ERP-manifest för att hålla den europeiska landsbygden levande

Årets europeiska Landsbygdsriksdag, European Rural Parliament (ERP), har precis avslutats (4-7.11) i Schärding, Österrike, där 240 delegater från landsbygdsrörelser i 40 europeiska länder diskuterat och antagit ett landsbygdspolitiskt manifest. Manifestet ger förslag på åtgärder som behövs för att hålla den europeiska landsbygden levande, samt begränsa urbaniseringens framfart. Under våren har förslag samlats in i alla länder, vilket involverat tusentals människor. Förslagen ligger till grund för manifestet.

”Det har varit ett fantastiskt arbete, både innan Landsbygdsriksdagen och under. Vi tror att den europeiska landsbygdsrörelsen kommer att växa sig allt starkare och få allt större självförtroende genom våra möten – och detta kommer att gagna utvecklingen i alla europeiska länder”, säger Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ena ordförande Staffan Nilsson, som också var konferencier för ERP. I manifestet står bland annat:

Lokala och regionala prioriteringar av stor betydelse för landsbygdsutveckling i Finland

I landsbygdsutvecklingen deltar en bred uppsättning aktörer på såväl lokal, regional som landsomfattande nivå. Jord- och skogsbruksministeriet har låtit göra en studie, Mahdollistavaa maaseudun kehittämistä (Möjliggörande utveckling av landsbygden), om effekterna av utvecklingsplanerna för de aktörer som var delaktiga i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Enligt studien är regionala och lokala prioriteringar av stor betydelse i Finland, eftersom områdena själva har fått bestämma om sina mål. ”Såsom det också står i studien, kan de möjligheter till friheter och ansvar som ministeriet gett områdena ses som ett djärvt val. Ministeriet har vågat ge friheter och ansvar till dem som i praktiken arbetar med landsbygdsutveckling. I Finland sker landsbygdsutvecklingen just i områdena, och på den vägen vill vi också fortsätta”, säger Sanna Sihvola, konsultativa tjänstemannen på jord- och skogsbruksministeriet.

Regionpolitiken används som tillhygge

Modern regionpolitik innebär ett skapande av förutsättningar för varje skilt område, där geografin beaktas i beslutsfattandet. Regionpolitiken ger skjuts åt rättvisan: varje område har rätt att utvecklas utifrån sina egna utgångspunkter. Invånarna i alla lokalsamhällen är lika viktiga. Den här principen maximerar välfärden och tillväxten i ekonomin. I den stora offentligheten används regionpolitiken ändå tendentiöst. Det ges betänkliga fantasier. Landskapens intressebevakning, försvarandet av de små bildningsuniversitetens tillvaro, motsättandet av nedskärningar i landsbygdsservicen eller strävan att förbättra de lokala vägarnas skick stämplas för landets bästa som skadlig regionpolitik. Finland är fortfarande de små lokalsamhällenas och de spridda bosättningsstrukturernas land. Geografin bör respekteras och att försvara beslutsfattandet vad gäller rättvist bemötande av olika områden bör stödas och värdesättas.

Uppgifterna är från (5.11) professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäkis blogg.

Finländare segrade i tävlingen Östersjöns miljövänligaste jordbrukare

Markus Eerola och Minna Sakki-Eerola från Hyvinge har valts till de miljövänligaste jordbrukarna i Östersjöområdet. Eerola och Sakki-Eerola, som redan på sommaren utsågs till Finlands miljövänligaste jordbrukare, tog 5.11 emot WWF:s internationella pris i Stralsund i Tyskland. Prismotiveringen var att man på Eerolas och Sakki-Eerolas gård på ett heltäckande sätt arbetar för att skydda miljön och Östersjön. Jordbrukartävlingens segrare har utfört ett betydande arbete för miljön redan från 1990-talet på sin ekologiska gård Knehtilä i Hyvinge, bl.a. har de effektiverat användningen av gödsling genom att förbättra cirkulationen av näringsämnen, samt jordmånens struktur.

Hela pressmeddelandet kan läsas på webbplatsen slc.fi. Se även presentationsvideo om Knehtilä gård på Youtube.

Vindkraft drar kraftigt ner elpriserna – nästan 70 procent!

En studie av snittpriset på el på den nordiska elbörsen Nord Pool visar att vindkraften kommer att ha större inverkan på elpriserna i Norden än vad man hittills har trott. Studien, som har gjorts vid handelshögskolan vid Aalto-universitetet, visar att vindkraften sänker konsumenternas elräkning med 68 procent under perioden 2001-2020, alltså en nedgång från 18 miljarder euro per år till under sex miljarder. Studien visar också att utvecklingen redan har börjat – jämfört med början av 2000-talet har elpriserna gått ner med 20 procent.

Resultaten i studien betecknas som dramatiska, och de som vinner på utvecklingen är de stora elförbrukarna. Billigare el främjar industrins konkurrenskraft och sänker kostnaderna för handeln, medan vanliga människor inte kommer i samma utsträckning att känna av förändringen, eftersom elpriset som hushåll betalar bara till 40-50 procent består av själva energin. Resten är skatter och överföringsavgifter, vilka tenderar att stiga konstant. De traditionella kraftbolagen kan bli de stora förlorarna, för enligt studien kommer de gå miste om flera miljarder euro.

Uppgifterna är från (4.11) webbplatsen svenska.yle.fi.

Världens Största Talko – flest talkotimmar i Leader-gruppen Pirityisets område

I området för Leader-gruppen Pirityiset ry gjordes flest talkotimmar under Världens Största Talko-vecka 14-20.9. Totalt 3448 talkotimmar registrerades, och för förstaplatsen belönas Pirityiset med Jontti och Shakas rap-konsert och en workshop med rap-tema, som regionens unga kan delta i. Leader-gruppen Pirityiset är verksamma i Halso, Kaustby, Lestijärvi, Perho, Toholampi och Vetil, samt i Kelviå, Lochteå och Ullava i Karleby stad.

Flest talkoarbetare i ett talko samlades ihop i området för Leader-gruppen Joutsenten reitti ry, där det ordnades ett talko på Mouhijärvis frisbeegolfbana. Evenemanget ordnades av LC Mouhijärvi och utmaningen antogs av enhetsskolan Mouhijärven yhtenäiskoulu. Med renoveringen av frisbeegolfbanan knegade 348 talkoarbetare, och som pris får talkogruppen bussresor vart som helst till ett värde av högst 3000 euro.

Första Landsbygdsgalan på Åland

Ålands Landsbygdscentrum i Jomalaby fyller 20 år under 2016 och firar detta genom att arrangera den första Landsbygdsgalan på Åland den 5 mars i samarbete med alla organisationer och företag inom landsbygdsbranschen. Under galan delas det ut pris till landsbygdsföretagare i fem olika klasser – Årets landsbygdsföretagare, Årets unga entreprenörer, Årets matambassadör, Årets innovation/samarbete och Årets miljö-/kvalitetssatsning. Galafesten hålls i Smakbyn för maximalt 200 gäster. Inbjudan riktar sig till jordbrukare, fiskare, livsmedelsföretagare och skogsägare.

Nominering av pristagare (senast 30.11) kan göras via länk på webbplatsen landsbygd.ax.