”Viljan att bevara landsbygden livskraftig borde vara större”

Päivi Kujala, som tidigare var chef för landsbygdsnätverksenheten och biträdande generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen under programperioden 2007-2013, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om den gångna programperioden där samarbetet mellan EU:s landsbygdspolitik och den nationella byggdes upp. Men trots att nätverken har haft kraft, så har Kujala saknat ännu större gemensam vilja att bevara livskraften på landsbygden. Läs hela blogginlägget här under:

Viljan att bevara landsbygden livskraftig

Under åtta år har jag verkat som chef för Finlands landsbygdsnätverk. Det finaste med arbetet att utveckla landsbygden och nätverksarbetet har varit de människor på olika håll i Finland som varit väldigt engagerade i sitt arbete.

Landsbygden i behov av en Robin Hood-politik

Social- och hälsovårdsminister Laura Räty undrade för ett drygt halvår sedan hur många finländare som egentligen tjänar under 2 100 euro i månaden. Det är en liten lapsus, men ger en liten vink om hur olikt världen ser ut för olika personer, skriver Peter Backa. Skribenten kom, via Yles räknare, till att det i Westend i Esbo är 27 procent av folket som tjänar mindre. I Helsingfors centrum når inte 37 procent upp till gränsen. I Pensala, där Backa själv bor, är det 55 procent som tjänar mindre än 2 100 i månaden – i Leppäjärvi, Enontekis kommun är det hela 72 procent som inte når upp till det talet. Av detta drar Backa några försiktiga slutsatser. För det första så torde Räty röra sig inom den ekonomiska elit som tenderar att hamna på höga poster, vilket inte är betydelselöst för den politik som förs i landet. Alla människor ser på världen ur sitt perspektiv, i tankesätt och handlande. För det andra visar Backas lilla urval att inkomstskillnaderna även regionalt är avsevärda, viket syns tydligt på Yles karta. Inkomstklyftorna har under de senaste decennierna ökat kraftigt, och det är knappast en alltför vild gissning att inte enbart de fattigaste människorna, utan även landsbygden förlorar i den här utvecklingen.

Hur kan vi förändra mänsklighet och måltid i framtiden? – stora frågor besvarades under konferensen New Nordic Lifestyle

Den 12 mars hölls konferensen New Nordic Lifestyle på Åland, där stora frågor om mänsklighet och måltid behandlades. Bland talarna fanns matvisionären Claus Meyer, måltidsforskaren Richard Tellström, vetenskapsjournalisten Marie Ryd, samt fysiologen och OS-coachen Mats Peterson. Konferensen arrangerades för att öka kännedom om den nya nordiska maten och rörlighetens betydelse för välmående och prestationsförmåga. Huvudämnena var ”Meal, Movement & Mind”. Här nere följer pressmeddelandet från konferensen:

Mat för sinnet – sinne för maten

Hur har måltiden förändrat mänskligheten? Hur har mänskligheten förändrat måltiden? Och hur kan vi förändra mänsklighet och måltid i framtiden? Stora frågor besvarades under konferensen New Nordic Lifestyle som hölls på Åland under förra veckan. Bland talarna fanns matvisionären Claus Meyer och måltidsforskaren Richard Tellström.

Konferensen New Nordic Lifestyle arrangerades för att öka kännedomen om den nya nordiska maten och rörlighetens betydelse för välmående och prestationsförmåga. De tre huvudämnena var ”Meal, Movement & Mind”.

Minnen och historier om livet i svenskbygderna samlade i skrift

Kukko-Kalle i Karleby, ”in trållgåbb” i Molpe och en patronessa i Dalsbruk – skriften Svenskfinland berättar bjuder på lokala historier från språkön i Uleåborg i norr, via Österbotten, till Ekenäs i söder. En del av berättelserna har sina rötter i folkdiktningen, medan andra har förts vidare på andra sätt. Syftet är att lyfta fram den muntliga berättartraditionen, och så är målgruppen bred – ”en skrift för alla”. Enligt Ann-Sofi Backgren på SFV Bildning är storytelling trendigt. Det har till och med företagen insett, för berättelser är effektiva verktyg i marknadsföringen. Skriften Svenskfinland berättar är egentligen resultatet av ett upprop som gjordes hösten 2014, och häftet omfattar ett urval av de berättelser som samlades in under nio berättarkvällar runt om i Svenskfinland.

