Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Kan flyktingarna rädda landsbygden även hos oss? – professor emeritus Erland Eklund intervjuad i TV-nytt

FlyktingarFlyktingarna räddade byn Riace i Italien från att bli en spökstad. En fjärdedel av byns invånare är flyktingar. Det har varit möjligt att förändra byn som lidit av avfolkning, menar borgmästaren. Flyktingarna har gett nytt liv till byn. Av byns 1 800 invånare är 400 flyktingar från ett 10-tal olika länder. Än så länge handlar det om stödverksamhet från italienska staten och EU. Så länge de kan stanna, är det ett uppsving för byn.

Professor emeritus i landsbygdsforskning Erland Eklund menar att vi känner igen samma problem på stora delar av den finländska landsbygden, alltså en nedåtgående ekonomisk spiral, där det i bakgrunden finns en negativ befolkningsutveckling. Man skulle våga hoppas att flera orter i Finland skulle våga göra något så här radikalt som byn i Italien. Själva asylmottagningen kan vara en positiv ekonomisk och social injektion, där statens pengar till en början är det stora inslaget.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Flyktingmottagandet får inte ses som en lösning att vända befolkningsutvecklingen i krympande kommuner

Immigranter
Nordafrikanska immigranter på Sicilien
Bildkälla: Wikimedia Commons

Varför är vissa kommuner mer benägna att inte säga nej, utan i stället tar emot upp till tvåhundra gånger fler flyktingar per invånare än andra kommuner. För att förstå detta måste man känna till befolkningsutvecklingen i Sveriges kommuner och hur stora skillnader som råder. Generellt sett har storstadskommunerna och de så kallade kärnkommunerna, som exempelvis Örebro, Karlstad, Jönköping och så vidare, vuxit starkt, vilket kännetecknar att dessa kommuner också går väldigt starkt ekonomiskt med högre genomsnittliga inkomster, starkare arbetsmarknad, men också med ett konsumtionsutbud som lockar framför allt den yngre befolkningen.

De krympande kommunerna, som utgör i princip hälften av Sveriges kommuner, får en motsatt utveckling – arbetsmarknaden försvagas, köpkraften avtar, vilket innebär att affärer, kaféer och restauranger får svårt att klara sig, skolans elevunderlag avtar, medelåldern ökar och det föds färre barn o.s.v. Detta gör att ännu fler söker sig därifrån. Utvecklingen är en av Sveriges tuffaste utmaningar på sikt, och nu håller den på att förstärkas av flyktingkrisen. Många av de krympande kommunerna får med flyktingmottagandet en chans att växa, och för många har det rent av blivit en uttalad strategi inför framtiden. I senaste veckas regeringsförklaring (15.9) kopplade statsminister Stefan Löfvén samman flyktingmottagandet med Sveriges förmåga att stå ”rustat för den demografiska utvecklingen”. Jag har även mött åtskilliga företrädare för krympande kommuner som uttryckt samma förhoppning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Kolla demografin i Norden på NordMap!

Karta - NordMap-kartverktygNordregio (Nordic Centre for Spatial Development) har publicerat ett interaktivt NordMap-kartverktyg, där man kan studera demografin, arbetsmarknaden, nåbarhet (till urbana områden) och välfärd i Norden. Med arbetsverktyget kan man analysera lokala och regionala data, samt skapa egen karta, dela den och skriva ut den. Instruktioner till användningen av NordMap finns på nätet och på Youtube. Utvecklingen av NordMap fortsätter, och den som vill ge feedback kan sändas den till adressen nordmap@nordregio.se.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Kan optisk fiber få fart på byarna?

Fibertrådar 2Vid Vasa universitets enhet för regionalvetenskap körde man i början av augusti igång ett forskningsprojekt om datanätförbindelsernas roll på landsbygdsorter, Tietoverkkoyhteyksien rooli maaseutupaikkojen suhteellisen aseman muutoksessa. Genom forskningen försöker man svara på frågan om optisk fiber har ökat förutsättningarna för verksamhet på landsbygden – ger fiberförbindelserna fler invånare och företagsverksamhet? Materialet är intervjuundersökningar, vilka görs i flera byar på olika håll i Finland.

