Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Huvudstadsregionen och glesbygden allt längre ifrån varandra

Helsingfors - vy från Hotel Torni mot Helsingfors södra stadsdelar
Vy från Hotel Torni mot Helsingfors södra stadsdelar
Bildkälla: Wikimedia Commons

Det har skett en snabb förändring mellan Helsingfors och landets mindre orter och glesbygd de senaste fem åren. Bara under de två senaste åren har Esbo och Vanda allt mer hängt på huvudstaden, framgår det av opinionsmätningen TNS Monitor 2015. Enligt Tarja Pentilä på TNS Gallup blir individualism, personlig utveckling, nyfikenhet och öppenhet mot andra kulturer allt mer präglande för huvudstadsregionen, medan folk på mindre orter uppskattar kontinuitet, trygghet och mindre risktagning. Matti Kortteinen, professor i stadssociologi vid Helsingfors universitet, är inte ett dugg förvånad och menar att det låter som om TNS Gallup, via sin forskning, har funnit den klassiska teorin om modernisering och urbanisering. De senaste hundra åren har världen fyllts av teorier om hur stadslivet skiljer sig från landsbygdslivet, så resultatet är i högsta grad väntat. Det är som om mätresultaten så småningom börjar bli vad de borde vara.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Lokalekonomisk analys – rapport om jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden

Rapporten Att lokalisera ekonomin - Lokalekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutvecklingDet specifika uppdraget för denna rapport, Att lokalisera ekonomin: Lokalekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutveckling, är att lyfta fram erfarenheter gällande jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden, såsom det framkommer i arbetet med lokalekonomiska analyser. Rapporten fokuserar på jämställdhet, hållbarhet och lokalekonomisk utveckling, utifrån de LEA(Lokalekonomisk analys)-processer som varit igång under 2011-2015. Social och ekologisk hållbarhet, i form av att lokalisera ekonominer, är i centrum. Under dessa år har uppskattningsvis över 2 000 personer konkret varit med på något sätt (stormöten, rapportskrivande, diskussioner, nätverksträffar, mässor, idésamtal, kommunmöten), och över 300 sidor rapporter har skrivits, samt därutöver 100 konstruktiva förslag och över 50 genomförda aktiviteter. Detta är bara toppen på isberget, för alla de ringar på vattnet som skapats är också viktiga att inkludera i ett försök till sammanfattning av de effekter som LEA skapat.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Behov av nya strategier för utvecklingen av landsbygden

Får (1)Sättet att förvalta vårt samhälle håller långsamt på att förändras. Försöket med ett samhällsavtal är ett tecken i tiden. Bakgrunden är helt enkelt den att det offentliga, stat och kommun, inte längre kan styra samhällsutvecklingen som man gjorde tidigare, varav orsakerna är många och delvis paradoxala. Vi har en globalisering, men även en individualisering. Medielandskapet är sig inte längre likt och den ekonomiska makten har stärkts på bekostnad av den offentliga, för att nämna några förändringar. Slutresultatet är att besluten om samhällsutvecklingen inte längre sker på samma sätt som tidigare, och så är aktörerna delvis andra. Det verkar som om man snabbare har reagerat på de här förändringarna, när det gäller utvecklingen av de urbaniserade samhällsstrukturerna, än när det gäller landsbygden, vilket knappast är överraskande i en tid av urbanisering och metropoltänkande.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Tidigare reste landsbygdsborna i Finland ut i världen – nu kommer världen till oss på landsbygden!

Flykting - olika ord
Bilkälla: Pixabay

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig på IDNET – nätverket som är ett av YTR:s horisontella nätverk, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att landsbygden blivit glokal. Hela blogginlägget finns här under:

Landsbygden har blivit glokal

Den finländska landsbygden har länge präglats av lokala byasamhällen där samhörighet och kulturell likartad identitet varit rådande. Internationalism och mångkulturalism har i sin tur varit förknippat med större städer. Men för ca 25 år sedan började något hända. Flera svenskösterbottniska landsbygdskommuner började ta emot kvotflyktingar. Till min egen hemkommun Korsnäs kom de första kvotflyktingarna 1989 från Vietnam.

