Med tanke på framtiden är en uppenbar utvecklingslinje för den lokala utvecklingens arbetsformer ett närmande av dessa sinsemellan. Det är inte fråga om ett förenande, utan en ökad konstruktiv samverkan. Byaverksamheten och Leader-arbetet har olika samtidshistorier, men den närmaste framtiden bygger allt mer på gemensamma mål och verksamheter. Inom Leader-arbetet kommer det inte heller länge att finnas luckor i de stora stadscentrumen. För den lokala utvecklingens arsenal behövs uppriktig närdemokrati, alltså en jämlik parallellitet mellan medborgarverksamhet och kommunalförvaltning. Det skulle lyfta fram båda parters gemensamma fördelar, öka möjligheterna för genomförande, fördjupa demokratin och förena lokala utvecklingselement som är alltför långt ifrån varandra. Det lokala och stärkandet av det är som mosaik, vars delar och förenlighet sinsemellan man fortsättningsvis hamnar att granska. En svår och stor fråga är bl.a. överföringen av organisationsgrunden för byaverksamhet till medlemskap.
Kategori: Nyhetsbrev 20/2015
Under den avslutade valperioden har den nationella landsbygdspolitiken vänts upp och ner, skurits ner och omarbetats. Vad månne kommande regeringsprogram ger för färdkost åt möjligheterna på landsbygden och ett regionalt jämlikt byggande av Finland? Under senaste valperiod skars det ner i den nationella landsbygdspolitiken med 75 procent. Arbetet inom den nationella landsbygdspolitiken har inte varit lätt under de senaste fyra åren. Den 17 juni 2011 kunde skribenten Laura Jänis läsa att i det färska regeringsprogrammet: ”Sektionen för landsbygdspolitik i enheten för landsbygdsutveckling vid JSM:s jordbruksavdelning flyttas till ANM:s enhet för regionutveckling.” Organisationskulturen förändrades, landsbygdspolitiska aktörer byttes och minskade. I början av år 2012 fanns ännu över 2 miljoner euro som anslag för landsbygdens utveckling, medan det i valperiodens slut bara var knappt en fjärdedel, under 500 000 euro.
Branschen för naturprodukter har potential att utvecklas till en betydande tillväxtbransch inom bioekonomin. Omsättningen ökar och branschens företag förhåller sig mer positiva till framtiden än andra företag. Man söker tillväxt genom att verksamheten expanderas till nya produkter och tjänster. Hälsomedvetenhet har blivit en trend i världen och våra rena naturprodukter har gott rykte ute i världen. De blir allt mer betydelsefulla även som råvaror i näringstillskott, naturkosmetika, naturproduktbaserade må bra-produkter och tjänster, samt naturliga animaliska produkter, framgår det av branschrapporten för naturproduktbranschen, som offentliggjordes den 5 maj på Livsmedelsdagen i Helsingfors.
Under senare år har vindkraft och solenergi gjort stora framsteg, men det som har hållit tillbaka utvecklingen och som många har kritiserat, är att den energi de producerar är kortvarig. Men massiva batterier, som låter hushåll lagra förnybar energi, har ändå snabbt blivit billigare. I år kommer batteripriserna att nästan halveras och när trenden fortsätter, väntas det få globala konsekvenser. Andreas Frejborg, som bor i Borgå med sin familj, har 16 solpaneler på sitt småhus och en solig dag ger panelerna 15-20 kWh energi, mycket mer än vad de kan göra av med. Av energin säljer de därför 10-12 kWh, men i framtiden kan familjen nästan helt och hållet låta bli att sälja och köpa el, för de vinner ju knappast på att sälja till energibolaget och sedan köpa tillbaka för ett lite dyrare marknadspris.
