Åtgärder genom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 har tydligt dämpat den negativa utvecklingen i landsbygdsområdena: Landsbygdsprogrammet är i dag det viktigaste näringspolitiska programmet, om man ser till den finländska landsbygden. Detta framgår av rapporten från efterhandsutvärderingen av landsbygdsprogrammet. En brett sammansatt utvärderingsgrupp genomförde den externa efterhandsutvärderingen: i arbetet deltog Suomen Aluetutkimus FAR/Aluekehityssäätiö tillsammans med Pellervon taloustutkimus PTT, Fin-Auguuri Oy, AIKOPA vid Uleåborgs universitet och miljöforskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet. I utvärderingen lyftes vissa utvecklingsobjekt fram, såsom svårigheterna med utveckling genom försök och en flexibel verksamhet, att potentiella aktörer och verksamheter hamnar utanför programmet, samt svårigheterna med att bygga upp större helheter.
Kategori: Nyhetsbrev 02/2016
Inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sitt nätverk satsar man detta år på kompanjonskap. Målet är att konkretisera vad man menar med kompanjonskap och sålunda förbättra kompanjonskapskunnandet både på lokal och på nationell nivå. Samhällskompanjonskap togs upp som en av YTR:s viktigaste tyngdpunkter under våren 2015. Med sitt då godkända ställningstagande betonade YTR det goda samspelet mellan offentliga sektorn, organisationerna och företagen. Utvecklingen av kompanjonskapet konstaterades höra till alla, såväl staten, kommunerna, privata sektorn som organisationerna. Utvecklandet av kompanjonskapets och samarbetets olika former är ett sätt att förbättra välfärden, servicen, lokal livskraft, demokrati och sysselsättning. Samspel behövs mer än tidigare då den offentliga ekonomin blir stramare och då vanda sätt att arbeta inte längre räcker.
I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) första nyhetsbrev för i år berättar verksamhetschef Terese Bengard under rubriken Mer snack – och mer verkstad om vad HSSL vill åstadkomma under 2016 – organisationens verksamhetsplan helt enkelt. Vidare får man veta mer om möjligheterna till kreditsäkerhet som Mikrofonderna kan erbjuda, man berättar om Landsbygdsriksdagen på Gotland som hålls i maj och så får man möta Årets lokala utvecklingsgrupp 2015, samt annat smått och gott.
Nyhetsbrevet (1/2016) finns att läsas på Riksorganisationen Hela Sverige ska levas webbplats helasverige.se.
Hästbranschen förändras och reformeras. Samhällets trender, såsom välfärd och värdesättning av naturupplevelser, är populära inom hästbranschen. Den springande punkten är dock att branschens samhälleliga betydelse inte helt erkänns, samt att det rådande ekonomiska läget även prövar hästföretagen. Det behövs således ytterligare åtgärder, såväl inom hästbranschen som över de traditionella sektorgränserna. Utgående från det här startas för hästföretag och yrkesfolk det nationella projektet Uudistuva hevostalous. Inom projektet utreder man framtidens kundkrets, samt behov av service, och utgående från det här tar man fram handböcker och diskussionsinledningar. Projektets startseminarium ordnas 19.5 i Mustiala, Tammela kommun.
Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf, som är nationell centralorganisation för landets 3 125 registrerade byaföreningar och 54 Leader-grupper, fäster uppmärksamhet på följande saker i utkastet till reformprogram för barn- och familjetjänsterna:
- Vid utvärdering av programmets åtgärder förutsätts även landsbygdssäkring (skolornas läge och utbildningens ordnande på landsbygdsområden och i byar)
- Det behövs även ett utvärderingsförfarande för en barnomsorgssäkring (barnens ställning och gagn tas inte tillräckligt i beaktande vid längre skolresor, av vilket följer tröttare skolelever i lågstadiet)
- Indragning av småskolor genom beräkningsbesparingar på ekonomiskt lösa grunder (det som sparas på små skolor förloras ofta med ökade resekostnader och utvidgning av centrumskolor och andra investeringsbehov)
Kategorier
Kollegor minns Eeero Uusitalo
Vi – Sanna Sihvola, Laura Jänis och Hanna-Mari Kuhmonen – var arbetskollegor med Eero på jord- och skogsbruksministeriet, samt på arbets- och näringsministeriet under tiotals år. Eero tog hand om oss alla som unga nybörjare, tjänstemän med förmåga att växa och utvecklas som landsbygdspolitisk sakkunniga. Utan Eero skulle vi inte vara där vi är nu.
