Kom ihåg anmälan till Landsbygdsriksdagen!

Missa inte den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre 28-29.3. Evenemanget hålls i Anderssénsalen vid Sursik skola. Det kommer inte bara att handla om ”vanliga” landsbygdsförhandlingar, utan det lovas ett projekttorg, en ”giftshop”, en utomordentlig kulturell upplevelse under kvällsfesten m.m. Landsbygdsriksdagen är samtidigt en röst för byarna, organisationerna och människorna på landsbygden. Även gräsrotsrörelserna i städerna är välkomna med, för problemen är ofta de samma fastän omgivningen varierar. Allt om Landsbygdsriksdagen med anmälningsproceduren (anmälan senast 10.3), info och program finns på dess hemsida. Landsbygdsriksdagstidningen kan även laddas ner från den här adressen. Se även Facebook.

Kom även ihåg att lämna in motionerna! Motionerna kommer att utredas av Svensk Byaservice på förhand, men besluten tas på Landsbygdsriksdagen efter det att de diskuterats i arbetsgrupper. Sista inlämningsdag för motionerna är 10.3 och görs på Byaservice hemsida. Arrangörer för Landsbygdsriksdagen är Svensk Byaservice och Aktion Österbotten rf.

Social- och hälsovårdsreformen i sank – men ändå inte?

Grundlagsutskottet har kommit till att vårdreformen strider mot grundlagen i flera avseenden – vårdområdena (5 st.) skulle bli för stora och en enskilds kommuns inflytande för litet. Mikaela Nylander (Sfp), som varit med i grundlagsutskottsbehandlingen av vårdreformen, menar att 180 kommuner skulle ha mindre än en procent av rösterna i vårdområdena. I och med detta inser man vidden av det demokratiska underskottet. Det demokratiska underskottet är särskilt besvärligt med tanke på att vården hör till en kommuns basfunktioner, och enligt det enhälliga utskottsutlåtandet står vårdreformen därför i strid med grundlagens princip om kommunalt självstyre. Även finansieringsmodellen är grundlagsstridig med tanke på att den försätter kommuner i en ojämlik ställning i förhållande till varandra. Skillnaden i skatteprocentenheter kommunerna emellan kan växa från nuvarande 6 procent till 11 procent, vilket är för mycket enligt utskottet.

Det finns kraft i landsbygdsnätverket

I slutrapporten för landsbygdsnätverket 2007-2013 sammanfattas lärdomarna från programperioden och spåren mot framtiden. Enligt rapporten, som blir klar i slutet av februari, har aktörerna i landsbygdsprogrammen under årens lopp bildat ett starkt och flexibelt nätverk, både i Fastlandsfinland och på Åland. Syftet med landsbygdsnätverket har varit att öka samarbetet, förmedla möjligheterna och resultaten i landsbygdsprogrammen, samt sprida god praxis. Under programperiodens temaår ägnade man sig särskilt åt företagande, miljöfrågor, livskvalitet på landsbygden, planering av framtiden och samarbete. ”Utmaningarna för landsbygden är allt större och en programperiod räcker inte till för att lösa alla problem som står i vägen för livskraften. Det finns ännu mycket att göra”, konstaterar Päivi Kujala som avslutar sitt arbete som direktör för landsbygdsnätverksenheten.

”Bredband den nya folkrörelsen”

Utbyggnaden av snabbt bredband i nergrävt fibernät har blivit en folkrörelse, vilket inte är så konstigt, för snabba och säkra kommunikationer är en förutsättning för att landsbygden ska utvecklas, därom är alla överens, skriver Land.se. I svenska Badelunda utanför Västerås ingår bl.a. byarna Skälby, Tibble och Långby med sammanlagt ett trettiotal fastigheter. Där dök chansen till snabbt bredband upp för några år sedan när flera av fastighetsägarna skulle anpassa sina gamla avlopp till nya regler. Efter samråd med varandra och kommunen bildade fastighetsägarna en samfällighet med syfte att ansluta sig till det kommunala VA-nätet, och det var praktiskt med en gemensam lösning, också för att trakten är en av Sveriges mest fornminnesrika. Nu kunde man samordna den arkeologiska undersökning som föregick grävningen. Det här berättar Lars Björklund, pensionerad projektledare och en av de som varit mest engagerade i bredbandsfrågan.

För 31:a gången utses Årets by i riket

Byn Kuorevaara i Polvijärvi kommun, Norra Karelen utsågs till Årets by på riksnivå år 1985. Det var då som valet av Årets by på riksplanet startade. Sedan dess har ytterligare 29 utnämningar hållits med Vuolenkoski i kommunen Itis i Kymmenedalen som fjolårsvinnare. Man står nu alltså inför den 31:a utnämningen i denna ”tävling”, där 16 landskap av fastlandets 19 kan stoltsera med att man har åtminstone en vinnande by genom åren. Norra Karelen har vunnit mest, hela fem gånger, medan Egentliga Finland kammat hem segern fyra gånger och Österbotten en gång genom Björköby.

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf vill genom valet av Årets by lyfta fram byarnas mångsidiga verksamhet och öka kännedomen om byaverksamheten. Målet är att finna aktiva byar, framgångsrik byaverksamhet och få goda exempel på byarnas verksamhet och samarbete.

Öppna byar nu ett riksomfattande evenemang

Ett synnerligen ambitiöst projekt ska landa i så många finländska byar som möjligt i juni, då jippot Öppna byar ska ge byarna chansen att visa vad de går för. Evenemanget Öppna byar kommer i år för första gången att ordnas som ett riksomfattande evenemang lördagen den 6 juni. Byaombudet Li-Marie Santala från Östra Nylands Byar rf berättar att byarna kan ordna evenemang som idrott, kurser, naturstig, konsert, teater eller annan byaverksamhet. Varje by får själv hitta på vad de vill göra, och sedan är det bara att meddela vad de planerar så fixar vi annonseringen, upplyser Santala. Östra Nylands Byar och andra regionala byaföreningar på andra håll i landet sköter marknadsföringen tillsammans med takorganisationen Byaverksamhet i Finland rf. Inte heller är det uteslutet att flera byar ordnar ett evenemang tillsammans. Öppna byar ordnas ju för att lyfta fram byaverksamheten på olika håll i landet och för att bjuda in folk från andra orter och städer för att de ska bekanta sig med byarna.

Föreningarnas modellstadgar uppdaterade

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har uppdaterat föreningarnas modellstadgar, vilka är förhandsgranskade i patent- och registerstyrelsen. I uppgörandet av sina egna stadgar, kan föreningarna använda eller dra nytta av modellstadgarna. Det går inte nödvändigtvis att använda modellstadgarna som sådana i den egna verksamheten, för man bör alltid ta i beaktande den egna verksamhetens egenskaper. Syftet med modellstadgarna är att underlätta föreningens arbete, vilket är en del av SYTY:s tjänster för sina medlemmar. Det är inte fråga om juridisk rådgivning eller SYTY:s ställningstagande, och inte heller kan det utifrån modellstadgarna förorsaka SYTY något ansvar. Det förhandsgranskade beslutet från patent- och registerstyrelsen är i kraft två år, alltså de nu granskade stadgarna är i kraft till 27.1.2017.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen kylatoiminta.fi. Läs mer (på finska) i SYTY:s stödtjänster.