Betydande forskningsfinansiering för hållbar tillväxt kring Bottniska viken

Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken
Bildkälla: Wikimedia Commons

Projektet SmartSea, som samordnas av Meteorologiska institutet och som undersöker möjligheterna till ett hållbart utnyttjande av Bottniska viken, har beviljats finansiering av Finlands Akademi. Målet med SmartSea-projektet är att stöda tillväxten hos havsbranschens näringsverksamhet i regionen runt Bottniska viken, som är en betydande resurs, bl.a. med tanke på fiskodling och vindkraft. Även de geologiska naturtillgångarna i Bottniska viken kan utnyttjas, och Bottniska viken är dessutom ett område där klimatförändringen påtagligt påverkar förhållandena, allt från isvintrarnas stränghet till styrkan hos fiskbestånden.

SmartSea-projektet gör en bedömning av hur Bottniska viken kommer att förändras under de följande årtiondena, och förutom att projektet bedömer konsekvenserna av klimatförändringen, reder det också ut hur naturtillgångarna på havsbottnen kan användas på ett hållbart sätt.

”Världens tätast befolkade skog”

”Jag vaknade upp mitt i ett möte! Vi satt tillsammans med näringsministern och huvudstadsregionens ledning och diskuterade metropolområdets framtid och främjandet av Finlands konkurrenskraft. Hörde jag verkligen rätt? Finland är världens tätast befolkade skog!” Detta påstående kom från en stark aktör inom stadspolitiken, och det var en fin tanke som sätter perspektiv på vår situation. I en hård internationell konkurrens ter sig Finland som ett litet och glest befolkat land med bara 5,5 miljoner invånare. Ute i världen har många städer förorter och stadsdelar med en lika stor befolkning.  I Finland bor 69 procent av befolkningen inom stadsregionerna, 36 procent av dem bor inom metropolområdet.

Det nätverk som städerna i olika delar av landet bildar, är viktigt för oss för att vi ska kunna få fram varje regions starka sidor – ca 77 procent av arbetsplatserna, 90 procent av forsknings- och produktutvecklingsinsatserna och 100 procent av högskolorna finns inom stadsregioner. Ungefär 70 procent av företagens verksamhetsställen finns i städer, och om man räknar bort jordbrukets, skogsbrukets och fiskerinäringens verksamhetsställen, är andelen så stor som 86 procent. Stadsliknande områden utgör dock endast 5 procent av landets areal.

Flyktingkris löser avfolkningskris!

Landsbygden, glesbygden har oftast en snedvriden åldersstruktur, många gamla och få unga, varav följer låg nativitet som kombineras med utflyttning och obefintlig inflyttning. Samtidigt har landsbygden ofta resurser, t.ex. finns den förnyelsebara energin och de ”gröna” möjligheterna där, men problemet är att det inte finns arbetskraft som kan ta hand om och utveckla resurserna. Till detta kommer ett mer akut problem; vem tar hand om den åldrande befolkningen på landsbygden? Slutsatsen är att landsbygden behöver fler människor och landet behöver i framtiden fler människor på landet.

Parallellt med detta pågår en stor flyktingkris i hela Europa. Hur ska man ta hand om alla människor som flyr hit över gränsen? Lösningen kunde vara enkel, låt det ena problemet lösa det andra, men i verkligheten är lösningen långt ifrån enkel. För det första är de som söker sig till Europa ofta inriktade på att bo i städer, och för det andra är det inte heller säkert att en landsbygdsrörelse, som uppskattar tradition och djupa rötter i det lokala, vill ha in totalt främmande kulturer och religioner i hjärtat av sin by. Men för att citera socialpsykologen Johan Asplund:

”Vem har sagt att det konfliktfria samhället är det goda samhället?”

Landsbygdspolitisk grötbar intresserade riksdagsledamöter och assistenter

Grötbar i Naturhistoriska museets café
Bildkälla: YTR

Ett fyrtiotal riksdagsledamöter och assistenter inledde torsdagsmorgonen (1.10) i en landsbygdspolitisk grötbar i Naturhistoriska museets café. Det var Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sina temanätverk som hade inbjudit riksdagsledamöterna och assistenterna till gröten för att diskutera aktuella landsbygdsärenden. Diskussionssorlet fyllde cafétillställningen från början till slut. Deltagarna var intresserade av att höra, vilka YTR:s tre viktigaste budskap är för närvarande. Men allt mellan himmel och jord diskuterades – trafikförbindelser, green care möjligheter, bärplockning, landsbygdens trygghetsfrågor och tredje sektorns roll i produktionen av landsbygdens service och i stärkandet av samhällsgemenskapen.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