Hastigheten på samhällsomfattande bredband höjs

Kommunikationsministeriet föreslår att hastigheten för bredband som samhällsomfattande tjänst ska fördubblas, d.v.s. höjas från 1 Mbit/s till 2 Mbit/s från och med ingången av november 2015. På längre sikt, före år 2021, är målet att hastigheten ska höjas till 10 Mbit/s med en halvtidsutvärdering 2017. Undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru bad i oktober 2014 Kommunikationsverket att utreda marknadsläget för den samhällsomfattande tjänsten och de hastigheter som allmänheten använder sig av. Avsikten var att utreda om den nuvarande hastigheten på Internetförbindelser, som hör till de samhällsomfattande tjänsterna på 1 Mbit/s, motsvarar medborgarnas behov.

På basis av utredningen framgick det att de nätförbindelsehastigheter som allmänt används har stigit i och med den tekniska utvecklingen, ibruktagandet av nya frekvensområden och trådlösa förbindelser.

Samma regler i hela landet för flytt till fritidskommun

Hittills har magistraterna haft olika praxis, vad gäller frågan om vilken bostad som kan registreras som stadigvarande bostad för de som vill flytta till sitt fritidshus. Högsta förvaltningsdomstolen och flera förvaltningsdomstolar har i olika domslut kommit till slutsatsen att om en fastighet har antecknats som fritidshus i gällande plan, så kan den inte registreras som en stadigvarande bostad i befolkningsdatasystemet enligt lagen om hemkommun. Nu har magistraterna beslutat att i fortsättningen ha samma förfarande i hela landet vid flytt till fritidshus. Magistraten kan sålunda konstatera att personens hemkommun har ändrats till kommunen där fritidshuset finns, men då kan fridshuset inte längre antecknas som personens bostad. Istället registreras personen ”utan stadigvarande bostad” i sin fritidskommun. Men adressen på fritidshuset kan ändå antecknas som personens postadress i befolkningsdatasystemet.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi. Se även text om att åbolänningar äntligen får flytta till sitt fritidshus.

Aktionsgruppen I samma båt håller Leader-infotillfälle i Korpo

I samma båt – samassa veneessä rf håller Leader-infotillfälle 23.3 kl. 18-20 i Korpo om projekt- och företagsstöden 2014-2020. Har du i tankarna att planera projekt eller söka företagsstöd, lönar det sig att komma och höra på det nyaste om Leader-stöden. Det här tillfället är det fjärde i ordningen av fyra stycken. I samma båts verksamhetsledare Emil Oljemark håller i presentationerna.

Mer info om tillfället finns på webbplatsen sameboat.fi.

Byggnadskultur och levande byar i Lovisa behandlas på seminarium i Pernå

Seminarium om byggnadskultur och levande byar i Lovisa hålls den 27 mars kl. 10-16.30 i Kuggom gamla folkhögskolefastighet (numera Kuggom traditionscentrum) i Pernå, strax utanför Lovisa. Förmiddagens tema har rubriken Med idyllen som dragplåster, medan eftermiddagen har rubriken Levande byar i Lovisa. Bland det som tas upp, finns bl.a. följande rubriker: Från kärnkraftsstad till trähusidyll, Byarna inom Lovisa stads strategi, Byaverksamhetens utmaningar och ”Kirkonkylä, lähes kaikkien kaupunkiemme esi-isä – Kyrkbyn, förfadern till nästan varje stad i Finland”. Arrangör är Finlands svenska hembygdsförbund rf (FSH) i samarbete med Finlands Hembygdsförbund rf & Traditionscentrum Kuggom.

Mer info, program och anmälningsuppgifter (anmälningstiden gick ut 19.3 men intresserade kan höra sig för om det går att efteranmäla sig) finns på FSH:s webbplats.