Att se bortom urbaniseringsmyten

Bilden av att Sverige urbaniseras snabbt och att detta är en process som är i princip omöjlig att stoppa, fortsätter att spridas frekvent, nu senast av Johan Hakelius i Aftonbladet 9.5 och av Charlotta Mellander i Dagens Arena 2.5. Det de har gemensamt, är uppfattningen om att allt färre väljer att bo på landsbygder och fler väljer att bo i städer, med i huvudsak drivkraften att städer är attraktivare att bo i. Detta överensstämmer inte med verkligheten. Faktum är att urbaniseringen i Sverige håller på att plana ut, för under de senaste åren har de flesta kommuner ökat i befolkning och det är bostadsbrist i hela landet. Att storstäder ökar snabbare, beror på att fler fertila kvinnor bor där och föder fler barn, men de nyfödda barnen kan knappast anses ha flyttat till städerna på grund av en längtan efter storstadens vibrerande puls.

Läs mer vad Riksorganisationen Hela Sverige ska levas verksamhetschef Terese Bengard och samordnare Josefin Heed skriver i Dagens Arena i en slutreplik.

Byaföreningarna stärker sin ställning

Tidningen Keskipohjanmaa skriver (3.5) om en undersökning, vars slutsats inte är någon överraskning för byaverksamheten: Kommunala beslutsfattare fjärmar sig från den vanliga människan, medan byaföreningarna igen har stärkts, liksom deras status. Enligt undersökningen Kuntademokratia kaksilla raiteilla har människornas tro på kommunala beslutsfattare vacklat allt mera under de senaste åren. Orsaken ära att skötseln av ärendena har blivit allt mer komplicerat för beslutsfattarna. Forskarna vid Tammerfors universitet, Tiina Rättilä och Jarmo Rinne, vill att de kommunala beslutsfattarna skulle ta lärdom av byaföreningar och andra invånarföreningar. Det skulle vara orsak att göra detta, för de invånaraktiva tror inte att tjänstemännen och beslutsfattarna har förmåga eller vilja att lösa viktiga problem för dem. De aktiva litar på sin egen sakkännedom och lokala erfarenhetskunskap. De invånaraktivas och kommunalpolitikens vägar är emellanåt mycket långt ifrån varandra. Enligt Rättilä och Rinne behöver både beslutsfattarna och demokratiforskare se sig i spegeln, då det gäller att beakta den lokala invånaraktivismen.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Landsbygdspolitiska rådet höll sitt första möte

MANE svarade på ordförandens fråga: Är koncentrering en naturlag? – Det är det inte. Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

”De värdekedjor för företagande och välbefinnande som baserar sig på bioekonomi, matproduktion och naturresurser har sitt ursprung i landsbygden”, framhöll jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen i sitt anförande vid Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) första möte på måndagen (2.5) i Helsingfors. Vid mötet fastställde man företagande, sysselsättning och sysselsättning av en själv till huvudtema för den nationella landsbygdspolitiken för innevarande år.

Tiilikainen, som är ordförande för Landsbygdspolitiska rådet, framhöll att de materiella och immateriella tillgångarna inom landsbygdsområdena endast kan tillgodogöras om det finns tillräckliga förutsättningar för företagande och boende på landsbygden, så som fungerande infrastruktur, färd- och kommunikationsmöjligheter, samt service. Inom landsbygdspolitiken koncentrerar man sig i allt högre grad på att ta in landsbygdsaspekten i de pågående strukturella reformer och riksomfattande spetsprojekt som gäller hela landet, och i detta har alla aktörer inom landsbygdspolitiken en viktig roll. Även de lösningar och innovationer som uppstår på landsbygdsområden, bör stödas och tillgodogöras i högre grad än för närvarande.

Mer info finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Integration i senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket

I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket, med temat Integration, fördjupar man sig i integrationsfrågorna och hur man på bästa sätt kan hjälpa de människor som just nu flyr krig och förföljelse i olika delar av världen. ”Förhoppningsvis kan vi också bidra till att ge en annorlunda och lite bättre syn på invandrare. Vi har idéer, vi vill arbeta och vi vill ge något tillbaka till samhället”, säger Reem Osman, själv asylsökande och som nu leder ett matlagningsprojekt. I nyhetsbrevet kan man bl.a. läsa om att varje åretruntboende är en vinst för samhället, om migitaliseringen är landsbygdens räddning, nya konsumenter ny mat, bättre integration genom landsbygdsprogrammet, samt Leader-områden som är i startgroparna för integration.

Nyhetsbrevet (nr 13/2016) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Att flytta eller inte flytta – det är frågan för många unga på landsbygden

Varför väljer så många att flytta till större städer efter studenten – för att de vill, för att de måste, eller för att det förväntas av dem? I svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet diskuterar Nora, Bartosz och Hanna hur de upplever vuxenvärldens förväntningar på att unga ska lämna sin bygd.

Femte avsnittet, Landet – stanna eller flytta, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Hur är det att leva i en utby och uppleva hur servicen försvinner?