Eero var den finländska landsbygdspolitikens suveräna vägvisare. Han hade vision och vilja att göra verklighet av saker. Han gjorde banbrytande arbete för byaverksamheten, Leader-verksamheten och tvärsektoriellt nätverksarbete vid bildandet av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen. Han var erkänd påverkare, såväl nationellt som internationellt.
Miljöministeriet har utlyst ett temaår, Gröna året, i syfte att inspirera enskilda människor, sammanslutningar, organisationer och företag att verka för en bättre och trivsammare livsmiljö. Året kan uppmärksammas på många sätt, exempelvis genom talkon, planteringsjippon, pop up-parker, stadsodlingar eller parkvandringar. Evenemangen ordnas i parker och trädgårdar, på torg, i seminariesalar och i andra kulturmiljöer.
”Underhållet av landsbygdslandskap förutsätter framför allt ett lönsamt jordbruk och aktivt landsbygdsföretagande. En lyckad planläggning är viktig med tanke på kulturmiljön och de urbana landskapen. Stadsplaneringen bör ta hänsyn till att det finns tillräcklig rymd och grönområden som är viktiga för invånarna”, uppmanade jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen när han (10.2) öppnade det riksomfattande Gröna året 2016 i Jyväskylä. Huvudtemat för året är Hållbart finländskt landskap, och underteman bl.a. stadsodling och närproducerad mat.
En klar majoritet av finländarna anser att en livskraftig landsbygd är till nytta för hela landet, en åsikt som 72 procent av hela befolkningen, 76 procent av de små och medelstora företagarna och 94 procent av lantbruksproducenterna har. Detta framgår av en TNS Gallup som jord- och skogsbruksministeriet låtit göra, varav närmare 3 000 finländare deltog i undersökningen, där man utredde hur väl finländarna känner till de möjligheter och effekter Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland kan ge. I programmet ingår bl.a. miljöstöd för jordbruket, kompensationsbidrag (LFA), samt stöd för djurens välbefinnande. Medel ur landsbygdsprogrammet stöder även utveckling av näringar och service på landsbygden.
Mer info finns i jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande (från 8.2). Se även följande text här under.
Det finns nära två miljarder euro för företag på landsbygden att ansöka om för investeringar, utveckling och ökat samarbete fram till och med år 2020. Landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland 2014-2020 har kommit trögt igång, men ordföranden för Landsbygdsnätverkets företagande och näringsliv Hannu Uusihonko lovar att penningkranarna öppnas detta år. Eftersom ingen finansiering hittills har getts, finns det hela 700 miljoner euro att delas ut i år.
Tillsvidare har företagen i maklig takt sökt finansiering från landsbygdsprogrammet, för få vet att de uppfyller kriterierna. Stöd ges således inte för bara exempelvis idkare av landsbygdsnäringar. Uusihonko betonar att av Finlands areal, räknas 95 procent som landsbygd, en yta där över hälften av Finlands företag finns. Finansiering finns att fås för såväl grundande av företag som investeringar. Dessutom kan man söka om stöd tillsammans med andra företag eller samfund.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av Virvamaria Toikka, på webbplatsen yrittajat.fi. Se även webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Projektet Kustens Mat arrangerar en ny grundutbildning som omfattar 30 studiedagar under 1,5 år. Av dessa är 10 dagar en specialisering där deltagaren väljer ett av följande förädlingsområden: kött, fisk, mjölk, spannmål, grönsaker & svamp, samt frukt & bär. Yrkeshögskolan i Novia i Raseborg står för utbildningen i samarbete med lokala aktörer i regionerna Österbotten, Åboland, Åland och Nyland. Regionerna har sina ansvarsområden inom utbildningen och de praktiska kurserna arrangeras i någon av dessa. De allmänna kurserna arrangeras som videokonferens till någon plats i Österbotten. Utbildningen startar med första årskursen i mars 2016 och andra årskursen i oktober 2017. Deltagaravgiften är 600 euro per person med möjligheten att betala avgiften i rater.
För mer info med länkar till projektets första nyhetsbrev, utbildning och anmälningsuppgifter (anmälan senast 1.3) se webbplatsen novia.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 