För ett land i balans – Landsbygdsriksdagens tre intensiva dagar på Gotland

Landsbygdsriksdagen hade närmare 750 deltagare som tog del av paneldebatter och andra inslag. Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Ett land i balans, en stark och entusiastisk vilja att driva landsbygdsfrågor vidare och en större förståelse för skillnaden mellan stad och land, urbanisering och normernas betydelse – det är vad 750 deltagare på den svenska Landsbygdsriksdagen 2016 tar med sig hem efter tre intensiva dagar på Gotland. Landsbygdsriksdagen 2016, som arrangerades av Hela Sverige ska leva (HSSL) och Hela Sverige ska leva Gotland, hölls den 27-29 maj. Landsbygdsriksdagen är nu Europas största mötesplats för landsbygdsutveckling. Den har hållits nästan vartannat år sedan 1989.

Ökad livskraft på landsbygden via landsbygdsprogrammet

Med hjälp av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 har man bidragit till sysselsättningen, förbättrat förutsättningarna för företagande och matproduktion, vårdat miljön och utvecklat landsbygdens tjänster. Under perioden 2007-2013 har programmet hjälpt att skapa eller bevara upp till 75 000 arbetsplatser i landsbygdsområdena, av vilka närmare 8 000 var nya arbetstillfällen, resten var bevarade arbetsplatser och arbetsplatser som uppkom i samband med projekt eller investeringar. Detta framgår av programperiodens resultat som behandlades på övervakningskommitténs sista möte (23.5) i Åbo. ”Resultaten indikerar starkt att programåtgärderna har lett till ökad livskraft på landsbygden”, sade kommitténs ordförande, lantbruksrådet Esko Juvonen på jord- och skogsbruksministeriet.

Mer info finns på webbplatsen maaseutu.fi.

Lönsamt stöda decentraliserad energiproduktion

Att gå in för decentraliserad energiproduktion, betyder att man inte behöver överföra lika mycket ström till ett område som man gör just nu. Runt den nya produktionen kan det även uppstå annan affärsverksamhet, som installationsservice. För landsbygdsområdena förbättras konkurrensförmågan och sysselsättningen. Decentraliserad energiproduktion innebär att energin produceras nära driftsstället, och den behöver inte nödvändigtvis vara kopplad till eldistributionsnätet. I allmänhet använder man förnybara energikällor till produktionen av decentraliserad energiproduktion. Exempel på detta är solvärme och -el, geoenergi, kombinerad el- och värmeproduktion, vindkraft och bioenergi. På de flesta landsbygdsområdena skulle det vara möjligt att med förnybar energi producera mer energi, än vad området behöver. Energin skulle även räcka till försäljning utanför området.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av Ville Tuomi som arbetar som utbildningsdirektör vid Levón-institutet vid Vasa universitet.

Service tema i senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket

I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket, med temat Service, gräver man djupare i vad det innebär och vilka möjligheter som finns då det gäller bättre service för människor på landsbygd och i glesbygd. Det ska nämligen satsas 700 miljoner kronor fram till 2020. Några goda exempel på servicesatsningar får man också med sig, som kostnadseffektiv mobil hälsovård i Finland. Stora avstånd och en åldrande befolkning ställde till bekymmer för regionala hälsovårdsmyndigheter i sydöstra Finland, så hur skulle man garantera en trygg vård till alla, samtidigt som kostnaderna hålls nere? Svaret blev bussen Mallu, som introducerades 2010 och nu åker runt med ett team sköterskor, vilka ger vård till bygdens invånare i Södra Karelen.

Nyhetsbrevet (nr 14/2016) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Är ”Lovisamodellen” byskolornas räddning?

Styrelsebeslutet (16.5) att inte dra in byskolor i Lovisa ger positiva kommentarer. Ann-Sofi Backgren, medlem i Landsbygdspolitiska rådet och specialsakkunnig inom Svenska folkskolans vänner, menar att Lovisa svänger trenden. Det är ett exempel på samma trend som ger oss den ökande satsningen på närproducerat. Backgren tror att det finns en stor potential i att satsa på byskolor, som Lovisa nu gör. Beslutet är fattat med tanke på framtiden. Bara om det sker stora förändringar – elevantalet går i botten eller fastigheterna blir oanvändbara – ska byskolebeslutet omprövas. I beslutet ingår även en försäkran om att fastigheterna underhålls kontinuerligt, samt att undervisningen utvecklas. Backgren menar att Lovisa kommer att statuera exempel. Staden kommer att få ta emot många studiebesök och ledningen kommer att få inbjudningar till många seminarier där de får redogöra för hur de har tänkt och hur de har haft mod att gå sin egen väg.

Vad kom man fram till på byaverksamhetens utbildnings- och rådplägningsdagar?

”Då organisationerna förnyas och kärnan stärks, bör man hänga med för att förbättra effektiviteten och dess bedömning. Mervärdet bör man kunna mäta och dokumentera. Man bör fundera över vilka indikatorer man har behov av. Man bör även ha något att förmedla, och om inte resultaten och effektiviteten är en av de viktigaste, vad sedan”. Det här sade Byaverksamhet i Finland rf:s ordförande Petri Rinne i inledningen när han öppnade utbildnings- och rådplägningsdagarna i Tammerfors, vilka hölls 18-19.5.

