Vi måste kämpa för den lokala servicen!

Regeringen har fattat ett stort beslut om att inom några år koncentrera ansvaret för social- och hälsovårdsservicen till 15 områden, medan ansvaret i dagsläget ligger hos de 317 kommunerna. Detta betyder att nästan hälften av kommunens uppgifter försvinner uppåt till den s.k. självstyrelseområdesnivån, och finansieringen kommer via staten. Målet är att spara tre miljarder genom att strömlinjeforma systemen, samtidigt som jämlikheten och kvaliteten ska garanteras. Reformen är ur många synvinklar historisk till sin omfattning, då det i grunden handlar om en omfattande maktförskjutning i samhället.

Man kommer säkert att spara pengar på något sätt, men frågan är vad resultatet blir för välfärdssamhället. Det är mycket svårt att tro att man i det aktuella fallet, skulle kunna ta bort onödig byråkrati och annat värt tre miljarder. Det är uppenbart att servicenivån är allvarligt hotad, framförallt på landsbygden. En nyhet som kan vara positiv och negativ i regeringsbeslutet är valfriheten, för rätt utfört kan det öppna möjligheter för frivilliga sektorn att genom samarbete rädda välfärden, fel utförd kan det medföra att internationella rikskapitalfinansierade storbolag tar över det mesta av social- och hälsovården.

Kyrkans linjedragningar för landsbygden 2015

Liljendal kyrka
Foto: Mia Aitokari

Kyrkan står nära de mänskor som bor på landsbygden, även i förändringens tider. Strukturerna ändras, närservicen förtvinar och landsbygden utarmas. Kyrkans landsbygdskommitté har under sina sammankomster lagt märke till vissa samhälleliga orättvisor och tendenser som kyrkan kan motarbeta, och kyrkan kan fortfarande erbjuda närservice i olika former. De centrala elementen i kyrkans väsen är tacksamheten, samt betonandet av heligheten av Guds rike och skapelsen, och för att främja dessa element bör även mänskan och närmiljön betraktas ur denna synvinkel.

I framtidsredogörelsen för Finlands evangelisk-lutherska kyrka slås det fast att Kyrkan 2020 bygger på delaktighet och närgemenskaper. Tillämpad på landsbygden betyder detta att kyrkan enligt landsbygdskommitténs linjedragningar stöder dem som lider av arbetslöshet, ser till att både verksamheten och servicen hålls tillgänglig,

Lantbruket från kris- till framtidsbransch – uttalande från NSP:s höstmöte

Nylands svenska producentförbunds (NSP:s) höstmöte (10.11) framhåller i ett uttalande att lantbruksbranschen, trots att det finländska jordbruket nu befinner sig i sin djupaste ekonomiska kris under hela vår EU-tid, är en framtidsbransch. I regeringsprogrammet har bioekonomin lyfts upp som spetsprojekt, och det finns en stor potential inom de gröna näringarna, inklusive småskalig energiproduktion.

Nu behövs satsningar på nya investeringsmöjligheter och försäljningskanaler, men för att det ska omsättas i praktiken måste lantbrukets verksamhetsförutsättningar säkras och förbättras, och byråkratibördan måste minska.

Populär ELMA-mässa lockade 43 000 besökare

Bildkälla: messukeskus.com

Landsbygdsmässan ELMA var lika populär som alltid och lockade 43 000 personer till Mässcentrum i Helsingfors den 6-8 november. ELMA, som står för ”elävä maaseutu” (en levande landsbygd), ingår i mässhelheten Vårt veckoslut som riktar sig till hela familjen och vari ingår även mässorna skog, hantverk, OutletExpo och keldjur. Ur TNS Gallups undersökning framgår det att av mässbesökarna kom 84 procent från huvudstadsregionen. En femtedel kunde tänka sig att flytta permanent till landsbygden, medan hälften kunde tänka sig att flytta 60 kilometer från huvudstadsregionen och fortsätta att jobba där. Meningen med mässan är att locka finländarna att bekanta sig med landsbygden och göra lokala produkter och företagare mera kända.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Andrea Bergman, i tidningen Landsbygdens Folk (13.11).

När larmet går rycker byborna ut

Frivilliga som resurs vid räddningsarbete blir allt vanligare i takt med minskade samhällsresurser, och forskare försöker nu förstå hur samhället bäst utnyttjar människors vilja att hjälpa till. I Medelpad, Sverige använder räddningstjänsten frivilliga som förtrupp vid olyckor och akut sjukdom. Drygt tvåhundra personer i ett tiotal byar är anslutna till en SMS-kedja som räddningstjänsten byggt upp, så när larmet kommer via SMS rycker byborna ut. Den snabba närvaron av frivilliga vid trafikolyckor, bränder och hjärtinfarkter har gjort den kommunala räddningstjänsten effektivare.

Enligt Tobias Andersson Granberg, forskare vid Linköpings universitet, är det bra att få in en första resurs, även om den inte är fullt utrustad och utbildad. Om frivilliga är snabbt på plats kan man kapa mycket i insatstiden. I takt med att samhällsresurserna krymper, blir det här allt vanligare, särskilt på landsbygden. Andersson Granberg tror att det engagemang många människor visar inför den ökade tillströmningen av flyktingar även kan omsättas i andra insatser, vilket ju tyder på att det finns en vilja hos människor att hjälpa till som samhället idag inte utnyttjar i någon större utsträckning, och det borde gå att ta till vara den viljan på ett bättre sätt.

Video om landsbygdens nätförbindelser

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har publicerat en video om landsbygdens datanätverk. I videon berättar man vad som påverkar hemhushållens beslut att skaffa eller inte skaffa fiberanslutning. Man får också svar på varför goda datanätförbindelser är viktiga för landsbygden även i framtiden.

Under våren 2015 publicerades fem videor om landsbygdens service och vardag. Som en fortsättning på dem publicerades i oktober videon om landsbygdens datanätverk, samt ett informationspaket och en bloggtext. Valokuidun haaste och de andra videorna kan fritt användas. Man kan visa dem t.ex. vid seminarier och möten eller sända som länk till personer med intresse för ämnena. I marknadsföringen av videon har man använt Facebook. Under ungefär två veckor har videon setts av över 9 000 Facebook-användare.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med länk till videon med informationspaketet, bloggtexten och de andra videorna.

Branschdagen för bröd och närmat hålls i Helsingfors

Bröd och närmat-branschdagen, som hålls 8.12 kl. 9-16 i Ständerhuset i Helsingfors, har två teman: på förmiddagen allmänt om närmatsbranschen och på eftermiddagen läget inom livsmedelsbranschen, särskilt ur bageribranschens perspektiv. Under förmiddagens närmatsforum behandlas bl.a. den nordiska matens styrkor, avlägsnande av normer, samt försäljningskanaler. De här olika infallsvinklarna ger vägledning för tillväxt inom närmatsbranschen. Under eftermiddagen offentliggörs Bageriindustrins branschrapport och livsmedelsbranschens barometer för små och medelstora företag. Dessutom får man höra företagarens, samt Bageriförbundets tankar om branschens utmaningar och möjligheter.

Mer info med länkar till program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 1.12) finns på webbplatsen aitojamakuja.fi.