Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

EU 2020-strategins mål i senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket

Svenska Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev nr 10-2015I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket, med temat EU 2020 – landsbygden bidrar, fokuserar man på hur vi alla kan vara med och bidra till EU:s tillväxtstrategi fram till år 2020. På EU-nivå har vi kommit överens om fem övergripande mål som man sedan i Sverige valt att bryta ner i delmål som ofta också är lite skarpare. I nyhetsbrevet kan man bl.a. läsa om naturturismen som nyckel till sysselsättningsmålet, eko som en väg mot 2020-målen, om EU 2020-strategins mål, fossilfritt i Östergötland, samt om kooperativet Veris som ger jobb åt invandrarkvinnor.

Nyhetsbrevet (nr 10/2015) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

Glesbygdens kamp mot storstaden – HSSL:s verksamhetschef i debatt med chefekonom på Stockholms handelskammare

Debatt - ansiktssiluetterVärlden och Sverige urbaniseras i snabb takt och Stockholm är den snabbast växande huvudstaden i Europa. Mot detta förs nu en kamp från landsbygdsbefolkningen som slåss för sin överlevnad. Det här diskuterade Terese Bengard, verksamhetschef för Riskorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL), och Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare i programmet Nyhetsrummet på EFN (Ekonomi- och FinansNyheterna).

Debatten (sändes 20.11) kan ses på webbplatsen efn.se.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

Finland bland de aktivaste i EU att genomföra internationella Leader-projekt

Rapporten Kansainvälisyys ja paikalliskehittäminen – Selvitys kansainvälisistä Leader-hankkeista 2007-2013Under programperioden 2007-2013 genomförde Finlands 54 Leader-grupper totalt 94 internationella Leader-projekt och 86 förberedande projekt. Antalet projekt varierade regionspecifikt, men när man ser på alla projekt, hörde Finland till de allra aktivaste länderna inom EU visar en studie från Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet. Studien, Kansainvälisyys ja paikalliskehittäminen – Selvitys kansainvälisistä Leader-hankkeista 2007-2013, gjordes på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och handlade om internationellt samarbete och internationella projekt i samband med Leader-arbetet inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Materialet bestod av enkäter till projektgenomförare och aktionsgrupper, intervjuer med nyckelpersoner, skiftliga dokument, samt projektregisterinformation.

Temaområdena för de internationella projekt som genomfördes via Leader-grupperna, handlade ofta om ungdomar.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

Solelens och vindkraftens andelar ökar men träbaserade bränslen fortfarande viktigaste förnybara energikällan i Finland

Rapporten Uusiutuva energiaBranschtjänsten vid arbets- och näringsministeriet har publicerat en branschrapport om förnybar energi. I rapporten Uusiutuva energia (Förnybar energi) uppskattas det att sol- och vindkraftens andel ökar, men att träbaserade energikällor fortfarande är den viktigaste källan till förnybar energi. Sammanlagt 92 terawattimmar träbaserade bränslen användes år 2014, vilket utgjorde 24,9 procent av den totala energiförbrukningen, medan andelen av produktionen av förnybar energi var 78 procent. Enligt EU-beräkningen var andelen förnybar energi högst 37 procent av slutförbrukningen år 2014.

Mer info finns på webbplatsen tem.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

Petri Rinne ny ordförande för SYTY

Petri Rinne
Bildkälla: joutsentenreitti.fi

Under Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s höstmöte 25.11 på Hotell Arthur i Helsingfors valdes en ny ordförande för organisationen. Den långvarige ordföranden Eero Uusitalo lämnar uppdraget i slutet av detta år. Till Uusitalos efterträdare valdes för en tvåårsperiod Petri Rinne, som är känd för många som verksamhetsledare för den regionala utvecklingsföreningen Joutsenten Reitti ry sedan år 2001. Dessutom har han haft följande förtroendeuppdrag: ELARD:s ordförande 2011-13 och viceordförande 2014, suttit i SYTY:s styrelse, Pirkan Kylät ry:s styrelse och i Maaseudun Uusi Aika ry:s styrelse. Övriga ordförandekandidater var Veli-Matti Karppinen och Peter Backa.

Uppgifterna är från webbplatsen kylatoiminta.fi. Här finns även SYTY:s styrelsemedlemmar för år 2016 uppräknade.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

”Tillsammans har vi gjort en liten närmatsrevolution” – Thomas Snellman under REKO-sammankomst

GrönsakerÖkningen av antalet REKO-ringar har varit hisnande: i fjol vid det här laget fanns det 17 ringar och medlemsantalet var ca 8000. Nu finns det ca 100 ringar och ett medlemsantal på ca 100 000, och nya ringar grundas hela tiden. Enligt idéens upphovsman Thomas Snellmans beräkningar var fjolårets omsättning ca en miljon euro och i år möjligen ca 8 miljoner. ”Tillsammans har vi gjort en liten närmatsrevolution”, konstaterade Snellman i öppningsanförandet under sammanträdet för REKO-ringarnas administratörer i Seinäjoki 14.11.

Läs mer i Aitojamakuja.fi/Äktasmak.fi:s nyhetsbrev November/2015, som även innehåller information om infotillfällen för HoReCa-aktörer och livsmedelsföretagare under nästa år, samt Bröd och närmat-branschdagen i Helsingfors 8.12.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

Omställningsrörelsen fokuserar på lösningarna

Hands touching a globeEkonomisk, ekologisk och social hållbarhet är omställningsrörelsens tre ben, och det handlar inte endast om miljön och klimatförändringar, vilket rörelsen främst uppfattades arbeta med tidigare, utan i dag betonas arbetet med själva människan, något som enligt Anna Maris kallas inre omställning. Hon är sedan maj förtroendevald styrelsemedlem i Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) och kontaktperson för Omställning Sverige som drivs av HSSL. Vi bör se på hur vi är som människor; i grunden är vi sociala djur som inte rent biologiskt har så stora krav på materiellt välstånd. Många saknar kontakt och kärlek, och att vara del av ett sammanhang.

Maris menar att omställningsrörelsen eller omställningsnätverket (eng. Transition movement/network) inte ger sig på folk, utan tanken är att man bjuder in människor. Själva säger vi: ”Mer fest än protest” – i stället för att peka ut vad som inte fungerar i samhället fokuserar rörelsen på lösningarna.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

Lokal platsbaserad öppen innovation

Lokal platsbaserad öppen innovation 16.11.2015
Terje Andersson visar hur man bedömer idéer
Foto: Ann-Sofi Backgren

Hur kan vi öka innovationsförmågan för en levande landsbygd? Tidigare skedde innovation i slutna rum, men nu inser allt fler att innovation skapas då nya grupper av människor möts. Man pratar om en kunddriven innovation, en öppen innovation, vilket är ett annorlunda sätt att tänka och agera, och som möjliggör att landsbygdens egna aktörer kan delta i innovationsarbetet. Med andra ord har det skett en perspektivförändring – innovationer hör även landsbygden till.

Den 16 november 2015 samlades 24 personer i Vasa, Österbotten för att testa en öppen platsbaserad innovation, och till sin hjälp hade de expertishjälp från Sverige, Terje Andersson som jobbar som innovationskonsult via företaget Vascaia Ab. Tidigare har det ordnats innovationsläger för landsbygden, men det nya den här gången var att sammanföra studeranden vid Svenska Handelshögskolan i Vasa, mikroföretagare, samt representanter för tredje sektorns föreningar och organisationer. Fyra mixade grupper jobbade därmed intensivt under Terjes ledning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

”Landsbygden avfolkas inte”

conceptVi har under årtionden vant oss vid att höra att landsbygden avfolkas. Regelbundet publicerar man statistikuppgifter om att finländarna tränger ihop sig allt mer i några tillväxtcentrum. Så är det för arbetsplatsernas och de stadigvarande bostädernas del. Men det betyder inte att det är tomt på landsbygden. I och med en ökad fritid har färdandet, åtminstone på vissa landsbygdsområden, varit livligare än tidigare. Nästan två tredjedelar av finländarna har minst en fritidsbostad, konstaterade man i projektet för Finlands Akademis forskningsprogram som berörde boendet. I Lukes (Naturresursinstitutets) konsortium del konstaterades att många fritidsstugägare är beredda att delta mera i levernet på sommarstugeorten än vad som nu är möjligt.

Oftast finns fritidsbostäderna på landsbygden, men så är också naturen viktig för sommarstugeägarna. Både i svenska undersökningar och i Finland aktuella undersökningar talar man om fritidsstugägarna som landsbygdens osynliga befolkning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

Bioekonomin diskuteras på regional nätverksdag i Jakobstad

Landsbygdsnätverkets regionala nätverksdag i Österbotten 8.12.2015.jpgLandsbygdsnätverkets regionala nätverksdag i Österbotten hålls 8.12 kl. 10-15 (kaffe från 9.30) i Jugendsalen, Skolgatan 11, 68600 Jakobstad. Under dagen förs diskussioner och deltagarna får ge idéer till gemensamma åtgärder som behandlar utvecklandet av bioekonomin. Det ska även skapas en uppfattning om bioekonomins möjligheter, samt att fortsätta förstärka samarbetet mellan Österbotten och Mellersta Österbotten. Regionala nätverksdagen organiseras på uppdrag av landsbygdsnätverkstjänsterna i samarbete med regionala konsultbyrån MDI och Österbottens NTM-central.

Anmälan görs senast 27.11 på webbplatsen webropolsurveys.com.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

Tammerfors-träff med föreläsning om boken Demokratimodellen

De tvåspråkiga LAG:en och regionala byaföreningarna, samt andra intresserade samlas till traditionell ”Tammerfors-träff” 9.12 för att bl.a. ta del av en föreläsning om den nyutkomna boken Demokratimodellen. Kom ihåg att anmäla er senast 1.12 på webbplatsen sfvbildning.fi.