LFA – från projektidé till tydlig ansökan i raketfart

Linda Kass

Det svåraste med att skriva en ansökan, är att omvandla lösa tankar till en tydlig helhet som en utomstående kan förstå. En idé som känns kristallklar på planeringsmötet, faller lätt pladask då den ska överföras till text. Då det dessutom ofta råder osäkerhet kring vad det är som finansiären vill veta, blir ansökan ofta utdragen. Här nere följer forsknings- och utvecklingsledaren inom kultur & entreprenörskap vid Yrkeshögskolan Novia Linda Kass´ text i sin helhet som ingår i det kommande internationella numret av Landsbygd Plus:

LOGIAL FRAMEWORK APPROACH
– Från projektidé till tydlig ansökan i raketfart!

Projekt är en tacksam form av utvecklingsarbete där man formulerar ett gemensamt behov som man under en begränsad tid och med en begränsad summa pengar tar sig an. Att omvandla en projektidé till en ansökan, är dock förknippad med utmaningar. En idé som känns kristallklar på planeringsmötet, faller lätt pladask då den skall överföras till text.

Kommunen kunde ta initiativet och locka föreningar till servicesamarbeten

I Finland genomförs årligen ca 123 miljoner timmar frivilligt arbete av över 655 000 personer, vilket per frivillig person motsvarar heltidsarbete i över en månad. Föreningarna beräknas sammanlagt ha ca 15 miljoner medlemmar och uppskattas stå för ca 4 procent av BNP.

Avståndet ökar mellan beslutsfattande och system när kommunerna blir större. I den här utvecklingen har tredje sektorn en viktig roll som sammanfogande länk och kompletterande serviceproducent – ett sätt att hålla servicen nära invånarna. Det finns gott om exempel på kommunalservice som föreningar exemplariskt skött om: daghem, eftermiddagsklubbar, ungdomsgårdar och utbildning på olika plan.

Ny guide om landsbygdssäkring

Finlands Kommunförbund och Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har utarbetat guiden Tehdään maaseutu näkyväksi! Maaseutuvaikutusten arviointi kunnan kehittämisen työkaluna. I guiden beskrivs landsbygdssäkringen, både generellt och särskilt i förändringen i kommunstrukturen. Landsbygdssäkringen är ett hjälpmedel som ger stöd vid beslutsfattandet. Den hjälper till att fastställa det som påverkar landsbygden och kan inkluderas i ärendenas beredning och beslutsfattande, såväl på lokal, regional som på nationell nivå. Det är viktigt att ta i beaktande påverkningarna, särskilt i olika förändrade lägen som i en kommunstrukturreform. Guiden ger nyttig information för kommunens utveckling, oberoende om det i framtiden blir en kommunstrukturförändring eller inte.

Mer info (på finska) med länk till den finskspråkiga guiden finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Landsomfattande projekt gynnar samarbetet inom närmatsbranschen

Finlands ELY-centraler har valt Brahea-centret att koordinera det landsomfattande koordinationsprojektet Bättre resultat med gemensamt arbete, en verksamhet som förstärker informationsutbyte, samarbete och arbetsfördelningen mellan de projekt och aktörer som förknippas med närmat. ELY-centralerna har ur Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 valt att finansiera landsomfattande koordinationsprojekt, av vilka Brahea-centret förverkligar koordinationsprojektet inom närmat.

”Huvudmålet med Bättre resultat med gemensamt arbete-projektet är att öka och koncentrera samarbetet mellan dem, som verkar inom närmatsbranschen, och genom att inrätta nätverk (networking) för att höja branschens konkurrenskraft”, berättar projektchef Päivi Töyli.

Landsbygdsturismen öppnar sina dörrar på farsdag

På farsdagen den 8 november öppnar landsbygdsturismföretagen sina dörrar, då Finlands Landsbygdsturismföretagare rf och Lomalaidun ry ordnar temadagen Makumatka Maalle. Över 40 företag från olika delar av Finland är med. Företagen genomför dagens innehåll enligt företagets verksamhet och utbud, som exempelvis farsdagslunch, öppna dörrar, bekantgörande med företagets service och utrymmen, förevisning och prövande av aktiviteter för besökare, eller varför inte en närmats basar. Turismen är en naturlig och stadig bransch på landsbygden. Befrämjandet av branschen är en del i arbetet för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens nätverk för Näringar och kompetens på landsbygden (MESI).

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.