Utbyarna glöms ofta bort när kommunerna siktar framåt. Hur är det då att bo alldeles i utkanten av en ort i Svenskfinland och uppleva hur service efter service försvinner mitt framför näsan på en? Bland annat invånarna i Bromarv, som ligger i utkanten av Raseborg, vet hur det är.

Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi och se TV-programmet Närbild (2.5) på arenan. Se även på arenan föregående program i Närbild om vägar som förefaller på landsbygden (25.4) och bybutikens överlevnad när handelsmännen blir äldre (18.4).

Mer lokalturism med ny sajt

Finland är fullt av byar med små, förtjusande turistattraktioner, och många attraktioner är så små att folk inte ens känner till dem. Nu ska nya webbsajten kylaan.fi ändra på den saken. För närvarande finns bara 47 destinationer inprickade på Finlandskartan på webbsidan kylaan.fi, men initiativtagarna på turism- och miljöföretaget Entra är övertygade om att lokalturism är framtidens melodi och att allt fler företag, kommuner och byar kommer att ansluta sig till nätverket.

Med hjälp av sajten ska Entra öka intresset för inrikesresor och lyfta tillgängligheten till en helt ny nivå. Tanken är att byagemenskaper, museer, kaféer, restauranger, sommarteatrar, evenemangsproducenter och alla andra företag inom turismbranschen ska ladda upp sig på webbtjänsten, som fungerar på såväl dator som pekplatta och mobiltelefon. Tjänsten ska täcka hela landet, men fokus ligger på landsbygden och byarna där.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Petra Miettinen, i Hufvudstadsbladet (14.5).

Landsbygdsutvecklarna höll vårträff

Ivriga landsbygdsutvecklare sammanstrålade till vårträff i textilfabriken Verkatehdas i Tavastehus den 12-13 april, där ca 250 utvecklare från Leader-grupperna, NTM-centralerna och förvaltningen för landsbygdsutveckling; jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och landsbygdsnätverkstjänsterna. Under vårträffen behandlades resultaten från föregående programperiod, men blicken riktades även framåt, mot 2020-talet. Vårträffen öppnades av utvecklingschefen Hanna Mäki-Mantila från NTM-centralen i Södra Österbotten och verksamhetsledaren Kari Kylkilahti från Leader Kantri ry. De framförde hälsningar från aktörerna på fältet.

”Det är mycket på gång just nu, både hos oss och på annat håll i Finland. Det märks att aktörerna är ivriga med utvecklandet, trots att landsbygdsprogrammet haft en trevande start”, sade Mäki-Mantila, medan Kylkilahti tillade: ”Programperioden har redan haft många ljusglimtar. Fina resultat är att vänta när det gäller projekt och företagsstöd. Nu måste vi bara se till att få pengarna i rullning.”

Mer info om evenemanget finns på webbplatsen maaseutu.fi.

Vad menas med platsbaserad regionutveckling? – behandlas på seminarium i Helsingfors

Platsbaserad utveckling, metod och politik: vad menas med detta eller vad skulle detta innebära? Dessa frågor grubblar man på under seminarium i Helsingfors 16.6 kl. 12-15.30 i arbets- och näringsministeriets auditorium, Södra Esplanaden 4. Under tillställningen offentliggörs artikelsamlingen Näkökulmana paikkaperustainen yhteiskunta. Boken gestaltar samband mellan EU:s regionutvecklingspolitik och finländska förhållanden. Bland talarna återfinns professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäki och bland talturerna för kommentarer utvecklingsplanerare Jerker Johnson från Österbottens förbund.

Mer info, program och länk till anmälaningsblankett (anmälan senast 10.6) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Årets LOKAALI hålls i Heinola

I år hålls LOKAALI – Valtakunnalliset kyläpäivät (LOKAALI – De riksomfattande byadagarna) den 10-11 september i Heinola. LOKAALI samlar landsbygdens lokala aktörer – byaaktörer, Leader-grupper och andra lokala aktörer. Årets tillställning består av, förutom festseminariet (11.9), lördagens (10.9) guidade utflykter, kvällsfesten, samt Päijät-Hämeen Kylät ry:s 20-årsfest. Under huvudfesten offentliggörs Årets by 2016 på riksplanet, samt andra årliga utmärkelser för lokal verksamhet.

Anmälningsförfarandet (förhandsanmälan senast 6.6) och mer info samt program finns (på finska) på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Frivilligverksamheten nu och i framtiden diskuteras på miniseminarium i Helsingfors

Utbudet av frivilligverksamhet är stort och verksamhetsformerna olika. Frivilligverksamhet engagerar även många. Nu ordnar nätverket Frivilligt på svenska ett miniseminarium om hur frivilligverksamheten ser ut nu och hur den kommer att se ut i framtiden. Seminariet, som är kostnadsfritt, hålls den 10 maj kl. 13-15.30 i Infocentret i Lilla Parlamentet på Arkadiagatan 3, Helsingfors.

Info, program och länk till anmälan finns på webbplatsen fika.luckan.fi.