs för att de ska klara sig och ha framgång.

Bybutikernas ställning har förändrats som en följd av urbaniseringen, koncentreringen av butiker och de utvidgade öppettiderna. Antalet bybutiker minskade med ca 60 procent under åren 2002-2015. För närvarande finns det 222 stycken. Enligt utredningen, Kyläkauppaselvitys, som gjorts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, gynnas butikerna för det första av att regleringen avvecklas.

Läs mer på webbplatsen valtioneuvosto.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

Delta i kampanjen Hela Finland tackar!

Tack är ett viktigt ord, men som ofta blir osagt. Lyckligtvis kan man även visa tacksamhet med gärningar. Hela Finland tackar är ett officiellt projekt i Finlands 100-års jubileumsprogram. Alla inbjuds till kampanjen – kommuner, byar, sammanslutningar, enskilda personer – för att visa tacksamhet för tidigare generationer

Mer info finns (på finska) på webbplatsen kylatoiminta.fi. Se även svensk info på webbplatsen kokosuomikiittaa.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

”På något underligt vis lyckas vi ställa landsbygden mot staden” – Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori

Vy från Hotel Torni mot Helsingfors södra stadsdelar
Bildkälla: Wikimedia Commons

Vi har land och landsbygd och även några städer, vilket tillsammans utgör Finland. Men på något underligt vis lyckas vi ställa dessa mot varandra, trots att det inte finns någon orsak till detta. De flesta finländare uppskattar även bådadera väldigt mycket. Verkliga motsättningar finns det ju väldigt lite av, men tyvärr förekommer det ändå kretsar och debattörer, som får drivkraft av att konstgjort ställa upp sådana motsättningar, som att påstå att någon annan orsakar det med sitt agerande.

Man kan tänka hur man vill om huruvida städernas tillväxt är en välsignelse eller inte, och jag är inte helt säker om den saken heller. Säkert är att urbaniseringen måste tas på allvar, vare sig man gillar det eller inte.