Läs mer (på finska) på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Bibliotek för finländska byaböcker

De finländska byarnas historia och berättelser är ämnat att samlas på ett ställe. Det finns i Finland omkring 4 200 byar, vilka var och en har sin egen skildring. Entusiastiska vänner av lokal kultur har under årtionden samlat byaböcker, men nu har man för avsikt, om det förverkligas, att samla böckerna i ett bibliotek. I tätorten Eskola i Kannus, Mellersta Österbotten, pågår ett projekt för att grunda ett landsomfattande informationscenter för byaverksamhet. Byabiblioteket är inskrivet i det här projektets plan.

Mer info finns (på finska) webbplatsen yle.fi.

Namnet Nylands Byar nu officiellt

Bytet av namn till Uudenmaan Kylät ry – Nylands Byar rf (före detta Västnylands Byar rf – Länsi-Uudenmaan kylät ry) har fastställts i föreningsregistret 13.4.2016. Att observera är att namnet nu skrivs på finska först. Föreningen är dock fortsättningsvis tvåspråkig enligt stadgarna. Västnylands Byar – Länsi-Uudenmaan kylät grundades år 2000 för att främja byaverksamheten på den västligaste delen av landskapet Nyland. Geografiskt samma som aktionsgrupperna Pomoväst och Luke tillsammans. I det dåtida lilla landskapet Östnyland grundades ungefär samtidigt Itä-Uudenmaan Kylät ry – Östra Nylands Byar rf. I huvudstadsregionen och mellersta Nyland grundades ingen motsvarande organisation.

Ganska snart uppstod behov av byautvecklingsarbete på s.k. landskapsnivå i huvudstadsregionen och Mellannyland.

Enkät om frivilligarbete inom kulturmiljöbranschen

Finlands Hembygdsförbund rf gör en riksomfattande utredning om frivilligarbete kring kulturmiljön. Med en enkät till föreningar och medborgare utreder man nu för första gången grundligt hur omfattande verksamheten är och vad den består av. Men utredningen lyfter även fram eventuella stöd-, informations- och utbildningsbehov. Utredningen och enkäten gäller alla som på frivillig basis tar exempelvis hand om naturen, landskapet eller byggarvet, ordnar evenemang, talkon eller kurser, deltar i och påverkar områdesplaneringen eller informerar om sådant som rör kulturmiljön. Enkäten är öppen fram till den 12 juni.

Mer info finns på webbplatsen kotiseutuliitto.fi.

Byar runt om i Finland önskar er välkomna 11 juni

På Öppna Byarnas dag 11.6 önskar byar runt om i Finland alla välkomna att bekanta sig med byarnas verksamhet, byinvånarna och servicen i byarna. Under dagen är det möjligt att göra en avstickare till närbelägna byar, bekanta sig med för en själv obekanta byar eller kanske bara göra en rundtur i lanskapet. För arrangemanget av byarnas mångsidiga begivenheter svarar byarnas aktiva invånare, föreningar, företag oh aktörer, medan de regionala byaföreningarna står tillsammans med Byaverksamhet i Finland rf för arrangemang, information och marknadsföring av dagen.

Mer info med karta finns på webbplatsen avoimetkylat.fi.

Vad har lokalekonomi för betydelse för mig? – ämnet behandlas på seminarium i Nagu

Kom och lyssna till Ulla Herlitz från ön Styrsö utanför Göteborg som berättar om lokal ekonomi och lokalekonomisk analys i Kommunalstugan, Kyrkvallen 2, i Nagu måndagen den 6 juni kl. 18.00. Herlitz har skrivit en handbok i lokal finansering och har jobbat med lokalekonomisk analys i flera sammanhang. Hon är VD för Mikrofonden (mikrofonden.se) och styrelseordförande i Ekobanken (ekobanken.se). Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi står för arrangemangen och bjuder på kaffe med tilltugg.

Anmälan till seminariet görs (senast 31.5) på e-mailadress johanna.fredenberg@abo.fi.

Miljömässa för skärgården hålls i Pargas

I samband med Pargasdagarna fredagen den 10 juni och lördagen den 11 juni ordnas Skärgårdens miljömässa på parkeringsplatsen vid Strandvägen med bland annat följande teman: rening av avloppsvatten i glesbygden, torrtoaletter, kompostering, försörjning av hushållsvatten, alternativa energilösningar och trädgård. Syftet med Skärgårdens miljömässa är att ge information med miljötema nära invånare och fritidsboende i Pargas stad och skärgård. Under mässan kan man bekanta sig med olika anordningar och lösningar och hämta in den nyaste informationen hos de olika experterna. Mässan arrangeras av Pargas stad, Servicecentralen för hållbar utveckling och energifrågor Valonia, samt Skärgårdshavets biosfärområde.

Mer om mässan finns på webbplatsen pargas.fi.