Kategorier
Nyhetsbrev 11/2016

Höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten hålls i Tammerfors

SYTY-logoSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar höstens nationella utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan valtakunnalliset koulutus- ja neuvottelupäivät, 15-16.12 på Hotell Cumulus Koskikatu i Tammerfors. Dagarna är ämnade för alla byaombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönegivare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän. De regionala byaföreningarna bedes före konferensdagarna, dock senast 8.12, skriftligen svara på följande frågor (sänds till marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi):

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 11/2016

Ge din åsikt om Maaseutu.fi (Landsbygds.fi)

landsbygd.fi - logo (2)Landsbygdsnätverkets gemensamma webbplats www.maaseutu.fi (www.landsbygd.fi) förnyas, och programinformatörerna vill nu ha massor av erfarenheter, önskemål och idéer från olika användargrupper. Utifrån dem börjar man bygga upp webbplatsens innehåll och struktur. Besvara alltså enkäten och uppmuntra även dina arbetskamrater, bekanta eller exempelvis stödmottagare att besvara och påverka.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Den danske bonden som ”sticker ut”

frank-erichsen
Danske bonden Frank Erichsen
Foto: Kenneth Sundman

Frank Erichsen är den danske bonden, ”Bonderøven” på danska, som gjorde reality-TV om hur han rustade upp en fallfärdig bondgård, Kastanjegården”, på Jylland sommaren 2005. De första åtta avsnitten, som till en början sändes på danska tvåan, blev genast en succé som spred sig till de övriga nordiska länderna. I Finland heter programmet En tvättäkta lantis.

Erichsen tror att TV-seriens popularitet beror på själva innehållet. Att kunna göra någonting med sina händer är viktigt för vår livskvalitet, även om allt i våra moderna liv talar emot det, och därför blir avsaknaden av det praktiska ännu större. En stor del av TV-programmet handlar om hur Erichsen förvandlar sitt lantbruk till en självförsörjande gård. Hans familj har så att säga vägrat acceptera det system som största delen av oss väljer att leva i. Det gäller att ta ställning till sina grundläggande värderingar, vilket för Erichsen handlar om att fylla livet med sådant han tycker är roligt.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Resolution från Landsbygdsriksdagen i Karis

larkkulla-i-karis
Lärkkulla i Karis
Foto: Kenneth Sundman

Den fjortonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen på Lärkkulla i Karis, 22-23.10, samlade närmare ett sextiotal deltagare. Som ett resultat av workshoparna under lördagen skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:

Landsbygdsriksdagens resolution

Den pågående vård- och landskapsreformen ger en enastående möjlighet att ta landsbygdens behov i beaktande. Att anpassa program och åtgärder utgående från platsens problem, möjlighet och vilja bör understrykas. Behoven på landsbygden följer inte kommun- och sektorgränser, men många verksamheter gör det idag. Här kan platsbaserad utveckling ge nya möjligheter att använda resurserna rätt och skapa nytänkande.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Lyft fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid där!

rapsfaltThomas Blomqvist, som är riksdagsledamot och jordbrukare från Raseborg i Nyland och som fungerar som ordförande för det landsbygdspolitiska nätverket IDNET, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om landsbygden som ett underutnyttjat trumfkort med stor potential – decentraliserad energiproduktion, förnybar energi, bekämpandet av klimatförändringen, bevarandet av biodiversiteten, produktionen av livsmedel, turism, fungerande kommunikationer, utbyggt fibernät m.m. Hela blogginlägget kan läsas här under:

Landsbygden – ett underutnyttjat trumfkort med stor potential

Av Finlands totala yta klassas 95 % som landsbygd. Ungefär en tredje del av Finlands befolkning bor i de här områdena. Faktum är att urbaniseringen intensifierats under senaste år. Många flyttar efter jobb in till större städer. Hur landsbygden trots det kan överleva och utvecklas är, åtminstone delvis, fast i oss som bor här: Vi måste själva lyfta fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid här.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Landsbygdspolitik och landsbygdssäkring granskas i rapport

rapporten-landsbygdspolitik-och-landsbygdssakring-i-finland-norge-storbritannien-och-kanada-2016Den svenska myndigheten Tillväxtanalys har undersökt hur landsbygdspolitiken och verktyget landsbygdssäkring (rural proofing) fungerar i ett antal länder. Syftet är att kunna beskriva och jämföra ländernas system samt resultat för att sätta det i en svensk kontext. Landsbygdspolitik har undersökts i Norge och Finland, samt landsbygdssäkring i Kanada, Storbritannien och Finland. Landrapporterna är skrivna av sakkunniga i respektive land och är inkluderade i sin helhet i denna föreliggande rapport. Sakkunnig från Finland är Christell Åström, generalsekreterare för det Landsbygdspolitiska rådet MANE.

Rapporten Landsbygdspolitik och landsbygdssäkring – i Finland, Norge, Storbritannien och Kanada finns att läsas på webbplatsen tillvaxtanalys.se.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Viktigt med aktiv landsbygdspolitik anser de flesta i svensk undersökning

HSSL - logoNära 9 av 10 instämmer i påståendet att det är viktigt med en aktiv landsbygdspolitik, visar en Novus undersökning gjord på uppdrag av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL). Samtidigt instämmer 8 av 10 personer i påståendet att det är storstäderna som gynnas av den rådande politiken. ”Det är en viktig signal till våra politiker att på ett större allvar ta tag i landsbygdsfrågorna och börja föra en mer aktiv landsbygdspolitik både lokalt och nationellt”, säger HSSL:s verksamhetsledare Terese Bengard. I Novusundersökningen instämmer nästan 70 procent i påståendet att landsbygden missgynnas av den rådande politiken i Sverige. Undersökningen visar att framförallt frågor som service, jobb, kommunikationer och infrastruktur är viktiga att satsa på.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Aktionsgruppen I samma båt jubilerar med festseminarium

i-samma-bat-20-arLeader-föreningen I samma båt – samassa veneessä rf ry fyller 20 år och ordnar 25.11 kl. 14.30-17.30 ett festseminarium i Bio Pony i Dalsbruk, Stallbacksvägen 4, 25900 Dalsbruk. Tillställningen är öppen för alla och tvåspråkig, där en del av föredragen går på svenska och en del går på finska. Festen ordnas i samarbete med Dalsbruks Byalag rf.

Uppgifterna är från aktionsgruppens webbplats sameboat.fi med länk till programmet och anmälan (görs senast 17.11).

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Mycket att läsa i tematidningen Tilaa elämälle!

tidningen-tilaa-elamalleTilaa elämälle! är en finsk tematidning som sprids till hem och kiosker via tidningen Maaseudun Tulevaisuus. Man tar upp frågor som invandring, integrering, byaverksamhet, landsbygdsfonder, Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) o.s.v., sakinnehåll som är aktuella under en lång tid. Tidningsbilagans samarbetsparter är Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s integrationsprojekt Koko kylä kotouttaa, landsbygdsnätverket och MANE.

Uppgifterna (på finska) är från Byaverksamhet i Finland rf:s webbplats kylatoiminta.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Kultur viktigt för att nå balans mellan stad och land

ordet-kulturGenom kulturen testas gränser, nya erfarenheter erhålls och självförtroende byggs. Ett omfattande kulturliv i bygden innebär att invånarna har en bas att bygga andra aktiviteter på, och kulturaktiviteter har visat sig vara mycket värdefulla när nyanlända ska bli en del av gemenskapen och ger en grund för sammanhållning och förståelse mellan människor från olika bakgrunder.

Läs mer vad Riskorganisationen Hela Sverige ska levas ordföranden Staffan Nilsson och Åse Classon tillsammans med styrelsen för Hela Sverige ska leva Jämtlands län skriver i en debattartikel i Östersunds-Posten.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Postservicen på landsbygden behöver säkerställas

BrevDet andra skedet i förändringen av postlagen är betydande för närservicen på landsbygden och postens tillgänglighet. Sett ur byarnas och i synnerhet den glest bebodda landsbygden, är det väsentligt att de förändringar som är under planering, inte oskäligt försvagar postservicen på landsbygden och sålunda försvårar landsbygdsboendet och landsbygdens företagsverksamhet. Redan under tidigare år har Posti Oy dragit in alla sina postkontor på landsbygden. Postkontoren har sedan ersatts med postombud, vilka kan vara närbutiker, kiosker, banker, kommunernas ämbetsverk eller skötas tillsammans med någon annan verksamhet. Posten betalar postombuden en ersättning som många aktörer håller som otillräcklig för det arbete som görs och för det utrymme som ska reserveras.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

”Du kan ta poitjin ur byin men it byin ur poitjin!” – humorgruppen KAJ hyllar det lilla bysamhället i ny raplåt

humorgruppen-kaj-kom-ti-byin
Bildkälla: Humorgruppen KAJ:s Facebooksida

”Vi har allting mellan himmel å jåod. En brandkår, en kyrko, en handilsbåod.”, sjunger Jakob Norrgård, Axel Åhman och Kevin Holmström i sin nyaste låt ”Kom ti byin”, som även är titelspåret på KAJ:s nya album. Låten är en berättelse om killarnas egna hembyar i Vörå, Österbotten, men fungerar samtidigt som en hyllningssång till alla småorter. Jakob listar fem saker som bidrar till det faktum att småorter alltid kommer att ha en speciell plats i hans hjärta.

  1. Alla känner alla, och alla hälsar på varandra.
  2. Havsnära boende med vatten och frisk luft gör en harmonisk.
  3. Nycklar till alla hus, så man kan gå till ungdomsföreningen eller idrottslokalen precis när man vill, och hem till folk också om man kommer ihåg att berätta det för dem.
  4. Man blir bra på att ha tråkigt, men lär sig även att hitta på en hel massa egna grejer.
  5. Talkoandan genomsyrar allt, och alla är med om något ska fixas.

Uppgifterna med länk till videon är från webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

Kommissionens landsbygdskonferens drog upp riktlinjerna för ett bättre liv på landsbygden

the-european-conference-on-rural-development-i-cork-irland-5-6-9-2016Under The European Conference on Rural Development, som hölls i Cork, Irland, den 5-6 september, antogs en deklaration för landsbygden som är en uppföljning på ett dokument som antogs för 20 år sedan i samma Cork. I deklarationen, A Better Life in Rural Areas, betonar man behovet av ett bättre kompanjonskap mellan städerna och landsbygden, samt dess betydelse för hela unionen.

Mer info finns på webbplatserna maaseutupolitiikka.fi och helasverige.se.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

Landsbygdens goda exempel en blind fläck inom såväl politik som forskning

Rows of a Carrot Field”Givetvis är alla satsningar för att hitta hållbara ekonomiska modeller glädjande – oavsett om de sker i staden eller på landet. Omställning till hållbarhet behövs akut i både stor och lite skala. Det vi vill sätta fingret på är att landsbygdens goda exempel är en blind fläck inom såväl politik som forskning.” Bland annat det här skriver Riskorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) verksamhetsledare Terese Bengard och organisationens lokalekonomisamordnare Ylva Lundkvist Fridh i en debattartikel i Veckans Affärer.

Uppgifterna är från HSSL:s webbplats helasverige.se.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

”Människor har lätt att engagera sig i Leader-arbetet” – minister Tiilikainen

leader-logo-20-ar-2
Bildkälla: ©maaseutuverkosto

Finländarna har utvecklat sina boendemiljöer genom Leader-arbetet i 20 års tid. Leader-finansieringen inleddes år 1996 när Finland anslöt sig till EU, och under dessa 20 år har det etablerats ett arbetssätt som har gett landsbygdsinvånare verktyg, för att göra ändringar som förbättrar livskvaliteten.

”Leader-arbetet är just sådan verksamhet med låg tröskel som dagens människor har lätt att engagera sig för”, säger jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen som även varit med i Leader-arbetet. Att Leader-arbetssättet sprider sig till stadsområden, visar också hur användbart det är. Vid reformen av regional- och lokalförvaltningen kommer kommunutvecklingen att omorganiseras, och här förutspår Tiilikainen att de nätverk och det sociala kapital som man skapat under de här 20 åren, är hård valuta i framtiden.