Året innan hade grannkommunen Närpes tagit emot kvotflyktingar från Vietnam. Även till den andra grannkommunen Malax kom vietnamesiska båtflyktingar år 1989. Malax och Korsnäs kommuner som sedan 1973 har gemensamt skoldistrikt, hälsocentralsområde och medborgarinstitut, organiserade tillsammans flyktingmottagningen och anställde en gemensam flyktingkoordinator.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

450-nätet, satellit och fiber i byanät alternativ på glesbygd – ”datadoktorn” Husberg kommenterar

Post- och telestyrelsens kortfilm Alternativa sätt att få telefoni och internetI en kortfilm visar Post- och telestyrelsen (PTS) i Sverige upp olika alternativ till traditionell telefoni och Internetuppkoppling, vilket kunde vara särskilt intressant för de som inte har tillgång till bra kommunikationer på lands- och glesbygd. I filmen berättar PTS om alternativ som 450-nätet, satellit och fiber i byanät.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Teknologie doktorn i datateknik Nisse Husberg kommenterar filmen med följande:
450-nätet: Det har vi snackat om i 15 år redan. Ifråga om 450-nätet så följer jag med mobilabredband.se där det finns både ett och annat om 450-nätet (Net1). Modemen har fått hård kritik, men det verkar komma en ny generation. Täckningen är bra, men hastigheten usel, utom där det finns 450 LTE som är på kommande (LTE kallas ofta 4G). 450LTE är relativt bra – finns tyvärr inte ännu på så många ställen. Enligt en rapport så blev hastigheten fyra gånger bättre då man fick 450LTE.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Närmatskluster planeras i Kyrkslätt

Tomater (3)Jordbrukaren Rikard Korkman äger ett jordbruk nära Invalsporten i Jorvas i Kyrkslätt, där man planerar att bygga en bensinmack och en järnhandel. Det finns ett detaljplansförslag för hur området kring Invalsporten ska se ut i framtiden. Enligt Korkman är målet att skapa ett närmatskluster med 10 till 40 företagare. Det finns ett behov för närmat och man har många intressanta producenter i Nyland. Man vill erbjuda möjligheten att köpa närprodukter året runt, utan att man är beroende av säsongutbudet. Det är även meningen att konsumenter ska förbinda sig till närmatsklustret genom att grunda egna matandelslag tillsammans med producenter. Idén med matbyn utvecklas hela tiden, och om allt går enligt planerna, är målet att närmatscentret är i gång inom ett till två år. I detaljplanen har man ritat två kvarter för närmatsbyn, där byggnadsrätten uppgår till 2 200 kvadratmeter och i 400 av dem får man sälja livsmedel. I detaljplaneförslaget finns inte plats för någon stor livsmedelsaffär.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Niclas Lönnqvist, i Hufvudstadsbladet (22.10).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Kristinestad kan bli etableringsort för ett stort solkraftverk

SolpanelerEne Solar Systems vill bygga ett solkraftverk med ca 27 000 solpaneler på ett markområde invid Lappfjärdsvägen i Kristinestad. Kraftverket skulle producera närmare 20 gigawattimmar el per år, motsvarande ungefär den mängd solenergi som produceras i hela Finland i dag. Stadsstyrelsen i Kristinestad ska besluta (26.10) om staden investerar i kraftverket genom att upplåta marken. Peter Lund, energiprofessor vid Aalto universitetet, bedömer att solenergin börjar bli allt mer lönsam då kostnaderna på solpaneler har sjunkit med nästan 90 procent under de senaste fem åren. Men lagen släpar efter vad gäller vilka avgifter som sätts på en solkraftsproducent. Lund tycker att lagen borde göras om och mera gynna närproducerad el, som bl.a. solkraft.

