Missa inte Landsbygdsriksdagen i Pedersöre!

Gå inte miste om den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre 28-29.3. Evenemanget hålls i Anderssénsalen vid Sursik skola. Det kommer inte bara att handla om ”vanliga” landsbygdsförhandlingar, utan det lovas ett projekttorg, en ”giftshop”, en utomordentlig kulturell upplevelse under kvällsfesten m.m. Landsbygdsriksdagen är samtidigt en röst för byarna, organisationerna och människorna på landsbygden. Även gräsrotsrörelserna i städerna är välkomna med, för problemen är ofta de samma fastän omgivningen varierar. Allt om Landsbygdsriksdagen med anmälningsproceduren (OBS! anmälan senast 10.3), info och program finns på dess hemsida. Landsbygdsriksdagstidningen kan även laddas ner från den här adressen. Se även Facebook.

Kom även ihåg att lämna in motionerna! Motionerna kommer att utredas av Svensk Byaservice på förhand, men besluten tas på Landsbygdsriksdagen efter det att de diskuterats i arbetsgrupper. Sista inlämningsdag för motionerna är 10.3 och görs på Byaservice hemsida. Arrangörer för Landsbygdsriksdagen är Svensk Byaservice och Aktion Österbotten rf.

Rapport över näringsgrenar till stöd för utvecklingsarbetet

Det finns många näringar som är typiska för landsbygden och urvalet ökar hela tiden – maskinentreprenader, turism, hästskötsel, skötsel av smådjur, välbefinnandetjänster m.m. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens nätverk för Näringar och kompetens på landsbygden (MESI) har sammanställt översikter över åtta näringsgrenar till stöd för utvecklingsarbetet. Näringsgrenarna varierar i fråga om utvecklingsfas och nätverk, vilket betyder att kännedomen om en särskild bransch står högt i kurs. Även inom nätverket MESI betraktas det som viktigt att man genomför landsbygdspolitiska helhetsprogrammet med beaktande av de behov som olika branscher har.

I rapporten Katsauksia maaseudun elinkeinoihin, som sammanställts till stöd för arbetet i nätverket MESI, finns information om verksamhetsformerna, produkterna och tjänsterna, de viktigaste programmen, utvecklingsverksamheten, samt aktörerna inom åtta olika branscher. Komprimerade översikter ger även andra intresserade ett bra infopaket om de varierande behoven, metoderna och prioriteringarna inom arbetet för att främja näringar. Härnäst följer möten och intervjuer med aktörerna inom olika branscher, vilket gör att vi får mer detaljerade idéer från och kontakter med olika områden, för att bättre kunna genomföra landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och dess åtgärder som berör olika näringar. På samma gång utvidgas de nätverk som behövs i arbetet.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Utan hinder bättre företagsamhet på landsbygden

Heidi Valtari, specialsakkunnig inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens temanätverk för Näringar och kompetens, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att det redan i många år har talats om, att man bör minska hindren för företagsamhet. Bland annat har saken tagits upp i de prioriteringar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har sammanställt med tanke på valdebatten. Läs hela blogginlägget här under:

Bort med hindren för företagandet på landsbygden

Det har redan i många år talats om att man bör minska hindren för företagsverksamhet. I det kommande regeringsprogrammet måste man på allvar ta tag i saken. Saken har tagits upp i de prioriteringar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har sammanställt med tanke på valdebatten. Många åtgärder skulle sätta fart på företagandet också på annat håll än på landsbygden.

”Kommunreformen startade likt ett skidlopp men blev plötsligt backhoppning” – forskaren Siv Sandberg

Forskaren vid Institutionen för offentlig förvaltning vid Åbo Akademi Siv Sandberg menar att kommunreformen är under all kritik, för om man vill få igenom en reform som ska hålla i trettio år, så är det dumt att man på några veckor försöker få igenom en modell som ingen tycker är bra. Tidtabellen blev pressad då en annan reform, social- och hälsovårdsreformen, föll strax innan målsnöret för tre veckor sedan, och då behövdes plötsligt nya modeller för kommunerna. Enligt Sandberg har kommunreformen satt stor press på de enskilda kommunerna, i och med diverse utredningar och allt jobb som tjänstemän och förtroendevalda har satt ner på fusionsutredningar. Mitt i hela processen kom ändå smällen som krånglade till precis allting. Sandberg menar att social- och hälsovårdsreformen ändrade på hela upplägget, och hon tar till sportreferenser för att förklara hur hon ser på utvecklingen – man startar i ett skidlopp och så blir det plötsligt backhoppning. Kommunerna har haft ett korstryck här, och frågan lyder om man ska fullfölja kommunstrukturutmätningarna eller snegla mot vårdreformen, där det också har funnits en viss utredningsskyldighet. Sandberg tror att utredningarna har upplevts som väldigt frustrerande i kommunerna, och att det kan kännas som om staten har försatt kommunerna i ett läge där det inte finns något val.