Tammerfors-träff 9.12.2015

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

”För ett land i balans” – Gotland värd för svenska Landsbygdsriksdagen

Svenska Landsbygdsriksdagen 2016 -logoDen 27-29 maj 2016 arrangeras den svenska Landsbygdsriksdagen för första gången på Gotland. Det är riksorganisation Hela Sverige ska leva (HSSL) som arrangerar Landsbygdsriksdagen vartannat år sedan mitten av 1990-talet. Nästa års tema är För ett land i balans. Enligt Terese Bengard, verksamhetschef för HSSL, vill man ha en balans mellan stad och land. Vi är inte emot staden, men vill att landsbygden ska ha samma möjlighet att utvecklas. Till riksdagen på Wisby strand väntas 800-1 000 deltagare från lokala utvecklingsgrupper, myndigheter och andra intresserade – även 60-70 utländska gäster väntas.

Förutom seminarier, paneldiskussioner, utställningar och mingel, kommer en hel dag att vigas åt utflykter på den gotländska landsbygden, varav det finns sammanlagt 21 olika heldagsturer att välja mellan. Riina Noodapera från Hushållningssällskapet Gotland säger att de har täckt in skog, häst, livsmedelsproduktion, nya samarbeten – ja allt. Till resorna krävs guider med särskilda landsbygdskunskaper, och rekryteringen ska börja inom kort. Man kommer att hålla en gratis guideutbildning med specialinriktning på landsbygdsguidning, mot att man jobbar som guide och en biljett till riksdagen.

Uppgifterna är från webbplatsen helagotland.se. Hela Landsbygdsriksdagsprogrammet väntas klart först i mitten av januari då det publiceras på http://lbrd.helasverige.se/.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

Ju starkare relation till fjällen desto högre välbefinnande

Tarradalen, väster om Kvikkjokk, Sverige
Tarradalen, väster om Kvikkjokk, Sverige
Bildkälla: Wikipedia /Tobias Klenze/CC-BY-SA 3.0 – Eget arbete

På ett vi-plan identifierar sig människor som bor i fjällområdena varumärkesplatser, till exempel Åre, som viktigast, medan man på personlig nivå mutar sin lilla plats dit man återvänder med sina närmaste. Ju starkare relation du har till fjällen desto högre är välbefinnandet. Fjällen blir läkande platser, menar psykologiprofessor Igor Knez vid Högskolan i Gävle. En forskargrupp med deltagande av bl.a. Knez vid Högskolan i Gävle, visar i en färsk undersökning fjällens kulturella betydelse för välmåendet hos de boende i fjällandskapen. Det intressanta med denna undersökning som handlar om Jämtlands län, är att de bett de boende i länet berätta hur de nyttjar och hur de ser på fjällen. Resultaten visar att ju starkare band man har till fjällen, emotionella och kognitiva band, som erfarenheter, minnen och upplevelser relaterade till platsen, desto bättre mår man då man befinner sig där.

Läs mer på webbplatsen forskning.se.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

Åter succé för Skördefesten på Åland

Skördefesten på Åland 2015
Skördefesten på Åland 2015
Foto: Therese Andersson

Fler Öppna Gårdar, Skördefestrestauranger och Plåpp Åpp-aktiviteter än någonsin tidigare deltog. Cirka 13 500 unika besökare njöt av hösten på den åländska landsbygden, vilket sammantaget innebär 108 300 besök. Nästan 50 busslaster besökte också Skördefesten, och alldeles rekorderligt nöjda har alla varit dessutom. Bakom kulisserna på Skördefesten på Åland jobbar mellan 800 och 1 000 personer för att få hjulen att rulla, och själva navet är Liz Mattsson, verksamhetsledare och landsbygdsambassadör.

Föreningen Skördefestens Vänner vill tacka alla funktionärer, samarbetspartners, arrangörer och försäljare som har gjort det möjligt att ta emot så många, samt gästerna förstås – utan dem ingen Skördefest.

Uppgifterna är bl.a. från Pressmeddelandet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 40/2015

Vi måste kämpa för den lokala servicen!

??????Regeringen har fattat ett stort beslut om att inom några år koncentrera ansvaret för social- och hälsovårdsservicen till 15 områden, medan ansvaret i dagsläget ligger hos de 317 kommunerna. Detta betyder att nästan hälften av kommunens uppgifter försvinner uppåt till den s.k. självstyrelseområdesnivån, och finansieringen kommer via staten. Målet är att spara tre miljarder genom att strömlinjeforma systemen, samtidigt som jämlikheten och kvaliteten ska garanteras. Reformen är ur många synvinklar historisk till sin omfattning, då det i grunden handlar om en omfattande maktförskjutning i samhället.

Man kommer säkert att spara pengar på något sätt, men frågan är vad resultatet blir för välfärdssamhället. Det är mycket svårt att tro att man i det aktuella fallet, skulle kunna ta bort onödig byråkrati och annat värt tre miljarder. Det är uppenbart att servicenivån är allvarligt hotad, framförallt på landsbygden. En nyhet som kan vara positiv och negativ i regeringsbeslutet är valfriheten, för rätt utfört kan det öppna möjligheter för frivilliga sektorn att genom samarbete rädda välfärden, fel utförd kan det medföra att internationella rikskapitalfinansierade storbolag tar över det mesta av social- och hälsovården.