Läs mer på svenska.yle.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

YTR besökte HSSL

YTR på besök hos HSSL 22.10.2015
Hela Sverige ska levas ena ordförande Staffan Nilsson talar med den finska delegationen
Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) kansli tog emot en delegation från Finland torsdagen den 22 oktober. Det var en grupp från den Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), som ligger under Finlands arbets- och näringsministerium. De totalt tolv deltagarna utgör ett sekretariat med specialsakkunniga från olika temanätverk. Även andra som jobbar med landsbygdspolitik och utveckling i sina organisationer finns med. Christell Åström är generalsekreterare. De sju temanätverken handlar om infra- och markplanering, service och livskvalitet, närdemokrati, näringar och kunskap, ekosystemtjänster, Svenska nätverket (IDNET) och nätverket för glesbebyggelsen. Med på mötet var även två representanter från Nordregio.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Idéverkstad för turism på 10-talet hålls i Vasa

Nykarleby, stora bron
Stora bron i Nykarleby
Bildkälla: Wikimedia Commons

Att höra framgångshistorier, är en bra sporre för djärvt nytänkande och höga ambitioner, och precis det är pudelns kärna i den idéverkstad där finländare och svenskar sätter sig vid samma bord för att fundera på turism på 10-talet. Workshopen, som hålls 27.10 i studenthuset Domus Bothnica (Universitetsstranden 5) i Vasa, leds av svenskarna Nico Allergren och Nicklas Berglund, som har många års erfarenhet av marknadsföring samt systematisk finslipning och produktifiering av idéer. I verkstaden söker deltagarna metoder att förpacka, synliggöra och tillgängliggöra platser och upplevelser, så att de attraherar fler besökare, entreprenörer och företag till regionen. Det blir inte bara snack, utan deltagarna får även planera formgivningen och presentationen av produkterna.

Infot är från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 8-2015.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten hålls i Tammerfors

SYTY-logoSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar höstens nationella utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan valtakunnalliset koulutus- ja neuvottelupäivät, 16-17.11 på Hotell Cumulus Koskikatu i Tammerfors. Dagarna är ämnade för alla byaombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönegivare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän. De regionala byaföreningarna bedes före konferensdagarna, dock senast 9.11, sända en kort skriftlig översikt (1-2 sidor) till SYTY (på e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi) om den egna regionens nuläge för byaverksamheten, vad gäller lyckanden och svårigheter, samt de närmaste framtidsutsikterna. En sammanställning av texterna delas ut till konferensdeltagarna.

Anmälan, som är bindande, skall göras senast 6 november till e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi. För den som vill ha rum på Hotell Cumulus Koskikatu, lönar det sig att göra anmälan tidigare, för de reserverade rummen ges enligt den ordning anmälningarna kommer in. Mer info, program och anmälningsblankett kommer inom kort att finnas på webbplatsen kylatoiminta.fi. Tilläggsuppgifter fås av utvecklingschef Tuomas Perheentupa på mobil 050 592 2726 och av kanslisekreterare Marianne Lemettinen på mobil 045 887 1511.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Aktionsgruppen I samma båt söker en fiskeriaktivator

I samma båt - Leader-logoLeader-aktionsgruppen I samma båt – samassa veneessä rf ry utvecklar skärgården och har fungerat som en lokal aktionsgrupp i skärgården sedan år 1996. Föreningens verksamhet går ut på att sammanföra utvecklingsaktörer från offentliga sidan, organisationer och privatpersoner.  Man arbetar lokalbaserat med aktivering, rådgivning och projektfinansiering.

Nu söker man efter en fiskeriaktivator till den nygrundade Skärgårdshavets fiskerigrupp, som fungerar inom Leader-aktionsgruppen I samma båt – samassa veneessä. Aktivatorns uppgift är att arbeta med områdets aktörer inom utvecklingen av fiskerinäringar (företagare, kommuner, läroinrättningar, organisationer) för att få ihop projekt som stöder förverkligande av fiskerigruppens strategi. Aktiveringen sker genom projektrådgivning, informationsspridning och beredning av möten, evenemang och seminarier. Utöver detta sköter aktivatorn den administration som hör samman med fiskeriprogrammets förvaltning och styrgruppsverksamhet tillsammans med den övriga personalen.