Grusvägarna är på sina håll i så dåligt skick, att de negativt påverkar näringsverksamheten och att människorna får sin basservice. Pohjois-Savon Kylät ry har berett ett medborgarinitiativ, i vilket man kräver en snabb förbättring. Man har kunnat skriva under medborgarinitiativet från och med 4.5.2015. Föreningen konstaterar, att man från olika håll under de senaste åren försökt föra fram olika ställningstaganden, utlåtanden och begäran för underhållet av vägnätet. Landsbygdsinvånarna och flera organisationer har försökt påverka saken. Även många skrivelser har gjorts. Ärendet har inte framskridit och statens upprätthållande av grusvägarnas skick försämras med fart.
I det tänkta Leader-området Sommenbygd-Vätterstrand, som utgörs av kommunerna Boxholm, Kinda, Ydre, Ödeshög, Tranås, Aneby och norra delarna av Jönköping, är det bara Tranås som har en tätort med mer än 4 000 invånare. Det är således landsbygd vi pratar om. Totalt bor det 61 000 människor här, vilka inte kommer att få möjlighet att arbeta med landsbygdsutveckling genom Leader och lokalt ledd utveckling. För att få bilda ett Leader-område måste man vara fler invånare än vad detta område kan ståta med, och av detta blir kontentan att Sveriges mest glesbefolkade kommun söder om Dalälven, Ydre kommun, inte får ta del av EU:s satsning på landsbygdsutveckling under åren fram till 2020. Förlorarna är inte bara den glesa landsbygden i Östergötland och Jönköpings län, utan ytterligare fyra glesa områden i Sverige har fått avslag på sin ansökan, för pengarna räckte inte till alla. För att få del av de 2 miljarder kronor, som speciellt är avsedda för landsbygdsutvecklingsprojekt i Sverige, måste man alltså vara fler invånare.
Läs mer i debattinlägget på webbplatsen kindaposten.se. Se även uttalande från Hela Sverige ska leva.
I och med årets Landsbygdsriksdag i Pedersöre 28-29.3, som hölls undantagsvis på ett udda årtal, var det nu för trettonde gången som evenemanget ordnades. Sammanlagt deltog ett sjuttiotal personer. Från vår finlandssvenska Landsbygdsriksdag i Pedersöre går nu en del förslag vidare till ERP, som hålls i Österrike den 4-7 november 2015. Dessa motions- och gruppdiskussionsförslag samt andra finländska förslag går via takorganisationen Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf. Målet är att Europas landsbygdsbefolkning ska få komma till tals. Övriga motioner och gruppdiskussionsförslag från vår finlandssvenska Landsbygdsriksdag vidarebefordras till nationella beslutsfattare. I de motioner där förslagen vidarebefordras till europeisk nivå, samt även de frågor (oberoende av rangordning) från arbetsgrupperna som berör landsbygdspolitiken på denna nivå, finns tilläggstext under respektive fråga i detta dokument. Övriga motioner och ställningstaganden vidarebefordras alltså till nationella beslutsfattare. Denna rapport baseras på det stora arbetet med motionsbehandlingar och gruppdiskussioner som förts under Landsbygdsriksdagen. Omröstningen av motionsbehandlingarna och förslagen i gruppdiskussionerna utfördes för första gången med mentometrar.
Rapporten kan läsas i sin helhet på webbplatsen landsbygdsriksdagen.fi.
Jämlikheten förbättras, vården blir smidigare, närservicen tryggas. Så här utlovades det i slutet på senaste valperiod när förslaget till social- och hälsovårdsreformen (SOTE) föll. Reformeringen fortsätter nu under den nya regeringen och riksdagen. Hur går det? Tar man under den nya beredningsrundan bättre i beaktande olikheterna mellan landets regioner? Hur konkretiserar man SOTE-reformen som bättre service även för landsbygdens invånare?
Ta del i seminariet där man diskuterar social- och hälsovårdsservicens reformering ur landsbygdsinvånarnas synvinkel. Seminariet hålls 21.5 kl. 13.30-16.00 i undervisnings- och kulturministeriet, Jukola-salen, Sjötullsgatan 1, Helsingfors. Tillställningen arrangeras av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och fyra av dess nätverk.
Mer info och länkar till program och anmälan (görs senast 18.5) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Här finns även länk till Kunta-tv för att följa med seminariet direkt eller som bandat.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 