”Just här är det möjligt” – konferens om ungas möjligheter att försörja sig på landsbygden och i skärgården

De ungas vilja att bo kvar, återflytta och flytta in, är avgörande för landsbygdens och skärgårdens framtid, och för att de ska vilja och kunna bo här, måste de känna att det är möjligt att försörja sig och förverkliga sina idéer på olika sätt. Därför är det viktigt att de trivs redan som unga. De är inte bara ”på tillväxt”, utan de är här och nu. Viktiga frågor för en kommun är därför hur man skapar verklig delaktighet, och hur utrymme ges åt ungas idéer, liksom hur främjar man sysselsättningen i kommunen och gör det attraktivt och intressant att vara ung och bo här. Nordiska Skärgårdssamarbetet är projektägare för demografiprojektet Egna pengar, finansierat av Nordiska ministerrådet. Tillsammans med partners har man under ett år samlat på förebilder och goda exempel i sina regioner. På konferensen, som hålls 26.1 kl. 11-17 på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo, presenterar man en del av det man funnit. Representanter för kommuner och organisationer, samt ungdomar och unga vuxna från Finland, Åland och Sverige deltar.

Mer info, anmälningsuppgifter (anmälan senast 12.1) och program finns på webbplatsen static.ecome.fi.

Utredning vill se ett nytt Vasa från Vörå i norr till Kristinestad i söder

Efter ett års utredningsarbete i Vasaregionen har Jan-Erik Enestam och Ossi Repo kommit fram till att Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Laihela, Malax, Närpes, Storkyro, Vasa och Vörå bör bilda en ny kommun från den 1 januari 2017, som ska vara tvåspråkig och heta Vasa. Det finns tre saker, förutom konkurrenskraften, som talar för en fusion. Kommunernas ekonomi försvagas hela tiden och kalkyler som utredningens ekonomiarbetsgrupp gjort, visar på ett tryck på att i genomsnitt i kommunerna höja skatteprocenten med fyra procentenheter fram till år 2029. Finansministeriets beräkningar visar att flera kommuner förlorar ekonomiskt på vårdreformen, medan området däremot vinner som helhet 22 euro per invånare, främst tack vare att Vasa stad betalar mindre efter reformen.

Utvecklingsbehoven för stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken har utretts

Fokusen i stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken bör läggas på nationellt viktiga temahelheter, så att också EU-program kan utnyttjas mer effektivt än nuförtiden. Det här föreslår professorn i samhällsgeografi Perttu Vartiainen i sin utredning Suomi tarvitsee kaupunki- ja maaseutupolitiikkaa. Som utredningsman hade Vartiainen till uppgift att göra en utredning av behoven att utveckla stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken. I utredningen granskas stads-, landsbygds- och skärgårdspolitikens uppgifter, roll och effektfulhet som en del i den nationella utvecklingen av regionerna. Enligt utredningen behöver Finland en ny slags, starkt fokuserad regional tillväxt- och innovationspolitisk helhetssyn som skulle kunna tjäna som en allmän strategisk vägvisare för stads- och landsbygdspolitiken, där utgångspunkten bör vara att resurserna i hela landet utnyttjas.

Byggandet på landsbygden i motvind

Det är uppförsbacke för byggandet på landsbygden och ute i byarna. Officiellt har man inte dragit upp riktlinjerna, men innehållet blir detta genom de direktiv som getts till miljöförvaltningens planerare. Ytterst handlar det om allt byggande på landet som inte hör till jordbruket, skogsbruket eller landsbygdsturismen, tolkas som en splittring av samhällsstrukturen. Om det får fortsätta så här, upphör snart även de sista byskolorna, och landsbygden avfolkas. Motiveringen för en splittring av samhällsstrukturen är såtillvida speciell, då det bor folk i byarna från förut, beroende på definition sammanlagt 1,2-1,6 miljoner finländare. För de här byborna ska man i alla fall erbjuda kommunal service. Mer principiellt handlar frågan om val av boningsort. Om människan vill bo nära naturen och bygga sitt hus ekologiskt hållbart, varför skulle han då tvingas till ett detaljplaneområde?

Rapport om projektet Små skolor i utveckling

Projektet Små skolor i utveckling är det första projekt som Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) har drivit på riksnivå med skolan som tema. Skolan anses ju av många som den i särklass viktigaste servicefrågan för landsbygden. I projektet har 13 skolor i Sverige, från norr till söder, deltagit och alla har bidragit med sina kunskaper. Syftet med projektet har varit att stöda de små skolornas arbete att ta fram nya pedagogiska metoder kopplade till IT, samt att utveckla och stärka skolans roll i det lokala samhällsbygget. I rapporten från slutseminariet, som genomfördes i november 2014, och appellen som formades, hittar man argument för små skolors särskilda värde och förslag på väg framåt. För hela projektet beräknas en slutrapport vara klar under januari 2015.

Uppgifterna är från HSSL:s webbplats helasverige.se.

Yle söker igen lämpliga byar och personer för serien Kylillä

I Radio Suomis serie Kylillä berättas hur man nuförtiden bor på landet. Man gör en djupdykning i landsbygdens innersta. Serien har sänts i Radio Suomi två somrar och en tredje säsong är på gång. Byarna besöks av Yle:s redaktör Päivi Leino, som i en intervju i tidningen Maaseudun Tulevaisuus berättar om hur mycket verksamhet och inspirerande storyer som finns i byarna. Men Leino har även fått höra många tråkiga följder av byskolors stängningar. Leino tar gärna emot förslag på lämpliga byar, i vilka det finns entusiastiska intervjuobjekt och goda storyer. Man kan föreslå sin by eller lämpliga personer redan nu till Leino (paivi.leino@yle.fi).

Uppgifterna är från webbplatsen kylatoiminta.fi.