Europeiska landsbygdsriksdagen hålls i Österrike

Följande europeiska landsbygdsriksdag, European Rural Parliament (ERP), hålls i höst i Österrike 4-7 november. Förslag kommer att samlas in från alla länder som deltar i ERP (den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen är med på ett hörn vad gäller förslag från Finland), och kommer under juni månad att bearbetas på nationell nivå, för att efter ERP sammanställas och formas till ett manifest som ska lämnas över till EU:s politiker och myndigheter, liksom politiker på nationell nivå. Men det ska även spridas till landsbygdens gräsrötter och det civila samhället. ”Målet med ERP är att Europas landsbygdsbefolkning ska komma till tals på europeisk nivå, och att de intressen som landsbygden har återspeglas i nationell och europeisk politik”, säger Lena Husén, internationell sekreterare på Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL). Riksdagen ska även främja självhjälp, solidaritet, utbyte av god praxis och samarbete på landsbygden i hela Europa. Det här kan man läsa om i HSSL:s första nyhetsbrev för i år som även bl.a. tar upp små skolor, en jämställdhetsenkät, den nya verksamhetschefen och en hel del annat.

Nyhetsbrevet (1/2015) kan läsas på HSSL:s hemsida.

Uppbackning för tidningen Landbygd Plus – professor Eero Uusitalo i tidningens ledare

Det har pågått en ständig diskussion om tidningen Landsbygd Plus roll och innehåll. För vissa bör tidningen vara en glad och harm fri presentation av de egna projekten. För andra – bl.a. för den nyvarande chefredaktören – är tidningen den lokala utvecklingens relation till samhällets förändringar och beslutsfattande. Å andra sidan producerar regionala och lokala bya- och Leader-aktörer hundratals tidningar och meddelanden, vilkas innehåll är uttryckligen framtaget från det egna arbetet. Vår gemensamma tidning är dock något annat. Landsbygd Plus är den enda tidningen i Finland som fortsättningsvis behandlar förändringar i den lokala verksamheten och som är dess språkrör. Men tidningens framtid är i vågskålen. Med gemensamt ansvar kan emellertid tidningen räddas, upplagan ökas, postavgifter sparas och dess förnyelse fortsätta. Bland annat det här skriver professor Eero Uusitalo i slutet på sin ledare för Landsbygd Plus. Övrigt som tas upp i tidningens finskspråkiga artiklar är bl.a. följande:

God föreningspraxis behandlas i öppen nätdiskussion

Rekommendationer om god föreningspraxis kommer att behandlas i en öppen nätdiskussion denna månad. De åsikter och kommentarer som framkommer under nätdiskussionen utnyttjas när organisationernas egen rekommendation om ”God förvaltningssed i föreningar” utarbetas och när det informeras om den. ”En föreningsmedlem har rätt att få information om föreningens verksamhet. Föreningens styrelse ska främja alla medlemmars gemensamma bästa. Det ska klart anges vilka uppgifter den ledande funktionären i en förening har.” De här och andra rekommendationer om god föreningspraxis kommer att behandlas i en öppen nätdiskussion, men även deltagarna får föreslå rekommendationer och hur de kunde genomföras. Medborgarna anger vad som är god sed i föreningar, vilket bildar utgångspunkten för föreningssektorns egna anvisningarna om god förvaltning, och på basis av den goda föreningssed som då utformas och testas i föreningarna, kan föreningslagen senare vid behov preciseras. Nätdiskussionen, som ordnas på diskussionsforumet Dinasikt.fi, är öppen till 31.3.

Mer info finns i pressmeddelandet från justitieministeriet.

Infotillfälle i Vasa om Landsbygdsprogrammets utvecklingsprojekt

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten ordnar torsdagen den 23 april ett informationstillfälle i Ämbetshuset på Brändö i Vasa om Landsbygdsprogrammets utvecklingsprojekt under programperioden 2014-2020. Under informationstillfället tar man upp projektfinansiering inom landsbygdsprogrammet under programperioden 2014-2020, preliminär info om utbetalningar, särdragen i Leader-finansieringen, kommunikationsanvisningar för projektaktörer, samt information om e-tjänsten Hyrrä.

Anmälan görs (senast den 16 april) på länken webropolsurveys.com.