”Bosättningen i en till ytan stor och landsortsbetonad stat kan inte längre vara ett värde i sig. Nu borde man även se framåt och fundera över hur spridda lokala resurser, kunnande och stora naturresursområden kopplas till samhällets snabba digitalisering”, säger projektets ledare, universitetslektorn Ilkka Luoto på Vasa universitet. Enligt Luoto försöker man genom undersökningen få reda på förändringar i byarnas och kommunernas relativa läge, då fibernätförbindelser planeras eller då de har bildats på undersökningsområdena. ”Utgångspunkten är att nätverksförbindelserna inverkar på invånarnas och företagens lokaliseringsbeslut, verksamhetsförutsättningar, samt trivsel på landsbygdsområden”, säger Luoto.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen uva.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Organisationerna som kommuninvånarnas kumpaner

Artikel - Miten tulevaisuuden palvelujärjestelmä kohtaa ihmisenHur ser den lokala välfärdspolitiken ut i framtiden för kommuninvånarnas delaktighet och välmåga, då SOTE-reformen framskrider? Blåbandsförbundets färska undersökning granskar organisationernas roll i kommuninvånarnas delaktighet, närstöd och produktion av närservice. I fallstudiens exempelkommun bygger den lokala välfärdspolitiken på kompanjonskap mellan kommunen och andra aktörer. I kommunen har man byggt upp en välfärdsstrategi, som tar i beaktande olika kommuninvånargruppers skilda behov och olikartade livsskeden. Kommunrepresentanterna, som intervjuats, betonar organisationernas centrala betydelse för befrämjandet av kommuninvånarnas välfärd. Organisationerna erbjuder platser och tillfällen för utövande av ett aktivt medborgarskap och att utvecklas från hjälpbehövande till den som ger hjälp.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Forskaren Päivi Kiveläs artikel, Miten tulevaisuuden palvelujärjestelmä kohtaa ihmisen?, kan läsas på webbplatsen sininauha.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Kompanjonskap genom delad lokal

Kumppanuuspäivä 14.10.2015Att bygga och upprätthålla fastigheter är dyrt för såväl offentliga sektorn som för föreningar. De tomma fastigheternas antal ökar och byggnaderna är mycket underutnyttjade. På listan finns kommunhus, föreningshus, järnvägsstationer, sjukhus, kyrkor… Med gemensam lokalitetsplanering kan olika aktörer minska behovet av investeringar, bevara servicen och till och med utveckla dem. Goda exempel hittas runt omkring i Finland. Under samma tak kan man ha kommunal service, företagsverksamhet och föreningsutrymmen. Välkommen med och ta del av exempel på delade utrymmen och diskutera ämnet på kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä 14.10. Ett ämne som tas upp då är kompanjonskap i kommunen genom delade utrymmen, Kumppanuutta kunnassa – jaetut tilat. Genom delade lokaler är kompanjonskapet som mest konkret.

Läs mer (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Tauno Linkoranta är specialsakkunnig på nätverket för medborgarverksamhet vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, där ett gemensamt utvecklingsmål är kommunens och tredje sektorns kompanjonskap.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Forskningsanslag finns att sökas inom teman digitalisering och landsbygdens service

Euro-tecknet (1)Projektanslag kan igen sökas hos Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR). Man önskar få in nya forskningsprojektansökningar inom teman digitalisering och elektronisk service som landsbygdens möjligheter, samt förebyggande verksamhet för SOTE-servicen på den glesbefolkade landsbygden. Det finns ca 1 miljon euro till förfogande, varav hälften är anslag för landsbygdsutveckling. Den andra hälften är medel ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA).

Mer info (på finska) med länk till bl.a. ansökningsanvisningar (ansökan senast 30.10) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Digitalisering i utvecklingen av landsbygdens service och företagsverksamhet är även teman i nationella projektansökningar (ansökan senast 25.9) inom landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland.