Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

Kan digitalisering dämpa urbaniseringstrenden?

Shopping street, Amsterdam, Netherlands, EuropeI debatten om digitalisering och informationsteknik får vi ibland känslan av att det framförallt gäller de ”enkla” jobben, eller kanske de ”enkla” delarna av arbetet. Den riktigt starke kroppsarbetaren ville säkert tro att energiteknik kunde avlasta de lite klenare kollegorna, medan den riktigt välutbildade kunskapsarbetaren vill säkert tro att informationsteknik kan avlasta de lite okunnigare kollegorna. I kroppsarbetarens fall vet vi att han hade fel, för det var de tyngsta och svåraste jobben som maskinerna tog över. I kunskapsarbetarens fall kan det visa sig vara likadant, och det finns tre skäl till att det inte bara är en spännande tanke, utan också sannolikt. Det är ekonomi, ambition och logistik.

Kurvan för vad mänskligt arbete kostar är ganska brant, ju mer vi behöver – desto mer kostar det. Kurvan för vad digitaliserat arbete kostar är ganska flack, där kostnaden är hög i början för att det därefter kostar nästan ingenting att öka volymerna.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

”Vi har framgång tillsammans eller så har vi ingen framgång alls” – professor Katajamäki i sin sista kolumn i Vasabladet

Hannu Katajamäki (1)
Hannu Katajamäki

Hannu Katajamäki går i pension under detta år och tycker att det nu är läge att skriva sin sista kolumn i Vasabladet. Under sina nästan 15 år som kolumnist har Katajamäki skrivit bl.a. om hur viktigt samarbetet över språkgränsen är, om små lokala samhällen och om deras betydelse för ”lyckans geografi”. Han har skrivit att det finns alternativ till stordriftens och centraliseringens ideologi, om närhetens ekonomi och småskalighetens skönhet. Han har skrivit för små skolor och bibliotek.

Katajamäki har skrivit att det på medborgarnivån inte finns en abstrakt makroverklighet och tomma fraser, utan en vardag med sorger och drömmar. Lyckans betingelser baserar sig på en geografisk varierande och brokig mikroverklighet, där förutsättningarna för ett gott liv är platsbaserade.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

En öppen och mångkulturell landsbygd i sikte

FlyktingarFlyktingarnas integrering är en aktuell fråga runt om i Finland. Det här temat närmade man sig konkret ur landsbygdens synvinkel genom exempel och fakta under ett seminarium den 22 januari. Under seminariet för integrering av flyktingar på landsbygden diskuterades vilka möjligheter och utmaningar som invandringen för med sig för landsbygden. Kanslichefen Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet sade i sitt öppningstal, att landsbygden har möjlighet att erbjuda arbeten för personer med olika utbildningsbakgrunder. Förutom arbetet är gemenskapen ytterst viktig i integreringen. Tillsammans skapar vi finländsk välfärd, sade Husu-Kallio bl.a. i sitt tal.

Mer om seminariet finns (på finska) under webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

HSSL:s verksamhetschef ser ljust på landsbygdens framtid

Terese Bengard (1)
Terese Bengard
Foto: (c) Snezana Vucetic Bohm

Den statliga långtidsutredningen som kom nyligen visade att vissa av Sveriges kommuner kan tvingas höja kommunalskatten med 8-18 kronor. Men det tror inte Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) verksamhetschef Terese Bengard. Hon tror inte att det blir så. Urbaniseringen från 1950-talet till nu är större än den beräknas bli från nu till 2040, vilket hittills inte har lett till någon skattechock, och så lär det knappast bli i framtiden heller. Det som har hänt, är att kommuner krympt smart och effektiviserat sin verksamhet. Det här säger Bengard i en lång och optimistisk intervju i tidningen Land.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till intervjun.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

En av Europas största mötesplatser för landsbygdsutveckling – anmälan till den svenska Landsbygdsriksdagen är öppnad!

Svenska Landsbygdsriksdagen 2016
För ett land i balans
Foto: Linnea Ronström

Den svenska Landsbygdsriksdagen är en av Europas största mötesplatser för landsbygdsutveckling och har anordnats vartannat år sedan mitten av 1980-talet. Temat 2016 är För ett land i balans. Tillsammans utmanar, utvecklar och utbildar man varandra i landsbygdsfrågor och utreder frågan hur vi skapar ett land i balans.

Nu har så anmälan till Landsbygdsriksdagen på Gotland den 27-29 maj öppnats. Utbudet av seminarier är nära 40 stycken, och så kan man åka på inspirerande temaresor och lära sig om lokal utveckling över hela Gotland. Vidare träffar man mängder av landsbygdsentusiaster och får en ordentlig injektion med energi till sitt eget utvecklingsarbete.

Mer info om seminarierna och resorna, samt anmälan (görs senast 17.4, för reducerad avgift senast 17.3) finns (under fliken Deltagare) på Landsbygdsriksdagens hemsida.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen hålls på Lärkkulla

Orden Finlandssvenska LandsbygdsriksdagenInkommande höst är det dags för den fjortonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen, vilken går av stapeln den 22-23 oktober på Lärkkulla i Karis (Raseborg). Mer info är att vänta i början på februari.

De två första Landsbygdsriksdagarna hölls i Vörå åren 1990 och 1992, medan den tredje hölls i Ekenäs år 1994 och omfattade då för första gången hela Svenskfinland med modell från de två första Landsbygdsriksdagarna i Vörå. Sedan har i tur och ordning Kimito, Såka, Pellinge, Nagu, Närpes, Karis, Mariehamn, Borgå, Korpo och Pedersöre stått som värdar. I år har då turen åter kommit till Västnyland, den här gången alltså med Lärkkulla som samlingsplats för finlandssvenska landsbygdsutvecklare. Det är nu således tredje gången Landsbygdsriksdagen hålls i Västnyland.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

Landsbygdsakademins nätsidor och blogg öppnades

Maaseutuakatemia - namnetWebbsidor för Landsbygdsakademin, som går av stapeln i april på konferenshotell Sannäs Gård i Borgå, har nu öppnats. På bloggen skriver akademins ”faddrar”, specialsakkunniga, facilitatorer och arrangörer om aktuella landsbygdspolitiska teman. På sidorna samlas materialet från Landsbygdsakademin, t.ex. sammanställning från evenemanget, pamfletten och sakkunnigas anföranden. På sidorna finns även info om föregående akademi från år 2014 och dess resultat.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

För 32:a gången utses Årets by i riket

SYTY-logoByn Kuorevaara i Polvijärvi kommun, Norra Karelen utsågs till Årets by på riksnivå år 1985. Det var då som valet av Årets by på riksplanet startade. Sedan dess har ytterligare 30 utnämningar hållits med Alpua i Brahestad som fjolårsvinnare. Man står nu alltså inför den 32:a utnämningen i denna ”tävling”, där 16 landskap av fastlandets 19 kan stoltsera med att man har åtminstone en vinnande by genom åren. Norra Karelen har vunnit mest, hela fem gånger, medan Egentliga Finland kammat hem segern fyra gånger och Österbotten en gång genom Björköby.

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf vill genom valet av Årets by lyfta fram byarnas mångsidiga verksamhet och öka kännedomen och synligheten för byaverksamheten. Målet är att finna aktiva byar, framgångsrik byaverksamhet och få goda exempel på byarnas verksamhet och samarbete.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

Demokrati och åsiktsbildning diskuteras i Korsholm

Group of People interacting

Det är lätt att känna sig maktlös och handlingsförlamad då man tänker på de utmaningar samhället står inför idag, t.ex. vad gäller miljö och befolkningsförändringar. Hur kan man på bästa sätt engagera folk att vilja vara med och påverka samhället? Ta del i en eftermiddagsdiskussion under temat demokrati, delaktighet, åsiktsbildning och åsiktsförändring. Pol. dr Marina Lindell delar med sig av sin forskning om hur medborgarna påverkas av att delta i demokratiska samtal och hur medborgarna kunde delta i större utsträckning i det politiska beslutsfattandet. Man diskuterar hur man på det lokala planet kan jobba med hållbarhetsfrågor och skapa engagemang och en positiv samhällsutveckling och -förändring. Tillfället hålls 2.2 kl. 14-16 på Korsholms vuxeninstitut, Skolvägen 1, 65610 Korsholm. Arrangörer är vuxeninstitutet i samarbete med Svenska folkskolans vänner (SFV).

Anmälningsblankett (anmäl senast 29.1) för diskussionstillfället finns som länk på webbplatsen sfv.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

Kurser och föreläsningar från SFV

SFV-logoSvenska folkskolans vänner (SFV) ordnar kurser och föreläsningar både för föreningsaktiva och allmänheten om t.ex. föreningsekonomi, IT, kommunikation och om aktuella ämnen och trender i samhället. Under första delen av februari ordnas Diskussion kring demokrati och åsiktsbildning (se även text ovan), Medlemsregister och medlemsvård, Måla med ord! BERÄTTARworkshop, Vill du bli ORDfördelare i Svenskfinland? och Den stora kursdagen.

Mer info om kurserna och föreläsningarna finns som länkar på webbplatsen sfv.fi.