Finland är den stora geografins och de små lokalsamhällenas land. De små lokalsamhällena bildar ett kontinuum; det är omöjligt att säga var staden börjar eller var landsbygden slutar. Indelningen i städer och landsbygd är en konstjord relikt från en svunnen tid. För medborgarna är det mer fruktbart att identifiera olika lokalsamhällen och utveckla samhället med beaktande av deras variationer – nerifrån uppåt. På det här sättet garanterar man medborgarna en rättvis behandling i olika bostadsmiljöer. Diskussionen om städer och landsbygd förvirrar mer än det förklarar. Sett ur lokalsamhällets synvinkel är det inte vettigt att fråga: ”Ska hela landet vara bebott?” Den här primitiva frågan körs på nytt, t.ex. i valmaskiner.
Kategori: Nyhetsbrev 17/2015
Alltfler servicepunkter, som nu etableras på svenska landsbygden, ska fungera som en medborgarservice för att minska behovet av resor till centralorten när det gäller enklare ärenden och tjänster. På servicepunkterna ska ortsbefolkningen få information och hjälp med uppkopplingar och kontakter. Förslaget om servicepunkter kom ursprungligen från en statlig utredning Se medborgaren – för bättre offentlig service. Mötesplatsen är tänkt som ett sätt att återskapa en del av samhällsservicen till lokalsamhället, där servicepunkterna ska kunna drivas av lokala företag och samspela med offentlig och ideell sektor. Servicepunkten kan t.ex. finnas i lanthandeln, i en industrilokal på orten, i bygdegården eller i en föreningslokal.
Det är Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) som tillsammans med Tillväxtverket driver på utvecklingen av servicepunkter över hela Sverige.
Hur ser ert parti på den glest befolkade landsbygdens roll som byggare av den kommande finländska konkurrensförmågan? Vilken konkret åtgärd, som förbättrar den glest befolkade landsbygdens ställning, är ert parti beredd att ta med i regeringsprogrammet? Hur tryggar man servicen i kommande SOTE-uppgörelser för den glest befolkade landsbygdens invånare? Fortsätter förfallet av det lägre klassificerade vägnätet även under följande regeringsperiod? Senaste nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä har temat den glest befolkade landsbygden och riksdagsvalet. I tidningen finns bl.a. partiernas svar på ovanstående frågor, analyser över partiernas valprogram, synpunkter på avgivna löften från föregående val och annat intressant som hör till ämnet.
Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (april 2015, 1/2015) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.
Under Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf:s årsmöte 9.4 beslöts det att man grundar en byasektion, vilken förbinder sej att fortsätta och utveckla den byaverksamhet som Östra Nylands Byar rf (ÖNB) har bedrivit. ÖNB uppgår således i SILMU. Det nya namnet på byaverksamheten blir SILMU-byar, SILMU-kylät. Till byasektionen valdes Tora Markkula, Veijo Peltola, Ilkka Ceder, Sirpa Holvilehto och Laura Karén. Till SILMU rf:s nya ordförande valdes fil.mag. Tuula Salo och som viceordförande utvecklingschef Tiina Whiley.
Uppgifterna är från SILMU:s pressmeddelande (från 15.4) som inom kort kommer upp på deras hemsida.
I Österbotten skedde år 2008 en liknande sammanslagning, då den lokala aktionsgruppen Studiefrämjandet i Österbotten rf och den regionala byaorganisationen Svenska Österbottens Byar rf (SÖB) slogs ihop i en ny förening – Aktion Österbotten.
Under inspirationsseminariet i Vasa (14.4) berättade Jan Forsmark från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) och Omställning Sverige om rörelsens bakgrund, dess syfte, samt om de svenska erfarenheterna. Omställning Sverige samlar drygt 5 000 aktiva medlemmar som organiserar sig i lokala omställningsgrupper över hela landet. Några frågor som i ett lokalt perspektiv fått stort gehör är lokal odling och energi, samt de utmaningar inom energi, miljö – ekonomiskt och socialt – som vi står inför. Under seminariet tog Forsmark tog upp komplexa frågor som går genom hela det globala systemet ända ner till gräsrotsnivå – peak-oil, jordens miljöproblem, skuldsättning, samt sociala problem och protester. Vi är bunden till oljan som tar slut, vi skuldsätter oss, smutsar ner miljön och utsätter oss för farliga kemikalier. Det finns många globala kriser runt hörnet.
De är inte många, men antalet små elproducenter i Östnyland som matar in el i nätet, har långsamt ökat. I fjol började nämligen Borgå Energi betala ut ersättning för el från bl.a. solpaneler, och tillsvidare förser elva kunder Borgå Energis nät med egenproducerad elström, då det är möjligt. Enligt elförsäljningschef Markus Weckström växer intresset klart, varav en orsak är att priset på solpaneler har gått ner de senaste åren. Weckström tror att antalet uppkopplade solpanelsanläggningar kan fördubblas i år. På Emsalö i Borgå hoppas Gisle Sjøberg på många vackra molnfria dagar, för han har nyligen kopplat upp sina solpaneler till elnätet. På den nya gårdsbyggnaden glimmar panel efter panel, allt som allt kring 30 stycken, vilket betyder omkring 12 000 kWh om året.
Kategorier
Pargas i tur starta REKO-ring
Så kallade REKO-ringar finns i både Åbo och på Kimitoön och nyligen startade ett gäng producenter upp en REKO-ring i Nagu och Korpo, medan Pargas är näst i tur. Tove och Gunnar Bornemann, som har ett äppelmusteri i Kårlax i Pargas, ser många fördelar med att som producent vara med i en REKO-ring. Det är mycket enkelt och man vet hur efterfrågan ser ut. Kontakten är lätt att få och kunderna når man snabbt. Enligt Mia Åkerfelt, ordförande för Åbo svenska Marthaförening, finns det i dag ett stort intresse för att köpa t.ex. närproducerat. Konceptet med reko passar enligt henne bra in i den här trenden.
Men närproducerat kostar i regel mer och möjligheten att köpa närproducerad mat, är en lyx som inte alla har råd med. Konceptet med reko går ut på att ta bort mellanhänderna ur ekvationen.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 